{"id":1766,"date":"2022-10-04T07:59:06","date_gmt":"2022-10-04T05:59:06","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1766"},"modified":"2022-10-04T08:01:51","modified_gmt":"2022-10-04T06:01:51","slug":"plikten-att-varda-sin-halsa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/10\/04\/plikten-att-varda-sin-halsa\/","title":{"rendered":"Plikten att v\u00e5rda sin h\u00e4lsa: Hur f\u00f6rest\u00e4llningar om sjukdom och h\u00e4lsa bidrog till att forma livsstilen i adels- och borgarfamiljer i Finland och Sverige 1792\u20131877"},"content":{"rendered":"

Av: fil. mag Evelina Wilson<\/span><\/h3>\n

P\u00e5 detta nyssb\u00f6rjade \u00c5r som jag hoppas att min goda Mormor \u00e4fwen med h\u00e4lsa och gl\u00e4dje f\u00e5tt begynna \u00f6nskar jag att Den H\u00f6gste t\u00e4cktes h\u00f6ra mina innerliga b\u00f6ner och f\u00f6runna min goda Mormor under loppet af hela detta \u00e5r och m\u00e5nga p\u00e5f\u00f6ljande, en waracktig h\u00e4lsa, lugn och all den gl\u00e4dje som min \u00e4lskade Mormor sjelf kan \u00f6nska sig.<\/p><\/blockquote>\n

S\u00e5 h\u00e4r inledde Margareta Rabenius (1790\u20131819, f. af Schult\u00e9n) en ny\u00e5rsh\u00e4lsning sin mormor Margareta Finckenberg (1746\u20131833, f. Mj\u00f6dh) den 14 januari 1818. Citatet \u00e4r ett av otaliga exempel p\u00e5 fraser med vilka familjemedlemmar i sin korrespondens under 1700- och 1800-talet \u00f6nskade varandra god h\u00e4lsa \u2013 en av de viktigaste delarna i brev till n\u00e4ra och k\u00e4ra. Det \u00e4r ocks\u00e5 en av de faktorer som visar p\u00e5 hur viktig h\u00e4lsan och dess uppr\u00e4tth\u00e5llande var f\u00f6r tidens st\u00e5ndspersoner samt hur konkret och n\u00e4ra r\u00e4dslan f\u00f6r sjukdomar st\u00e4ndigt var.<\/p>\n

<\/p>\n

Det l\u00e5nga avst\u00e5ndet mellan sl\u00e4kt, familj och v\u00e4nner bidrog ytterligare till denna r\u00e4dsla, och Carl Gabriel Westzynthius (1784\u20131853) inledde till exempel sitt brev till sv\u00e5gern Otto af Schult\u00e9n (1798\u20131884) den 11 oktober 1838 med orden: \u201dAtt Du frisk och sund, ehuru icke utan \u00e4fventyr under resan, p\u00e5 best\u00e4md tid anl\u00e4ndt till Residencet, har f\u00f6r oss varit ett \u00e4mne till gl\u00e4dje.\u201d Han avslutade sedan samma brev med meningen: \u201dMed \u00f6nskan, att f\u00e5 h\u00f6ra, det Du, \u00e4lskade Broder, fortfarande m\u00e5tte vara frisk, f\u00f6rblir jag alltid Din tillgifne och tacksamma sv\u00e5ger CGWestzynthius.\u201d<\/p>\n

