{"id":1761,"date":"2022-06-14T16:08:29","date_gmt":"2022-06-14T14:08:29","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1761"},"modified":"2022-06-14T16:08:29","modified_gmt":"2022-06-14T14:08:29","slug":"bakusvenskarna-familjen-ekstedts-oden-i-baku","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/06\/14\/bakusvenskarna-familjen-ekstedts-oden-i-baku\/","title":{"rendered":"\u201dBakusvenskarna\u201d: familjen Ekstedts \u00f6den i Baku"},"content":{"rendered":"

Av: Fredrik Petersson, FD<\/span><\/h3>\n

\u201dAtt Bakusvenskarna kunna vinna sitt uppeh\u00e4lle i Sverige, torde s\u00e5lunda vara t\u00e4mligen klart\u201d<\/p><\/blockquote>\n

ans\u00e5g den svenska beskickningen i Moskva den 11 december 1937. Beskickningen hade tillsammans med Sveriges utrikesdepartement (UD) i Stockholm registrerat och f\u00f6ljt Bakusvenskarnas liv och \u00f6den under 1930-talet, en grupp av individer med svenskt ursprung som levde i navet av den oljeproducerande regionen i Azerbajdzjan. Efter bolsjevikernas blodiga \u00f6vertagande av Baku i april 1920 stannade dock en mindre grupp av utl\u00e4ndska arbetare verksamma i oljeindustrin kvar i staden. \u00c4ven om de svenska br\u00f6derna Nobel hade etablerat sig i Bakus stadsrum innebar bolsjevikernas n\u00e4rvaro ett definitivt slut p\u00e5 den svenska eran, men de som valde att stanna kvar kom att utg\u00f6ra den svenska kolonin och kom att kategoriseras av den svenska beskickningen i Moskva som \u201dBakusvenskarna\u201d.<\/p>\n

Svenskarnas n\u00e4rvaro i Baku under Nobeleran \u00e4r ett v\u00e4lk\u00e4nt faktum i den svenska nationella historieskrivningen. H\u00e4r t\u00e4nker jag fr\u00e4mst p\u00e5 hur perioden innan bolsjevikernas makt\u00f6vertagande har skildrats i bloggar eller artiklar publicerade i olika forum, eller f\u00f6r den delen, i monografier, till exempel Brita \u00c5sbrinks skildring av Nobeltiden i Baku i Ludvig Nobel: \u2019Petroleum har en lysande framtid\u2019. En historia om eldf\u00e4ngd olja och revolution i Baku<\/em> (2010). \u00c4ven andra grupper med svenskt ursprung som levde i det sovjetiska rummet har det forskats kring. H\u00e4r t\u00e4nker jag fr\u00e4mst p\u00e5 Gammelsvenskby i Ukraina, ett samfund best\u00e5ende av individer som \u00e4n idag odlar de historiska banden till Sverige, vilket om n\u00e5got \u00e4n en g\u00e5ng har aktualiserats i samband med Rysslands invasionskrig av Ukraina i skrivande stund. Varf\u00f6r \u00e4r det betydelsefullt att diskutera Bakusvenskarnas \u00f6de under 1930-talet? Dokument placerade i Riksarkivet (Arninge, referens: \u201dErs\u00e4ttning p\u00e5 grund av underst\u00f6d \u00e5t svenska unders\u00e5tar\u201d i Sovjetunionen under 1930-talet, SE\/RA\/230\/230100\/F1\/F1g\/19) utg\u00f6r en del av de k\u00e4llor som Sveriges beskickning i Moskva samlade ihop f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 och kunna hantera den situation som Bakusvenskarna befann sig i ett kritiskt skede under det sovjetiska styret. K\u00e4llorna speglar d\u00e4rmed n\u00e5gorlunda detaljerat hur livet utvecklade sig f\u00f6r den s\u00e5 kallade svenska kolonin i Baku. I det h\u00e4r fallet \u00e4r fokus riktat mot familjen Ekstedts liv och \u00f6den i Baku mellan 1933\u201339.<\/p>\n

