{"id":1789,"date":"2022-12-13T12:38:30","date_gmt":"2022-12-13T10:38:30","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1789"},"modified":"2022-12-13T15:11:12","modified_gmt":"2022-12-13T13:11:12","slug":"det-moderna-barnet-och-de-nya-vetenskaperna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/12\/13\/det-moderna-barnet-och-de-nya-vetenskaperna\/","title":{"rendered":"Det moderna barnet och de nya vetenskaperna"},"content":{"rendered":"

Av: PD Jutta Ahlbeck\u00a0<\/span><\/h3>\n

Barns fysiska och fysiologiska h\u00e4lsa med sm\u00e5barnsd\u00f6dlighet, fattigdom och smittsamma sjukdomar var ett \u00e5terkommande samh\u00e4lleligt huvudbry, men mot slutet av 1800-talet b\u00f6rjade europeiska l\u00e4kare, psykologer och pedagoger rikta sitt intresse \u00e4ven mot barns mentala, dvs. sj\u00e4lsliga <\/em>h\u00e4lsa. Inte endast kroppen utan ocks\u00e5 barnets sinne, de sj\u00e4lsliga f\u00f6rm\u00e5gorna, var centrala f\u00f6r barnets normala utveckling och v\u00e4lm\u00e5ende. Tysken Wilhelm Preyer (Die Seele des Kindes,<\/em> 1882), britten James Sully (Studies of Childhood,<\/em> 1895) och amerikanen G. Stanley Hall (Adolescence, <\/em>1904) introducerade nya psykologiska teorier om barns sj\u00e4lsliv. P\u00e5 det psykiatriska planet l\u00e5g fokus p\u00e5 barns avvikande utveckling, dvs. mentala st\u00f6rningar, s\u00e5som Henry Maudsleys Insanity of Early Life <\/em>(1867) och Hermann Emminghaus Die psychische St\u00f6rungen des Kinderalters <\/em>(1887).<\/p>\n

<\/p>\n

Forskare har menat att betydelsen av barndom f\u00f6r\u00e4ndrades under slutet av 1800-talet s\u00e5 att barndom i en allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning kom att definieras inom ramen f\u00f6r olika vetenskaper. Barnet som ett nytt kunskapsobjekt v\u00e4xte fram inom de nya s.k. barnvetenskaperna (child sciences<\/em>): pediatrik, pedagogik, barnpsykiatri och -psykologi. D\u00e4r barnpsykiatrin fokuserade p\u00e5 mentala patologier hos barn, studerade barnpsykologin det \u201dnormala\u201d barnets utveckling och sj\u00e4lsliv. Tanken om att barnets psyke skilde sig fr\u00e5n den vuxnas resulterade i mer emotionella och beskyddande diskurser kring barn.<\/p>\n

Det \u00f6kade intresset gentemot barn sj\u00e4lsliv och mentala h\u00e4lsa har f\u00f6rklarats dels med statliga interventioner som genomf\u00f6rdes f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra barn levnadsvillkor med barnskyddslagar och -reformer, dels inf\u00f6randet av folkskolor som ledde till att allt fler barn fick m\u00f6jlighet till utbildning. Skolan erbj\u00f6d samtidigt fostrare och vetenskapsm\u00e4n ett \u201dlaboratorium\u201d d\u00e4r experter kunde j\u00e4mf\u00f6ra barn i fr\u00e5ga om inl\u00e4rning och utveckling.<\/p>\n

