Det hurdana ber\u00e4ttelser vi f\u00e5r l\u00e4sa om nutiden \u00e4r beroende av det k\u00e4llmaterial som kommer att vara tillg\u00e4ngligt f\u00f6r framtida historiker. Det h\u00e4r f\u00f6r alla historiker sj\u00e4lvklara sakf\u00f6rh\u00e5llandet slog mig med ny kraft d\u00e5 jag bekantade mig med Juha Suorantas och Sanna Ryyn\u00e4nens bok Taisteleva tutkimus<\/i>. Med taisteleva tutkimus<\/i> avser f\u00f6rfattarna forskning som analyserar den sociala verkligheten samtidigt som dess m\u00e5ls\u00e4ttning \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden, dvs. f\u00e5 till st\u00e5nd sociala eller politiska reformer, vanligen i samarbete med m\u00e4nniskor som \u00e4r aktiva inom olika samh\u00e4llskritiska r\u00f6relser.<\/p>\n
Suoranta \u00e4r professor i vuxenpedagogik vid Tammerfors universitet och Ryyn\u00e4nen arbetar som universitetslektor i socialpedagogik vid It\u00e4-Suomen yliopisto. F\u00f6rfattarna vill med sin bok ta st\u00e4llning till den samh\u00e4llsvetenskapliga forskningens roll i l\u00f6sandet av sociala och ekologiska problem. De menar att det inte r\u00e4cker med att observera och analysera samh\u00e4llsfenomen utan forskning skall entusiasmera och inspirera till st\u00f6rre medvetenhet och sporra till aktion f\u00f6r en b\u00e4ttre v\u00e4rld. Den h\u00e4r typen av \u201dk\u00e4mpande\u201d forskning har en l\u00e5ng historia, mycket av den marxistiska forskningen (inklusive Marx sj\u00e4lv!), kritisk teori, en del av forskningen kring genus, kolonialism och t.ex. Critical Animal Studies har haft och har en klar politisk agenda. \u00d6verhuvudtaget ses f\u00f6rbindelsen mellan forskare och aktivister som v\u00e4sentlig f\u00f6r att forskarna skall kunna uppr\u00e4tth\u00e5lla en levande kontakt med den sociala verkligheten. Det finns politiska aktivister som b\u00f6rjat forska f\u00f6r att bli b\u00e4ttre aktivister, dvs. f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 bakgrunden och de komplicerade f\u00f6rh\u00e5llandena som ofta ligger bakom politiska, sociala och ekologiska problem. Engagemang i politiska eller sociala r\u00f6relser kan f\u00f6r en forskare utg\u00f6ra en integrerad del av arbetet som den s\u00e5kallade tredje uppgiften, t.ex. i form av folkupplysning, f\u00f6rel\u00e4sningar, workshopar och sakkunnighj\u00e4lp.<\/p>\n
Boken fick mig att reflektera \u00f6ver historikers m\u00f6jlighet att skriva om sm\u00e5 inofficiella samh\u00e4llsomdanade r\u00f6relser som bidragit till samh\u00e4llsutvecklingen men som har l\u00e4mnat f\u00e5 sp\u00e5r efter sig. Problematiken p\u00e5minner om k\u00e4ll\u00e4get f\u00f6r det vi brukar tala om som de utst\u00f6tta och marginella gruppernas historia, grupper och teman som historiker lyft fram, i vissa fall uttryckligen f\u00f6r att peka p\u00e5 missf\u00f6rh\u00e5llanden i det f\u00f6rflutna i syfte att g\u00f6ra en politisk po\u00e4ng. Historiker, s\u00e4rskilt vi som undervisar och f\u00f6r diskussioner med studenter, funderar ofta \u00f6ver historievetenskapens m\u00f6jligheter att g\u00f6ra v\u00e4rlden till en b\u00e4ttre plats. S\u00e4rskilt historiker som arbetar med teman som klass, k\u00f6n, etnicitet och milj\u00f6 funderar p\u00e5 liknande sp\u00f6rsm\u00e5l som samh\u00e4llsvetarna, n\u00e4mligen fr\u00e5gor g\u00e4llande forskarens position i f\u00f6rh\u00e5llande till det unders\u00f6kta och m\u00f6jligheter att p\u00e5verka samh\u00e4llsutvecklingen. En viktig skillnad mellan samh\u00e4llsvetenskap och historia \u00e4r dock tillg\u00e5ngen till l\u00e4mpligt k\u00e4llmaterial. Vi kan vara hur intresserade som helst av ett udda och subversivt tema, men om inga k\u00e4llor som belyser saken finns bevarade \u00e4r vi h\u00e4nvisade till att arbeta med tystnaden (vilket historiker g\u00f6r). Det h\u00e4r hade jag nyligen anledning att t\u00e4nka p\u00e5 d\u00e5 jag f\u00f6rg\u00e4ves s\u00f6kte material om en hundra \u00e5r gammal f\u00f6rening. Situationen fick mig att reflektera \u00f6ver f\u00f6reningar jag sj\u00e4lv medverkat i och material dessa har l\u00e4mnat efter sig \u2013 eller f\u00f6rsummat att spara. Jag har varit och \u00e4r medlem av b\u00e5de