<\/p>\n

Kontexten som utg\u00e5ngspunkt<\/em><\/p>\n

Baku var centralt i manifesterandet av Lenins f\u00f6rhoppning om att asiatiska nationella frihetsr\u00f6relser skulle ge och uttala sitt st\u00f6d f\u00f6r den bolsjevikiska regimen. Dock var den inkomstbringande oljen\u00e4ringen i den azerbajdzjanska regionen av h\u00f6gre intresse f\u00f6r Lenin och bolsjevikerna, synnerhet d\u00e5 Baku hade representerat hj\u00e4rtat i det forna tsarstyrda Rysslands oljeindustri. Oljan hade moderniserat staden och i dess k\u00e4rna levde ryska och armeniska grupper best\u00e5ende av specialister och arbetare varav en majoritet var muslimer. Staden omg\u00e4rdades av industriella f\u00f6rorter som f\u00f6ljdes av oljek\u00e4llornas geografiska n\u00e4rhet. Bolsjevikerna attackerade Baku milit\u00e4rt i mars 1920 och den 28 april utropades den sovjetiska socialistiska republiken (SSR) Azerbajdzjan. Kort d\u00e4refter organiserades och genomf\u00f6rde den Kommunistiska internationalen (grundades i Moskva, mars 1919) den \u201dF\u00f6rsta kongressen f\u00f6r \u00f6sterns folk\u201d i Baku i september 1-7 1920, en kongress som syftade till att uppm\u00e4rksamma frihetskampen bland de f\u00f6rtryckta m\u00e4nniskorna i kolonierna. Det underliggande syftet f\u00f6r den Kommunistiska internationalen var att dra de 2\u00a0050 delegaterna n\u00e4rmare till den internationella kommunistiska r\u00f6relsen och uttala sitt st\u00f6d f\u00f6r bolsjevikernas styre \u00f6ver Sovjetryssland (se vidare i John Riddells delvis tendenti\u00f6sa skildring To See the Dawn. <\/em>Baku, 1920: First Congress of the Peoples of the East<\/em>, Pathfinder Press, 1993).<\/p>\n

\"\"<\/a>

Baku oljef\u00e4lt, m\u00e5lning av Konstantin Bogaevsky, ca 1935. K\u00e4lla: WikiArt<\/p><\/div>\n

\u201dBakusvenskarnas\u201d historia kan uppfattas som ett bortgl\u00f6mt, levt rum. Hur ska vi uppfatta de \u00f6den och umb\u00e4randen som familjen Ekstedt genomlevde under 1930-talet? F\u00f6r det f\u00f6rsta, historien om Bakusvenskarnas \u00f6de \u00e4r relevant. Lokaliserad i en perifer geopolitisk enklav i Sovjetunionen, men \u00e5 andra sidan, Baku representerade ett centralt ekonomiskt nav i Sovjetunionen. P\u00e5 det stora hela utvecklades Baku till ett politiskt och socialt rum som drastiskt f\u00f6r\u00e4ndrades tack vare det sovjetiska styret av staden och oljeproduktionen. I det senare fallet handlade det om att via den bolsjevikiska oljetrusten Azneft kontrollera fl\u00f6det och f\u00f6rs\u00e4ljning av olja till en global marknad (se till exempel Jonathan Sicottes artikel \u201dAlexandr Serebrovskii and the Modernization of the Soviet Oil Industry \u2013 1924 to 1929\u201d, i The Soviet and Post-Soviet Review<\/em>, Brill, 2021). F\u00f6r det andra, skildringen av familjen Ekstedt visar oss hur relationer till ett nationellt ursprunget odlades och levde vidare genom generationer.<\/p>\n

