{"id":1770,"date":"2022-10-18T10:38:44","date_gmt":"2022-10-18T08:38:44","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1770"},"modified":"2022-10-18T10:38:44","modified_gmt":"2022-10-18T08:38:44","slug":"fran-faltet-aktuell-historieforskning-vid-lunds-universitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/10\/18\/fran-faltet-aktuell-historieforskning-vid-lunds-universitet\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5n f\u00e4ltet: aktuell historieforskning vid Lunds universitet"},"content":{"rendered":"

Av: Emil Kaukonen, doktorand<\/span><\/h3>\n

Forskartillvaron st\u00e4nger oss ofta inom fyra v\u00e4ggar, och n\u00e4stan obem\u00e4rkt blir vi inrutade i samma system, vanor och tankebanor som m\u00f6ter oss fr\u00e5n m\u00e5ndag till fredag. Stabilitet och struktur \u00e4r naturligtvis grundl\u00e4ggande f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r forskningsarbetet, men samtidigt finns det ett behov f\u00f6r nya impulser: att uppleva hur en annan institution fungerar, att samtala med b\u00e5de gamla och nya bekanta f\u00f6r att utbyta id\u00e9er, och helt enkelt att andas en annan akademisk luft.<\/p>\n

<\/p>\n

Tack vare ett gener\u00f6st bidrag fr\u00e5n Otto A. Malms donationsfond kunde jag nyligen g\u00f6ra ett kort bes\u00f6k till historie\u00e4mnet vid Lunds universitet d\u00e4r jag v\u00e4lkomnades varmt och tilldelades ett arbetsbord. Under mitt bes\u00f6k hade jag b\u00e5de f\u00f6rdelen att delta p\u00e5 h\u00f6gre seminariet d\u00e4r \u00e4mnets nya doktorander presenterade sina projekt och att f\u00f6ra l\u00e4ngre och kortare diskussioner med forskare vid \u00e4mnet f\u00f6r att ventilera v\u00e5ra respektive forsknings\u00e4mnen. Detta blogginl\u00e4gg \u00e4r ett axplock av n\u00e5gra aktuella projekt som f\u00e5ngade min uppm\u00e4rksamhet och som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt f\u00f6rde mina tankar till heminstitutionen vid \u00c5bo Akademi.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Vy ur f\u00f6nstret p\u00e5 mitt tillf\u00e4lliga arbetsrum vid LUX, humanistiska och teologiska fakulteternas hemvist. (Egen bild)<\/p><\/div>\n

Liksom vid \u00c5A \u2013 d\u00e4r inriktningen globalhistoria har etablerats bland annat genom forskningsgemenskapen Global History Lab<\/a> \u2013 \u00e4r globalhistoria ett levande forskningsf\u00e4lt \u00e4ven vid Lunds universitet. Om detta vittnar inte minst att en professur med inriktning mot internationell och global historia utlystes i h\u00f6st. Vid historie\u00e4mnet har tematiken under de senaste \u00e5ren berikats genom en uppsj\u00f6 publikationer av Gustaf Fryks\u00e9n, Klas-G\u00f6ran Karlsson, Svante Norrhem och Joachim \u00d6stlund, f\u00f6r att n\u00e4mna endast n\u00e5gra forskare. Bland de akademiskt yngre doktoranderna med globalhistoriskt intresse finner vi Emma Forsberg och Patrick van der Geest, som b\u00e4gge arbetar med stora k\u00e4llmaterial och fr\u00e5gest\u00e4llningar som omfattar ett brett geografiskt omr\u00e5de. Forsberg intresserar sig f\u00f6r svenska diplomaters resor och verksamhet i den tidigmoderna v\u00e4rlden, med fokus p\u00e5 bland annat materiell kultur, rumslighet och audiensber\u00e4ttelser, medan van der Geests avhandlingsprojekt kretsar kring handelshuset Hope & Co. i Amsterdam och dess roll som statsuppb\u00e4rande akt\u00f6r i \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n kolonialism till imperalistisk exploatering mellan 1750 och 1850.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Professor Klas-G\u00f6ran Karlsson har fungerat som huvudredakt\u00f6r f\u00f6r det pinf\u00e4rska tv\u00e5bandsverket Natur & Kulturs globalhistoria, i vilket \u00e4ven flera andra lundahistoriker medverkar. (Pressbild: Natur & Kultur)<\/p><\/div>\n

En av framg\u00e5ngshistorierna vid historiska institutionen vid \u00c5A under de senaste \u00e5ren har varit projektet Kommunicerande konsumtion<\/a> och det \u00e4r f\u00f6ga \u00f6verraskande att fr\u00e5gor och konsumtion, produktion och distribution v\u00e4cker intresse \u00e4ven i Lund. I sin nyligen p\u00e5b\u00f6rjade avhandling tar Christina Dackling avstamp i bouppteckningar f\u00f6r att unders\u00f6ka kl\u00e4der i ett j\u00e4mf\u00f6rande perspektiv under perioden 1750\u20131850, med Karlskrona stad och Blekinge landsbygd som j\u00e4mf\u00f6relseobjekt. Liksom i de \u00f6vriga avhandlingsprojekten vid institutionen finns h\u00e4r en stabil teoretisk grund, d\u00e4r Dackling vill pr\u00f6va den omdebatterade tesen om en s\u00e5 kallad \u201cflitig revolution\u201d (eng. industrious revolution<\/em>) som skulle ha varit en f\u00f6reg\u00e5ngare till den industriella revolutionen.<\/p>\n

