{"id":1780,"date":"2022-11-01T11:30:56","date_gmt":"2022-11-01T09:30:56","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1780"},"modified":"2022-11-01T11:30:56","modified_gmt":"2022-11-01T09:30:56","slug":"osterbotten-i-svenskfinland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/11\/01\/osterbotten-i-svenskfinland\/","title":{"rendered":"\u00d6sterbotten i Svenskfinland"},"content":{"rendered":"

Av: Nils Erik Villstrand, professor emeritus<\/span><\/h3>\n

Den som reser med \u00f6gon och \u00f6ron \u00f6ppna \u00e5terv\u00e4nder med n\u00e5got att ber\u00e4tta. Minister P\u00e4r Stenb\u00e4cks bes\u00f6k i \u00d6sterbotten f\u00f6r en tid sedan inspirerade honom till en kolumn i Hbl som Radio Vega lyh\u00f6rt f\u00f6ljde upp i \u201dSlaget efter tolv\u201d den 19.10 d\u00e4r Stenb\u00e4ck kunde diskutera den vidgade kunskapsklyftan mellan nord och syd i Svenskfinland, \u00f6sterbottningarnas allt t\u00e4tare relation till grannen i v\u00e4ster och svensk\u00f6sterbottningarnas (alltj\u00e4mt svaga) kunskaper i finska med minister Ole Norrback och Paula Erkkil\u00e4, vd f\u00f6r \u00d6sterbottens handelskammare. Det blev en m\u00e5ngsidig och saklig diskussion som \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rd att h\u00e5lla vid liv. D\u00e4rf\u00f6r n\u00e5gra synpunkter av en historiker med ett \u00f6sterbottniskt perspektiv p\u00e5 tillvaron.<\/p>\n

<\/p>\n

Jag b\u00f6rjar med den sistn\u00e4mnda fr\u00e5gest\u00e4llningen som det inte finns s\u00e5 mycket mer att orda om \u00e4n ett unga \u00f6sterbottningar, ta ert f\u00f6rnuft till f\u00e5nga och l\u00e4r er finska! Att inte g\u00f6ra det \u00e4r ett uttryck f\u00f6r intellektuell l\u00e4ttja och fungerar starkt migrationsdrivande. Det duger inte l\u00e4ngre med ett avv\u00e4rjande och valpaktigt ”minkan talar int na finsk”.<\/p>\n

Den v\u00e4xande kunskapsklyftan, d.v.s. ett tilltagande ointresse i s\u00e5v\u00e4l norr som s\u00f6der f\u00f6r andra regioner i Svenskfinland \u00e4n den egna, \u00e4r ett faktum. Svenskfinland \u00e4r geografiskt splittrat och socialt heterogent och som s\u00e5dan \u00e4r klyftan d\u00e4rf\u00f6r inget nytt fenomen. Att Svenska folkpartiet som en fungerande om\u00f6jlighet sedan tidigt 1900-tal i val efter val lyckats f\u00e5nga upp majoriteten av de svenskspr\u00e5kiga v\u00e4ljarnas r\u00f6ster \u00e4r n\u00e5got som m\u00e5ste betecknas som ingenting mindre \u00e4n mirakul\u00f6st.<\/p>\n

En stor del av de svensk- och tv\u00e5spr\u00e5kiga lever i dag i Storhelsingfors och varje urban koncentration, s\u00e4rskilt om den har huvudstadsstatus, pr\u00e4glas av en sj\u00e4lvtillr\u00e4cklighet som vi\u00a0alla som fortlever p\u00e5 ”landsorten” f\u00e5r f\u00f6rs\u00f6ka st\u00e5 ut med och p\u00e5tala varje g\u00e5ng den blivit v\u00e4l dryg. Typiskt nog har Stenb\u00e4cks kolumn v\u00e4ckt st\u00f6rre intresse i \u00d6sterbotten \u00e4n i Nyland! Vi \u00f6sterbottningar ska inte heller odla en ofelbarhetsdogm om oss sj\u00e4lva i f\u00f6rh\u00e5llande till andra, vi har onekligen\u00a0v\u00e5ra \u00f6mt v\u00e5rdade f\u00f6rdomar om dom i s\u00f6der. Ett sk\u00e4mt h\u00e4r i \u00d6sterbotten de dagar Nyland var isolerat n\u00e4r pandemin rasade som v\u00e4rst gick ut p\u00e5 att den h\u00e5rdbevakade Nylandsgr\u00e4nsen var ett steg fram\u00e5t f\u00f6r oss.<\/p>\n