Familjen Ekstedts \u00f6den i Baku<\/em><\/p>\n

Karl Albin Ekstedt tillh\u00f6rde den svenska kolonin i Baku. Han var f\u00f6dd i Baku 1902 och levde d\u00e4r tillsammans med sin storebror Fritz Erhard (f\u00f6dd i Baku 1899) och deras fader Fritz Hjalmar Ossian, f\u00f6dd i G\u00f6teborg 1871. Fadern hade anst\u00e4llts av br\u00f6derna Nobel i b\u00f6rjan av 1900-talet och emigrerade till Baku i yrkesrollen som filare. I samband med den ryska revolutionen 1917, och efter bolsjevikernas f\u00f6rstatligande av br\u00f6derna Nobels oljeverksamhet (Branobel) i Baku 1920, lyckades fadern beh\u00e5lla sitt yrke under 1920-talet. 1931 pensionerades han av de sovjetiska myndigheterna med en m\u00e5natlig pension p\u00e5 100 rubel. Tv\u00e5 \u00e5r senare avled familjens mamma Edla Karlsson 1933. I samband med moderns d\u00f6d verkar familjen Ekstedt ha kommit i finansiellt n\u00f6dl\u00e4ge. Karl Albin kontaktade den svenska beskickningen den 31 mars 1933 och informerade att \u201djag g\u00e5r fortfarande utan arbete\u201d och utsikterna f\u00f6r en ny tj\u00e4nst inom Azneft (den sovjetiska oljetrusten) s\u00e5g inte lovande ut. Det h\u00e4r var inte Karls f\u00f6rsta kontakt med beskickningen i Moskva om vi utg\u00e5r ifr\u00e5n inneh\u00e5llet i det h\u00e4r brevet. Familjen verkar ha f\u00e5tt finansiellt underst\u00f6d vid tidigare tillf\u00e4llen, fr\u00e4mst f\u00f6r att Karl skulle kunna \u201dbortbetala de skulder\u201d som han dragit p\u00e5 sig f\u00f6r att \u201duppeh\u00e5lla min familj\u201d. Svaret fr\u00e5n beskickningen i Moskva p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gan om ett nytt st\u00f6d blev negativt. Sk\u00e4let som beskickningen angav var att f\u00f6r tillf\u00e4llet disponerade man inte \u00f6ver n\u00e5got \u201danslag till utbetalande av underst\u00f6d\u201d till Rysslandssvenskar. Trots beslutet gjorde sig Karl \u00e5terigen p\u00e5mind om den n\u00f6d som familjen befann sig i slutet av maj. F\u00f6rhoppningsvis kunde ett nytt underst\u00f6d utbetalas eftersom \u201djag \u00e4r fortfarande utan arbete och \u00e4ger inget\u201d. Inte blev det heller b\u00e4ttre av att han led av tuberkulos.<\/p>\n

Attach\u00e9n p\u00e5 beskickningen i Moskva meddelade den 13 juni att Karl skulle f\u00e5 ett nytt bist\u00e5nd eftersom nu hade medel st\u00e4llts till f\u00f6rfogande f\u00f6r \u201dhj\u00e4lp \u00e5t Rysslandssvenskar\u201d. Beloppet var 10 kronor per m\u00e5nad som skulle utbetalas via Torgsin, en sovjetisk myndighet som hanterade betalning av valutor och riktade sig mot \u201dhandel med utl\u00e4nningar\u201d i Sovjetunionen. Torgsin hade etablerats p\u00e5 initiativ av den sovjetiska ministern Molotov 1931 och uppl\u00f6stes 1936. Titeln i sig var en akronym f\u00f6r det ryska namnet torgovlia s inostrantsami<\/em>. Bidraget p\u00e5 10 kronor per m\u00e5nad var t\u00e4nkt att ge tillr\u00e4ckligt underst\u00f6d f\u00f6r att h\u00e5lla Bakusvenskarna p\u00e5 existensminimum.<\/p>\n

Karls tuberkulos satte hinder f\u00f6r att skapa ett dr\u00e4gligt liv f\u00f6r familjen, s\u00e4rskilt n\u00e4r hans hustru och barn led av malaria. I maj 1935 meddelade Karl beskickningen att det kr\u00e4vdes en kost best\u00e5ende av \u201dkraftig mat\u201d f\u00f6r att st\u00e4rka familjens h\u00e4lsa, pengar som inte fanns att tillg\u00e5 och de kunde inte lita p\u00e5 att sl\u00e4kten skulle hj\u00e4lpa dem finansiellt eftersom \u201df\u00f6r tiden var och en har [det] sv\u00e5rt att lefva\u201d. Den senaste vistelsen p\u00e5 ett lokalt sanatorium hade ytterligare skuldsatt familjen och l\u00e4get var \u201df\u00f6r n\u00e4rvarande mycket kritiska\u201d. UD i Stockholm klev in och beviljade Karl ett nytt underst\u00f6d via socialdepartement i Stockholm med en summa av \u201dh\u00f6gst 20 svenska kronor i m\u00e5naden svarande belopp i ryskt mynt\u201d.<\/p>\n