Under 1700-talet skedde en gradvis f\u00f6r\u00e4ndring av synen p\u00e5 h\u00e4lsan d\u00e4r befolkningspolitiska aspekter blev de dominerande och d\u00e4r ansvaret alltmer flyttade \u00f6ver till individen: det blev var och ens plikt att v\u00e5rda sin h\u00e4lsa, som en del av gott medborgarskap d\u00e4r \u201d[s]t\u00f6rsta m\u00f6jliga antal prestationsdugliga unders\u00e5tar var k\u00e4llan till landets v\u00e4lst\u00e5nd\u201d (Karin Johannisson, Medicinens \u00f6ga. Sjukdom, medicin och samh\u00e4lle \u2013 historiska erfarenheter<\/em> 2013, e-bok, s. 38). L\u00e4karen Johan Haartman (1725\u20131788) uppmanade i f\u00f6rordet till sin l\u00e4karbok (f\u00f6rst publicerad 1759), Tydelig Underr\u00e4ttelse Om de M\u00e4st G\u00e5ngbara Sjukdomars K\u00e4nnande och Motande, Genom L\u00e4tta och Enfalliga Hus-Medel; Samt et litet Res- och Hus-Apothek etc. <\/em>alla st\u00e5ndspersoner att f\u00f6reg\u00e5 med gott exempel f\u00f6r allmogen i v\u00e5rdandet av h\u00e4lsan. Kai H\u00e4ggman har \u00e4ven ben\u00e4mnt detta ansvar f\u00f6r st\u00e5ndspersoner som en \u201dh\u00e4lsoplikt\u201d som ingick i deras s\u00e4tt att leva och s\u00e4rskilja sig fr\u00e5n andra st\u00e5ndsgrupper (H\u00e4ggman, Perheen vuosisata.<\/em> Perheen ihanne ja sivistyneist\u00f6n el\u00e4m\u00e4ntapa 1800-luvun Suomessa<\/em> 1994).<\/p>\n

Hur s\u00e5g denna plikt ut i praktiken och hur p\u00e5verkade den i s\u00e5 fall h\u00f6gre st\u00e5ndspersoners livsstil och syn p\u00e5 h\u00e4lsa och sjukdom? I min avhandling unders\u00f6ker jag just detta, med fokus p\u00e5 h\u00f6gre st\u00e5ndspersoner i Finland och Sverige ca 1780\u20131880. Med fokus p\u00e5 en krets utvalda familjer och genom en n\u00e4rl\u00e4sning av deras egodokument, s\u00e5som familjekorrespondens och dagb\u00f6cker, ser jag p\u00e5 hur de skrev om h\u00e4lsa och sjukdom, vilka rutiner de inkorporerade i sin livsstil f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla h\u00e4lsan, vilka f\u00f6rest\u00e4llningar om och vilken syn de hade p\u00e5 h\u00e4lsa och sjukdom samt hur de behandlade och l\u00e4t sjukdom p\u00e5verka \u2013 eller inte p\u00e5verka \u2013 deras liv n\u00e4r denna v\u00e4l var ett faktum. Och vilka situationer undvek de, var och i vad lurade h\u00e4lsofarorna? Bland annat syns en stor r\u00e4dsla f\u00f6r barns h\u00e4lsa under perioden n\u00e4r de f\u00e5r sina t\u00e4nder \u2013 framf\u00f6r allt i slutet av 1700-talet och b\u00f6rjan av 1800-talet. Denna r\u00e4dsla tycks dock f\u00f6rsvinna l\u00e4ngre in p\u00e5 1800-talet. R\u00e4dslan handlade om att barnen skulle bli allvarligt sjuka av tandningen och, som konsekvens av sjukdomen, d\u00f6. I materialet syns bland kvinnor ocks\u00e5 en stor r\u00e4dsla f\u00f6r graviditeter och f\u00f6rlossningar \u2013 b\u00e5da delarna s\u00e5gs som riskabla perioder f\u00f6r kvinnorna d\u00e5 kvinnorna var v\u00e4l medvetna om att de kunde d\u00f6. Graviditeterna behandlades ocks\u00e5 i h\u00f6g grad som en form av sjukdomstillst\u00e5nd, liksom tiden efter f\u00f6rlossningen, d\u00e4r systrar och m\u00f6drar till sina d\u00f6ttrar delade med sig av r\u00e5d om hur de skulle leva och vad de skulle undvika f\u00f6r att \u00f6ka sina chanser att bli \u201dfriska\u201d igen. Att bli \u201dskr\u00e4md\u201d h\u00f6rde till de allra viktigaste sakerna att undvika i den h\u00e4r kontexten. Och n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4nnen ligger i materialet ett stort fokus p\u00e5 h\u00e4lsorisker i arbetslivet: det var viktigt med bra luft i rummet, att d\u00e5 och d\u00e5 st\u00e4lla sig upp och ta promenader i rummet, bland annat. H\u00e4r var man s\u00e4rskilt orolig f\u00f6r stillasittandet, som redan d\u00e5 ans\u00e5gs skadligt \u2013 men till den grad att \u00e4ven om man var sjuk kunde man uppmanas att r\u00f6ra p\u00e5 sig f\u00f6r att \u00f6ka chanserna att bli frisk.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Bildk\u00e4lla: \u201cA girl reads to a convalescent while a nurse brings in the patient’s medicine\u201d. Watercolour by R.H. Giles. Wellcome Collection.Attribution-NonCommercial 4.0 International (CC BY-NC 4.0)<\/p><\/div>\n