gamla hedersv\u00e4rda vetenskapliga f\u00f6reningar och kortlivade radikala ad hoc <\/i>f\u00f6reningar som bl.a. f\u00f6rs\u00f6kt skapa alternativ bankverksamhet och protesterat mot olika saker. Jag inser nu att jag i fall d\u00e4r det varit min uppgift att spara eller sl\u00e4nga efterl\u00e4mnade papper har valt att spara material fr\u00e5n de v\u00e4letablerade f\u00f6reningarna just f\u00f6r att de \u00e4r gamla och har en tradition av att bevara sina papper. I de senare fallen d\u00e4r det g\u00e4llt radikala kortlivade r\u00f6relser har jag obekymrat sl\u00e4ngt pappren. Utan att t\u00e4nka p\u00e5 vilken f\u00f6rvr\u00e4ngd bild av historien min handling kommer att leda till i framtiden.<\/p>\n
Att vi \u00e4r h\u00e4nvisade till k\u00e4llor som \u00e4r bevarade fr\u00e5n den tidsperiod vi studerar f\u00f6r med sig att det som sparas och det som sl\u00e4ngs blir en politisk angel\u00e4genhet. Den k\u00e4nde aktivisthistorikern Howard Zinn var en av dem som tagit upp fr\u00e5gan, fick jag l\u00e4ra mig d\u00e5 jag l\u00e4ste Sonia Yacos artikel om historiker och arkivarier som betraktar sig som aktivister. Zinn har h\u00e4vdat att arkivarien genom sin dagliga l\u00e5gm\u00e4lda aktivitet uppr\u00e4tth\u00e5ller politiskt och ekonomiskt status quo. \u00a0Det g\u00e4ller dock ingalunda alla arkivarier. Det finns personer som b\u00f6rjat arbeta p\u00e5 arkiv uttryckligen f\u00f6r att utveckla samlingarna i viss riktning eller s\u00e5dana som bildat nya arkiv just f\u00f6r att de betraktat ett visst material som viktigt att bevara. Arkiv och enskilda arkivbildare har en ansvarsful uppgift eftersom deras beslut kommer att best\u00e4mma vad historiker i framtiden kommer att ha m\u00f6jlighet att finna i arkiven. Det h\u00e4r i sin tur best\u00e4mmer hur historieskrivningen ser ut och vilka ber\u00e4ttelser om det f\u00f6rflutna som kommer att ber\u00e4ttas.\u00a0 Exemplet med mina f\u00f6reningar visar att det \u00e4r l\u00e4tt att spara material d\u00e5 n\u00e5gon redan p\u00e5b\u00f6rjat arbetet och det finns kanske en mapp, kanske en l\u00e5da d\u00e4r man deponerar pappren, banden, skivorna eller f\u00f6rem\u00e5len. Att hitta ett l\u00e4mpligt befintligt arkiv f\u00f6r sin f\u00f6renings papper eller rent av att bilda ett nytt arkiv f\u00f6ruts\u00e4tter d\u00e4remot en viss initiativf\u00f6rm\u00e5ga. Det \u00e4r mycket l\u00e4ttare att sl\u00e4nga de gamla pappren f\u00f6r att inte tala om banden, kassetterna och alla andra f\u00f6r\u00e5ldrade f\u00f6rem\u00e5l som inneh\u00e5ller sp\u00e5r av det som kommer att vara det f\u00f6rflutna om hundra \u00e5r, femhundra \u00e5r, tusen \u00e5r… Man undrar vilka av oss som om femhundra \u00e5r kommer att betraktas som tysta och marginella grupper i samh\u00e4llet, s\u00e5dana som inte l\u00e4mnat sp\u00e5r i k\u00e4llorna, s\u00e5dana som enligt framtidens historiker \u00e4r f\u00f6rtj\u00e4nta av \u00e5teruppr\u00e4ttelse.<\/p>\n
Laura Hollsten<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det hurdana ber\u00e4ttelser vi f\u00e5r l\u00e4sa om nutiden \u00e4r beroende av det k\u00e4llmaterial som kommer att vara tillg\u00e4ngligt f\u00f6r framtida historiker. Det h\u00e4r f\u00f6r alla historiker sj\u00e4lvklara sakf\u00f6rh\u00e5llandet slog mig med ny kraft d\u00e5 jag bekantade mig med Juha Suorantas och Sanna Ryyn\u00e4nens bok Taisteleva tutkimus. Med taisteleva tutkimus avser f\u00f6rfattarna forskning som analyserar den […]<\/p>\n","protected":false},"author":393,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-176","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/176","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/393"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=176"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/176\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":177,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/176\/revisions\/177"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=176"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=176"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=176"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}