Barnpsykologin som nytt kunskapsf\u00e4lt<\/span><\/h6>\n

Under slutet av 1800-talet var den nya barnpsykologin (senare utvecklingspsykologin) en kombination av olika vetenskapliga discipliner: pedagogik, biologi, antropologi, fysiologi och medicin. I Finland \u00f6versattes James Sullys inflytelserika verk tidigt till b\u00e5de svenska (1898) och finska (1912) och hans, liksom Preyers och Halls, tankeg\u00e5ngar diskuterades flitigt i finl\u00e4ndska tidskrifter kring sekelskiftet. Fokus l\u00e5g ofta p\u00e5 barnet som skolelev d\u00e4r den nya psykologiska kunskapen kunde fungera som ett st\u00f6d f\u00f6r l\u00e4rarna i deras viktiga pedagogiska uppdrag. Den finl\u00e4ndska barnpsykologin f\u00f6ddes inom den experimentella pedagogiken och pionj\u00e4ren var professorn i pedagogik vid Helsingfors universitet, Albert Lilius (1873\u20131947). Lilius kom att utveckla den finl\u00e4ndska barnpsykologin med b\u00f6cker s\u00e5som Skol\u00e5lderns sj\u00e4lsliv <\/em>(1916), Ur sm\u00e5barnens sj\u00e4lsliv<\/em> (1917), De v\u00e4xandes k\u00e4nsloliv<\/em> (1922\u20131924) och Barnpsykologi<\/em> (1933). Han kombinerade evolutionistisk psykologi och experimentell pedagogik i sina studier. Albert Lilius produktion var omfattande och han publicerades i de \u00f6vriga nordiska l\u00e4nderna.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Psykologisk kunskap och f\u00f6rst\u00e5else om (skol)barnets natur skulle hj\u00e4lpa fostrarna, l\u00e4rarna och f\u00f6r\u00e4ldrarna, i deras viktiga uppdrag.
Foto: Nystads samlyceum, gruppfotografi av skolans elever och tre l\u00e4rare I b\u00f6rjan av 1900-talet. Fotograf ok\u00e4nd. Nystads museum, Museiverket.<\/p><\/div>\n

Enligt Lilius utvecklades barnet genom tre faser: sm\u00e5barns\u00e5ldern, den tidiga skol\u00e5lder och ungdoms\u00e5ren, utvecklingen s\u00e5g olika ut f\u00f6r flickor och pojkar. I Lilius barnpsykologi framst\u00e4lldes barnet som en psykofysisk helhet, som en biologisk och psykologisk organism. Barnet skilde sig fr\u00e5n den vuxna genom sin nyfikenhet, fantasi och lekfullhet. Barnet var d\u00e4rtill k\u00f6nat i alla aspekter: i fysiologi, k\u00e4nslor, instinkter, i lekar, osv. I darwinistisk anda betraktade Lilius barnet som n\u00e4rmare naturen och djuren, vilket bevisades av instinkterna.<\/p>\n

\u201dMan leker icke f\u00f6r att man \u00e4r barn, man \u00e4r barn f\u00f6r att man skall leka.\u201d<\/em> (Lilius 1917,8)<\/em><\/p>\n

\u201dDe olika \u00e5ldrarna h\u00e4rma i allm\u00e4nhet olika saker, de b\u00e5da k\u00f6nen likas\u00e5. Gossen leker brandk\u00e5r och krig, flickan k\u00f6ksa och sjuksk\u00f6terska, men f\u00f6rst och sist \u00e4r hon moder f\u00f6r sina dockor. Gossen leker medborgerligt liv, flickan hemliv. Vardera imiterar fr\u00e4mst sitt eget k\u00f6n.\u201d <\/em>(Lilius 1916, 38)<\/p>\n

\u201dNyfikenheten \u00e4r utan tvivel en instinkt, som b\u00f6rjar djupt nere i djurv\u00e4rlden. Den \u00e4r en drivande kraft ocks\u00e5 i det m\u00e4nskliga sj\u00e4lslivets utveckling.\u201d (Lilius 1917, 59)<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Varf\u00f6r detta intresse?<\/span><\/h6>\n
\n
\"\"<\/a>