I studien inkluderar jag b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor och ser \u00e4ven p\u00e5 hur de, som f\u00f6r\u00e4ldrar och n\u00e4ra sl\u00e4ktingar, s\u00e5g p\u00e5 barnens h\u00e4lsa och sjukdom. Familjerna har jag valt ut fr\u00e5n ett betydligt st\u00f6rre material \u00e4n jag, n\u00e4r allt kommer omkring, valt att anv\u00e4nda. De f\u00e5r i sin tur fungera som representanter f\u00f6r svenska och finl\u00e4ndska st\u00e5ndspersoner med j\u00e4mf\u00f6rbar social status och som fallstudier \u2013 d\u00e4r det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att inom alla st\u00f6rre grupper alltid har funnits \u2013 och finns \u2013 mindre grupper med en egen kultur och egna t\u00e4nkes\u00e4tt. Familjerna i kretsen utg\u00e5r alla fr\u00e5n familjen Nathanael Gerhard Schult\u00e9n (1750\u20131825, adlad af Schult\u00e9n 1809) och bildar en krets av familj, sl\u00e4kt och n\u00e4ra v\u00e4nner som alla umgicks, i perioder bodde n\u00e4ra varandra och h\u00f6ll en t\u00e4t kontakt med varandra.<\/p>\n

I denna krets finns ett stort fokus p\u00e5 h\u00e4lsa och sjukdom, och flera av familjens medlemmar dog i lungsot eller andra somatiska sjukdomar, men d\u00e4r fanns \u00e4ven medlemmar som drabbades av psykisk oh\u00e4lsa. Dessa sjukdomar engagerade flera av kretsens medlemmar och diskuterades i breven dem emellan. Materialet str\u00e4cker sig \u00e4ven \u00f6ver omkring tre generationer, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt att se hur t\u00e4nkes\u00e4tt och h\u00e4lsorutiner \u00f6verf\u00f6rdes fr\u00e5n en generation till en annan och att se vilka rutiner och id\u00e9er som f\u00f6ll bort och vilka som tillkom i enlighet med den medicinska vetenskapens och samh\u00e4llets utveckling. \u00c4ven flera l\u00e4kare och vetenskapsm\u00e4n ingick i kretsen, vilket s\u00e4kerligen kan ha bidragit till det fokus p\u00e5 sjukdom och h\u00e4lsa som r\u00e5dde bland personerna inom den.<\/p>\n

Mitt perspektiv \u00e4r patientorienterat; jag utg\u00e5r fr\u00e5n individerna och deras egna beskrivningar av sjukdom och h\u00e4lsa. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt hoppas jag kunna bidra med en ny aspekt b\u00e5de p\u00e5 kulturhistorien, eftersom jag h\u00e4r ser kultur och medicin som starkt sammanfl\u00e4tade, och \u00e4ven p\u00e5 medicinhistorien.<\/p>\n

Evelina Wilson, fil.mag., doktorand i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: fil. mag Evelina Wilson P\u00e5 detta nyssb\u00f6rjade \u00c5r som jag hoppas att min goda Mormor \u00e4fwen med h\u00e4lsa och gl\u00e4dje f\u00e5tt begynna \u00f6nskar jag att Den H\u00f6gste t\u00e4cktes h\u00f6ra mina innerliga b\u00f6ner och f\u00f6runna min goda Mormor under loppet af hela detta \u00e5r och m\u00e5nga p\u00e5f\u00f6ljande, en waracktig h\u00e4lsa, lugn och all den gl\u00e4dje […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1767,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145,146],"tags":[456,618,82,538,617,566,619,22],"class_list":["post-1766","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-145","category-146","tag-adel","tag-borgare","tag-finland","tag-halsa","tag-kulturhistoria","tag-medicinhistoria","tag-sjukdom","tag-sverige"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1766","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1766"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1766\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1768,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1766\/revisions\/1768"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1767"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1766"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1766"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1766"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}