Vi som talar svenska i Finland beh\u00f6ver f\u00e5 veta mer om varandra och umg\u00e5s t\u00e4tare \u00e4n vi g\u00f6r i nul\u00e4get. Det \u00e4r viktigt att vi talar om detta, att de organisationer som \u00e4nnu kan g\u00f6ra det sk\u00e4rper sig och att det skulle g\u00e5 att f\u00e5 till st\u00e5nd en interregional nyfikenhet, d.v.s. att vi reser mer inom Svenskfinland, inte studerar p\u00e5 hemorten i s\u00e5 h\u00f6g grad som nu, och att folk byter bostadsort interregionalt. L\u00e4tt sagt, men hur n\u00e5r vi dit? Dragsvik och Stafettkarnevalen finns ju, men vad mer? En tidning som skulle se det som sitt uppdrag att bevaka samtliga de regioner med ett betydande inslag av svenskspr\u00e5kiga finns inte l\u00e4ngre, s\u00e5 d\u00e5 det g\u00e4ller massmedia st\u00e5r hoppet till radio och TV som public service. Mer analys och dryftande samtal, mindre snack mellan l\u00e5tarna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vad vi beh\u00f6ver bli erbjudna av etermedia.<\/p>\n

Den starka\u00a0\u00f6sterbottniska f\u00f6retagsamheten som producerar varor f\u00f6r en internationell marknad var uppe till diskussion i \u201dSlaget efter tolv\u201d. Att den finns och levererar kan jag h\u00e5lla med om, samtidigt som ju en ort som Vasa st\u00e5r och faller med sina storindustrier. M\u00e5nga industrif\u00f6retag har b\u00f6rjat som\u00a0och kanske alltj\u00e4mt \u00e4r underleverant\u00f6rer till dem. Den \u00f6sterbottniska f\u00f6retagsamheten har sitt ursprung i den sociala strukturen med \u00d6sterbotten som ett n\u00e4ra nog renodlat bondesamh\u00e4lle som i alla tider har st\u00e5tt i ett starkt beroende till omv\u00e4rlden. Enkelt sagt, f\u00f6r att f\u00e5 de varor man inte klarade sig utan var man tvungen att producera n\u00e5gonting s\u00e4ljbart.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Atlas av Dirk van der Hagen, ca 1690. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

Ocks\u00e5 den stora \u00f6sterbottniska r\u00f6rligheten kommenterades i Stenb\u00e4cks kolumn och i radioprogrammet. Det kan och b\u00f6r bli sagt att den inte beror p\u00e5 att man s\u00e5 g\u00e4rna velat se v\u00e4rlden utan p\u00e5 att man sett sig tvungen. Och de flesta som emigrerat har rest ut med ambitionen att komma tillbaka, vilket en del ocks\u00e5 gjort, somliga med v\u00e4rdefulla kunskaper i det intellektuella bagaget. Till Sverige och s\u00e4rskilt till M\u00e4lardalen med Stockholm har \u00f6sterbottningar s\u00f6kt sig sedan medeltiden, och det viktiga vore ju att locka \u00e5terflyttare med v\u00e4rdefulla kompetenser. M\u00e5nga som flyttat \u00e4r m\u00e5n om att vattna sina r\u00f6tter med ”villon” i den \u00f6sterbottniska sk\u00e4rg\u00e5rden som fast punkt i tillvaron. \u00d6sterbottningar i Sverige har ocks\u00e5 ofta g\u00e5tt in i rollen som \u201dambassad\u00f6rer\u201d f\u00f6r sitt gamla hemlandskap. Kulturellt \u00e4r \u00d6sterbotten sedan l\u00e4nge och till skillnad fr\u00e5n de andra regionerna med svensk befolkning i Finland en rikssvensk provins.<\/p>\n