Lilius banbrytande b\u00f6cker om barn- och ungdom var de f\u00f6rsta finl\u00e4ndska systematiska f\u00f6rs\u00f6ken att skildra barndom som ett specifikt livsskede. Barndom k\u00e4nnetecknades av s\u00e4rskilda biologiska imperativ, en psykologisk konstitution och specifika sociala beteendem\u00f6nster som gick att identifiera.<\/p><\/div><\/blockquote>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet var \u00f6ver 40 procent av Nordens befolkning under 20 \u00e5r (jfr idag 25%), vilket ledde till att barn uppm\u00e4rksammades i samh\u00e4llspolitik, utbildning och vetenskap. Barn f\u00f6rknippades med f\u00f6rhoppningar om ett b\u00e4ttre, framtida samh\u00e4lle, men samtidigt tecknades hotbilder om f\u00f6rsummade degenererade barn som skulle bli ungdomsbrottslingar, nervsvaga eller i \u00f6vrigt komma samh\u00e4llet till last. Barnen var formbara, eftersom de var icke-f\u00e4rdiga, s\u00e4rskilt med hj\u00e4lp av fostran (moralisk, emotionell, akademisk), d\u00e4rf\u00f6r skulle insatser s\u00e4ttas in i god tid. S\u00e5ledes kunde den nya barnpsykologiska kunskapen anv\u00e4ndas preventivt, d.v.s. f\u00f6rhindra framtida problem. M\u00e5let var en frisk nation d\u00e4r det moderna normala barnet utvecklades gradvis till en rationell, civiliserad v\u00e4sterl\u00e4ndsk m\u00e4nniska. Barnvetenskapernas normativa kunskap etablerade en \u00e5tskillnad mellan den ideala, \u201dnormala\u201d barndomen och den icke-\u00f6nskade, \u201davvikande\u201d barndomen. Sist och slutligen kanske det moderna barnet kan ses som en produkt av de vuxnas fantasi, av hur de vuxna ville se barnet, och hur de \u00f6nskade sig att barnet skulle vara.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Barn skulle b\u00e5de beskyddas och fostras s\u00e5 att utvecklingen inte gick i \u201dfel\u201d riktning.
Pojke och liten flicka i sl\u00e4de i vinterkl\u00e4der, atelj\u00e9bild.
Fotografi av Ville Saukkonen 1910-tal.
Hyvinge stadsmuseum, Museiverket.<\/p><\/div>\n

L\u00e4sning f\u00f6r den intresserade<\/span><\/p>\n

Ahlbeck, J., Lappalainen, P., Launis, K., Tuohela, K., eds. (2018): Childhood, Literature and Science: Fragile Subjects.<\/em> London: Routledge.<\/p>\n

Andersen, A. et al., eds. (2011): Barnen och v\u00e4lf\u00e4rdspolitiken. <\/em>Nordiska barndomar 1900\u20132000<\/em>. Stockholm: Diagolos.<\/p>\n

Burman, E. (2008): Deconstructing Developmental Psychology<\/em> (2nd edn). London: Routledge.<\/p>\n

Cooter, R., ed. (1992): \u00a0In the Name of the Child: Health and Welfare, 1880\u20131940<\/em> (1st edn). London: Routledge.<\/p>\n

Cunningham, H. (2006): The Invention of Childhood<\/em>. London: BBC Books.<\/p>\n

Rose, N. (1985): The Psychology Complex: Psychology, Politics and Society in England 1869\u20131939.<\/em> London: Routledge & Kegan Paul.<\/p>\n

Jutta Ahlbeck \u00e4r politices doktor i sociologi och docent i vetenskapshistoria vid Ule\u00e5borgs universitet. Hon \u00e4r verksam som forskare i projektet \u201dMinoritetsv\u00e4lf\u00e4rd och reproduktion: Professionaliseringen av den finlandssvenska befolkningsfr\u00e5gan 1945\u20131990\u201d (MOR), som finansieras av Svenska kulturfonden och Svenska litteraturs\u00e4llskapet.<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: PD Jutta Ahlbeck\u00a0 Barns fysiska och fysiologiska h\u00e4lsa med sm\u00e5barnsd\u00f6dlighet, fattigdom och smittsamma sjukdomar var ett \u00e5terkommande samh\u00e4lleligt huvudbry, men mot slutet av 1800-talet b\u00f6rjade europeiska l\u00e4kare, psykologer och pedagoger rikta sitt intresse \u00e4ven mot barns mentala, dvs. sj\u00e4lsliga h\u00e4lsa. Inte endast kroppen utan ocks\u00e5 barnets sinne, de sj\u00e4lsliga f\u00f6rm\u00e5gorna, var centrala f\u00f6r barnets […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1790,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[632,631,630,633],"class_list":["post-1789","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","tag-albert-lilius","tag-barnpsykologi","tag-barnvetenskaper","tag-tidigt-1900-tal"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1789","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1789"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1789\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1794,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1789\/revisions\/1794"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1790"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1789"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1789"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1789"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}