I en promemoria fr\u00e5n UD i Stockholm till den svenska beskickningen i Moskva, daterad den 4 juni 1936, st\u00e4llde man sig positiv till att familjen skulle forts\u00e4tta f\u00e5 underst\u00f6d fr\u00e5n det nordiska fattigv\u00e5rdsanslaget via socialdepartementets ombes\u00f6rjning. UD saknade dock relevant information om familjen Ekstedt i Baku. UD undrade n\u00e4r fadern Fritz Hjalmar Ekstedt hade utvandrat fr\u00e5n Sverige och ville veta mer om hans \u201dlevnads\u00f6den i Ryssland\u201d. UD st\u00e4llde sig fr\u00e5gande till om det ens gick att fastst\u00e4lla att han fortfarande var svensk medborgare. Vidare vill man ha information om s\u00f6nerna Fritz och Karls \u201dnuvarande inkomst\u201d, namn och \u00e5lder p\u00e5 deras fruar och barn och huruvida det var m\u00f6jligt att inf\u00f6rskaffa \u201dmera utf\u00f6rliga upplysningar r\u00f6rande h\u00e4lsotillst\u00e5ndet f\u00f6r envar av familjens tre medlemmar\u201d.<\/p>\n

Den senare h\u00e4lften av 1936 markerade ett Sovjetunionen som befann sig i den inledande fasen av vad som skulle komma att utvecklas till \u201dden stora terrorn\u201d, en storskalig repression av det sovjetiska samh\u00e4llet som kulminerade \u00e5ren 1937\u201338. \u201dDen stora terrorn\u201d sk\u00f6ljde \u00f6ver det sovjetiska samh\u00e4llet och l\u00e4mnade inga grupper i samh\u00e4llet ober\u00f6rda. I efterhand har denna v\u00e5ldsamma process beskrivits som \u201done of the most horrible cases of political violence in modern history\u201d. Miljoner av m\u00e4nniskor i det sovjetiska samh\u00e4llet anh\u00f6lls, arresterades, torterades, skickades i f\u00e4ngelse eller till f\u00e5ngl\u00e4ger inom ramen f\u00f6r det sovjetiska straffl\u00e4gersystemet, mer k\u00e4nt som GULAG. Ungef\u00e4r 250\u00a0000 individer avr\u00e4ttades med svepsk\u00e4let att de var \u201dfolkfiender\u201d (se vidare i J. Arch Getty och Oleg Naumov, The Road to Terror<\/em>, Yale University Press, 2010). Huruvida Bakusvenskarna sveptes med i \u201dden stora terrorn\u201d har inte g\u00e5tt att urskilja, dock s\u00e5g situationen inte hoppfull ut f\u00f6r familjen Ekstedt i slutet av juni 1937. Karls storebror, Fritz Erhard, kontaktade beskickningen i Moskva och beskrev att \u201djag g\u00e5r nu utan arbete i 8 m\u00e5nader, och \u00e4r ej i st\u00e5nd att erh\u00e5lla n\u00e5got, s\u00e5 fort jag framvisar mitt Svenska pass, s\u00e5 \u00e4ro alla v\u00e4gar st\u00e4ngda [\u2026] bliva [vi] faktiskt utan br\u00f6d\u201d. Det faktum att Fritz inte hade ett ryskt pass (som var utg\u00e5nget) hindrade honom att skaffa ett nytt jobb i Baku.<\/p>\n