Den nyantagna doktoranden Karin Jedeberg tar sig an ett h\u00f6gaktuellt \u00e4mne, n\u00e4mligen motst\u00e5ndet mot uppluckrandet av abortlagstiftningen i Sverige, Norge och Danmark under 1970-talet. Jedeberg utg\u00e5r fr\u00e5n abortmotst\u00e5ndet som en ideologiskt driven social r\u00f6relse som hade (och har) som m\u00e5l att \u00e4ndra p\u00e5 samh\u00e4lleliga uppfattningar och praktiker med hj\u00e4lp av olika medel, inte minst genom de radioprogram, TV-s\u00e4ndningar och debattinl\u00e4gg som utg\u00f6r en stor del av hennes k\u00e4llmaterial. P\u00e5 ett klassiskt vis vill Jedeberg \u00e4ven j\u00e4mf\u00f6ra de nationella s\u00e4regenheterna och de samskandinaviska dragen i dessa r\u00f6relser och sp\u00e5ra den brukade retorikens och de begagnade materialens ursprung. \u00c4ven h\u00e4r g\u00f6r jag en mental koppling till \u00c5A och den p\u00e5g\u00e5ende forskningen kring olika \u201danti-\u201d-r\u00f6relser under 1900-talet, s\u00e5som historie\u00e4mnets samarbete med litteraturvetenskap under rubriken Den finlandssvenska antifascismen<\/a>. D\u00e5 man studerar 1900-talets sociala r\u00f6relser kommer forskningen in p\u00e5 skinnet, eftersom det ofta handlar om debatter och fenomen som fortfarande g\u00f6r sig g\u00e4llande i samh\u00e4llet \u2013 varken antifascismen eller abortmotst\u00e5ndet har f\u00f6rpassats till historien, utan de spelar fortfarande en roll f\u00f6r social mobilisering.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Universitetsbibliotekets nuvarande byggnad f\u00e4rdigst\u00e4lldes \u00e5r 1907, men sj\u00e4lva biblioteket grundades redan 1666. (Egen bild)Medan Jederbegs projekt tar avstamp i en gl\u00f6dhet internationell debatt \u00e4r det inte alltid l\u00e4tt att f\u00f6rutsp\u00e5 vilken forskning som blir eftertraktad utanf\u00f6r universitetets v\u00e4ggar. Of\u00f6ruts\u00e4gbara v\u00e4rldsh\u00e4ndelser kan inneb\u00e4ra att p\u00e5g\u00e5ende forskning \u2013 som kanske tidigare inte varit av stort intresse f\u00f6r massmedierna \u2013 pl\u00f6tsligt blir h\u00f6gaktuell. Detta \u00e4r till exempel fallet med Sebastian Grafs p\u00e5g\u00e5ende avhandlingsprojekt om ukrainskt historiebruk med titeln Creating and crafting past(s) in contemporary Ukraine: Digital space and the Ukrainian Institute of National Remembrance in the new decade<\/em>. I och med att historiesyner och historiebruk spelar en stor roll b\u00e5de i den ryska statens retoriska legitimering av sin invasion och i den ukrainska nationella sj\u00e4lvbilden har dylik forskning f\u00e5tt stor uppm\u00e4rksamhet n\u00e4stan \u00f6ver en natt.<\/p>\n

Detta \u00e4r naturligtvis endast en snabb inblick i n\u00e5gra av de levande forskningsmilj\u00f6erna vid historie\u00e4mnet; m\u00e5nga intressanta avhandlingar, b\u00f6cker och initiativ hade kunnat l\u00e4ggas till. Man kan dock konstatera att framtiden ser lovande ut f\u00f6r historieforskningen vid Lunds universitet, och d\u00e5 det inte r\u00e5der n\u00e5gon brist p\u00e5 gemensamma forskningsintressen skulle det vara b\u00e5de enkelt och frukbart att skapa mer samarbete \u00c5bo och Lund emellan.<\/p>\n

 <\/p>\n

Emil Kaukonen<\/a> \u00e4r doktorand i allm\u00e4n historia. Hans avhandling med arbetstiteln Bridges to Barbary: the Swedish Consulate in Morocco 1787\u20131822<\/em> kretsar kring diplomati, kunskapsbildning och mellanhandsroller vid det svenska konsulatet i Tanger. (emil.kaukonen@abo.fi)<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Emil Kaukonen, doktorand Forskartillvaron st\u00e4nger oss ofta inom fyra v\u00e4ggar, och n\u00e4stan obem\u00e4rkt blir vi inrutade i samma system, vanor och tankebanor som m\u00f6ter oss fr\u00e5n m\u00e5ndag till fredag. Stabilitet och struktur \u00e4r naturligtvis grundl\u00e4ggande f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r forskningsarbetet, men samtidigt finns det ett behov f\u00f6r nya impulser: att uppleva hur en annan institution fungerar, […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1773,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[394,142,388,1],"tags":[620,621,22],"class_list":["post-1770","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fran-faltet","category-globalhistoria","category-kommunicerande-konsumtion","category-okategoriserade","tag-aktuell-forskning","tag-sociala-rorelser","tag-sverige"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1770","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1770"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1770\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1777,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1770\/revisions\/1777"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1773"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1770"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1770"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1770"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}