Att skriva in det f\u00f6rindustriella \u00d6sterbotten i ett narrativ kallat Finlands historia \u00e4r ett mer utmanande \u00e5tagande \u00e4n vad historiker som arbetat i nationens tj\u00e4nst insett eller velat erk\u00e4nna. I den m\u00e5n jag har en dr\u00f6m som \u00e5ldrande historiker best\u00e5r den av att nya generationer av historiker i Finland, Sverige, Ryssland och Estland kunde samlas kring att skriva fram regionen kring Bottniska viken med Stockholm som centrum och den baltiska regionen kring Finska viken med Reval (Tallinn) och sedermera S:t Petersburg som centralorter. Allts\u00e5 synligg\u00f6ra de h\u00e4r maritimt pr\u00e4glade regionerna som den metodologiska nationalismen n\u00e4ra nog helt raderat. Europa \u00e4r fullt av s\u00e5dana h\u00e4r regioner som har en envis f\u00f6rm\u00e5ga att \u00e5teruppst\u00e5 i vissa l\u00e4gen.<\/p>\n

Synligg\u00f6rande projekt av den h\u00e4r typen fordrar m\u00f6da i form av ny forskning och kr\u00e4ver modet att f\u00f6rs\u00f6ka skriva ihop en syntes utg\u00e5ende fr\u00e5n ibland sv\u00e5rf\u00f6renliga forskningsl\u00e4gen och betydande forskningsm\u00e4ssiga lakuner. Min tanke \u00e4r inte att det bottniska respektive baltiska omr\u00e5dets skulle beh\u00f6va inneb\u00e4ra att det blir irrelevant med Sveriges eller Finlands historia men att vid f\u00e5r ett komplement till dem om de h\u00e4r b\u00e5da maritima regionernas historia f\u00e5r tr\u00e4da fram.<\/p>\n

Den dynamik som k\u00e4nnetecknar v\u00e5ra dagars Ume\u00e5 och V\u00e4sterbotten \u00f6ver lag \u00e4r ett nytt fenomen i den bottniska regionen, historiskt sett har \u00d6sterbotten varit det rika landskapet och V\u00e4sterbotten det fattiga.\u00a0V\u00e4sterbottningar har seglat \u00f6sterut f\u00f6r att byta sin fisk mot spannm\u00e5l, men f\u00f6rbindelserna \u00f6ver Kvarken har inte alltid varit s\u00e4rskilt livliga. Nu v\u00e4xer de i betydelse och de samseglande st\u00e4derna Ume\u00e5 och Vasa har ocks\u00e5 bildat ett gemensamt hamnbolag. Vad det verkar s\u00e5\u00a0kommer en del av varustr\u00f6mmarna till och fr\u00e5n Finland i forts\u00e4ttningen att g\u00e5 via Narvik, Ume\u00e5 och Vasa (alternativt \u00f6ver Haparanda). Jag tror att det samarbete som kommit i g\u00e5ng ska uppmuntras, att \u00d6sterbotten gynnas av att landskapet ing\u00e5r i en st\u00f6rre bottnisk region och har all anledning att bejaka den h\u00e4r gemenskapen.<\/p>\n

Nils Erik Villstrand, professor emeritus, bosatt i Vasa. Medarbetare inom projektet In search of corruption and bad governance practices: Swedish and Finnish experiences, ca 1614\u20131917<\/em> (CorGo) som sammanf\u00f6r historiker fr\u00e5n Jyv\u00e4skyl\u00e4 universitet och \u00c5bo Akademi. Projektet som tar fasta p\u00e5 korruption inom f\u00f6rvaltningen och p\u00e5 annan d\u00e5lig f\u00f6rvaltning finansieras av Finlands Akademi.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Nils Erik Villstrand, professor emeritus Den som reser med \u00f6gon och \u00f6ron \u00f6ppna \u00e5terv\u00e4nder med n\u00e5got att ber\u00e4tta. Minister P\u00e4r Stenb\u00e4cks bes\u00f6k i \u00d6sterbotten f\u00f6r en tid sedan inspirerade honom till en kolumn i Hbl som Radio Vega lyh\u00f6rt f\u00f6ljde upp i \u201dSlaget efter tolv\u201d den 19.10 d\u00e4r Stenb\u00e4ck kunde diskutera den vidgade kunskapsklyftan […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1781,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[623,622,605,423,624,625],"class_list":["post-1780","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade","tag-foretagsamhet","tag-maritima-regioner","tag-migration","tag-osterbotten","tag-sjalvbild","tag-svenskfinland"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1780","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1780"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1780\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1782,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1780\/revisions\/1782"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1781"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1780"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1780"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1780"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}