Den svenska beskickningen oroade sig \u00f6ver familjen Ekstedt l\u00e4ge i Baku \u201dliksom m\u00e5nga andra utl\u00e4nningar f\u00f6r n\u00e4rvarande\u201d som hotades av \u201dutvisning eller fruktar att icke f\u00e5 sina uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd f\u00f6rnyade\u201d. UD f\u00f6reslog till beskickningen att det existerade en chans f\u00f6r \u201dBaku-svenskar att erh\u00e5lla anst\u00e4llning i Sverige\u201d. Sv\u00e5righeten l\u00e5g i att det var f\u00f6renat med \u201dbetydande sv\u00e5righeter\u201d att ordna fram arbeten (med l\u00f6n) till svenska medborgare som \u00e5terv\u00e4nt fr\u00e5n Sovjetunionen av den anledning att arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden och kraven p\u00e5 arbetsduglighet kunde inte j\u00e4mf\u00f6ras med sovjetiska f\u00f6rh\u00e5llanden. UD ans\u00e5g att det var problematiskt att kategorisera individernas l\u00e4mplighet p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden, s\u00e4rskilt n\u00e4r det kom till fr\u00e5gor om \u00e5lder, utbildning, tidigare anst\u00e4llningar och specialisering. Familjen Ekstedt erbj\u00f6ds i slut\u00e4ndan att flytta tillbaka till Sverige, ett erbjudande som inneh\u00f6ll en avg\u00f6rande tvist, n\u00e4mligen, beskickningen skulle st\u00e4lla upp med att finansiera resan fr\u00e5n Moskva till Sverige, dock inte mellan Baku och Moskva.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Utbetalningskvitto utf\u00e4rdat av Torgsin till Karl Albin Ekstedt, juli 1934. K\u00e4lla: SE\/RA\/230\/230100\/F1\/F1g\/19<\/p><\/div>\n

Svaret p\u00e5 erbjudandet kom fr\u00e5n familjen Ekstedt. I ett brev fr\u00e5n fadern Fritz, daterat den 27 december 1937, ans\u00e5g han att alltf\u00f6r m\u00e5nga praktiska hinder existerade f\u00f6r att kunna acceptera erbjudandet att l\u00e4mna Baku. F\u00f6r det f\u00f6rsta, hans s\u00f6ner var gifta med \u201dryssinar och hava ett eller flera barn\u201d och det var ytterst tveksamt om de sovjetiska myndigheterna skulle till\u00e5ta kvinnorna och barnen att l\u00e4mna landet. Det andra sk\u00e4let handlade om att kunna finansiera resan mellan Baku och Moskva genom att avyttra det lilla bohag som familjen Ekstedt var i besittning av. Inte blev l\u00e4get b\u00e4ttre av att vintern var kall och str\u00e4ng, vilket gjorde det n\u00e4stintill om\u00f6jligt att f\u00e4rdas mellan Baku och Moskva. Slutligen var det en fr\u00e5ga om den h\u00f6ga \u00e5lder som vissa av Bakusvenskarna befann sig i. Fritz sj\u00e4lv var 66 \u00e5r gammal, och andra Bakusvenskar som Augusta Kj\u00e4ll och Lovisa Vilhelmina Djurfeldt var av h\u00f6g \u00e5lder. En l\u00e5ng resa i det kalla vinterv\u00e4dret skulle inneb\u00e4ra slutet f\u00f6r dem alla ans\u00e5g Fritz. Urs\u00e4ktandes f\u00f6r det negativa svaret hoppades Fritz att beskickningen kunde f\u00f6rst\u00e5 den situation som familjen Ekstedt befann sig, och att det inte hade varit ett l\u00e4ttvindigt beslut att neka till erbjudandet.<\/p>\n

Coda <\/em><\/p>\n

Gyllenstierna p\u00e5 beskickningen i Moskva ans\u00e5g att med tanke p\u00e5 att de \u201dexceptionella f\u00f6rh\u00e5llanden\u201d som hade utvecklats i Sovjetunionen, och att \u201dden sk\u00e4rpta \u00f6vervakning som sovjetmedborgare numera \u00e4ro underkastade i sina relationer med ytterv\u00e4rlden\u201d, hade det vardagliga livet definitivt f\u00e5tt en ny pr\u00e4gel. Chansen var stor enligt Gyllenstierna, att obehag kunde drabba enskilda personer om den sovjetiska s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten NKVD (Narodnyj kommissariat vnutrennich del; Folkkommissariatet f\u00f6r inrikes \u00e4renden) fattade misstankar om \u201dillegala f\u00f6rbindelser\u201d existerade mellan olika grupper av m\u00e4nniskor. Utifr\u00e5n det paranoida l\u00e4get som utvecklades i och med den sovjetiska regimens repression av befolkningen 1937\u201338, kan delvis f\u00f6rklara varf\u00f6r familjen Ekstedt valde att inte l\u00e4mna Baku. Den 23 maj 1939 noterade beskickningen i Moskva i en rapport till Sveriges utrikesminister Rickard J. Sandler att finansiellt underst\u00f6d till svenskar i Sovjetunionen skulle forts\u00e4tta att utbetalas. I rapporten n\u00e4mns Karl Albin Ekstedts namn och att familjen erh\u00f6ll det m\u00e5natliga bidrag p\u00e5 \u201dh\u00f6gst 40 kronor\u201d mellan perioden den 1 juli 1938\u201330 juni 1939. Winther p\u00e5 beskickningen visste inte om n\u00e5gra av Rysslandssvenskarna hade f\u00f6r avsikt att \u00e5terv\u00e4nda till Sverige, dock h\u00e4ngde det finansiell armodet fortfarande \u00f6ver Rysslandssvenskarna \u201di lika h\u00f6g grad som hittills\u201d som det hade varit under 1930-talet.<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r det sista sp\u00e5ret av familjen Ekstedt i handlingarna fr\u00e5n den svenska beskickningen som jag har hittat. Eventuella framtida efterforskningar kommer kanske att ge ett nytt sken \u00f6ver familjens \u00f6de. Troligtvis har ber\u00e4ttelsen om familjen Ekstedt inte ett lyckligt slut, fr\u00e4mst med tanke p\u00e5 hur \u201dden stora terrorn\u201d l\u00e4mnade permanenta avtryck i det sovjetiska samh\u00e4llet, men ocks\u00e5 att det andra v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut 1939 och 1941 drogs Sovjetunionen in i den fullskaliga konflikten. Vad kan en ber\u00e4ttelse s\u00e5som den har skildrats h\u00e4r \u00e5terge i efterhand? \u00c4r det ett gl\u00f6mt historiskt rum? I f\u00f6rsta hand skapas en f\u00f6rst\u00e5else om hur individuella livsbanor kunde utveckla sig i det sovjetiska rummet, i synnerhet f\u00f6r en grupp av migranter som trots sitt liv i Sovjetryssland fortfarande relaterade till sitt nationella ursprung i tider av kris. Det visar \u00e4ven p\u00e5 att Bakusvenskarnas liv i det sovjetiska rummet inte var, per definition, \u00f6ver i samband med bolsjevikernas makt\u00f6vertagande av oljeindustrin 1920. Det som kom ist\u00e4llet var ett liv och \u00f6de pr\u00e4glat av os\u00e4kerhet, brister i f\u00f6rs\u00f6rjning, st\u00e4ndig n\u00f6d, sjukdomar och sv\u00e4lt. I den h\u00e4r kontexten verkar det nationella ursprunget ha spelat en avg\u00f6rande roll p\u00e5 flera sett, fr\u00e4mst att h\u00e4rkomst begr\u00e4nsade m\u00f6jligheterna att skaffa sig ett arbete med stadig inkomst. N\u00e4r det sovjetiska samh\u00e4llet sedan katapulterades in i en kontext pr\u00e4glad av terror, misst\u00e4nkligg\u00f6rande och repression f\u00f6rs\u00e4mrades m\u00f6jligheterna \u00e4n mer, ett scenario som \u00e4r st\u00e4ndigt \u00e5terkommande i det ryska samh\u00e4llets d\u00e5- och samtid.<\/p>\n

Fredrik Petersson, FD, docent i kolonial och postkolonial globalhistoria (\u00c5A); lektor i historia, Stockholms universitet<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Fredrik Petersson, FD \u201dAtt Bakusvenskarna kunna vinna sitt uppeh\u00e4lle i Sverige, torde s\u00e5lunda vara t\u00e4mligen klart\u201d ans\u00e5g den svenska beskickningen i Moskva den 11 december 1937. Beskickningen hade tillsammans med Sveriges utrikesdepartement (UD) i Stockholm registrerat och f\u00f6ljt Bakusvenskarnas liv och \u00f6den under 1930-talet, en grupp av individer med svenskt ursprung som levde i […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1762,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[615,571,616,165],"class_list":["post-1761","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","tag-emigranter","tag-minoriteter","tag-repression","tag-sovjetunionen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1761","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1761"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1761\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1764,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1761\/revisions\/1764"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1762"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1761"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1761"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1761"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}