Vi har alla v\u00e5ra favoriter. Dagens samh\u00e4lle kan liknas vid en outt\u00f6mlig k\u00e4lla att \u00f6sa inspiration ur f\u00f6r finna nya perspektiv och referensramar att f\u00f6rh\u00e5lla sig till, en process d\u00e4r tankar och id\u00e9er skapas och appliceras i lokala eller globala rum. Egentligen var min ursprungliga tanke med denna text att dissekera dagsl\u00e4gets turbulenta globala situation, med fokus p\u00e5 politiska och geografiska orosh\u00e4rdar. N\u00e5v\u00e4l, det g\u00e5r inte att f\u00f6rneka att sommaren och ledighet st\u00e5r och knackar p\u00e5 d\u00f6rren (f\u00f6r m\u00e5nga, inte alla dock) f\u00f6r att ta oss i handen och l\u00e4mna vardagslivets rutiner en stund. \u00c4r detta m\u00f6jligt och \u00e4r det moraliskt f\u00f6rsvarbart att l\u00e4mna allting, \u00e4ven om det bara g\u00e4ller en kortare period under \u00e5rets tolv m\u00e5nader? F\u00f6rst och fr\u00e4mst vill jag konstatera att f\u00f6r mig \u00e4r sommaren favoriten bland \u00e5rstiderna. Trots att detta m\u00e5 l\u00e5ta en aning schablon- och klich\u00e9artat s\u00e5 talar det f\u00f6r n\u00e5gon form av logik i skapandet av referensramar. Genom att \u00e5terv\u00e4nda till k\u00e4llor av inspiration, vare sig det \u00e4r \u00e5rstider eller andra vardagsting, skapas ett fundament att utg\u00e5 ifr\u00e5n. Som historiker har detta varit ett st\u00e4ndigt \u00e5terkommande tema under min tid som student, doktorand och akademiker (universitetsl\u00e4rare och lektor).<\/p>\n
Tar jag ett steg tillbaka handlar det rent allm\u00e4nt om att identifiera sig i rollen som historiker. Vilket syfte har en historiker i dagens samh\u00e4lle? Om vi utg\u00e5r fr\u00e5n den efterstr\u00e4vansv\u00e4rda principen att skapandet av ett neutralt och objektivt syns\u00e4tt \u00e4r det h\u00f6gsta m\u00e5let, s\u00e5 vill jag h\u00e4vda att vi alla st\u00e5r inf\u00f6r en utmaning. N\u00e4r vi ser hur informationssamh\u00e4llets hjul snurrar allt snabbare, st\u00e4ller detta i sin tur krav p\u00e5 individen som konsumerar informationen. K\u00e4llkritik<\/a> \u00e4r det verktyg vi historiker konfronterar v\u00e5ra forskningsobjekt och dokument (tryckt, nedskrivet, protokollf\u00f6rt eller ber\u00e4ttad form) med, ett s\u00e4tt att se och tolka verkligheten, samt f\u00f6r att sortera och slutligen positionera sig i sj\u00e4lva fr\u00e5gan. Detta g\u00e4ller ocks\u00e5 hur man st\u00e4ller sig till det politiska, kulturella, sociala och ekonomiska l\u00e4get i dagens samh\u00e4lle, det vill s\u00e4ga, vilka referensramar och samh\u00e4lleliga v\u00e4rden vi vill tillskriva och fylla det rum vi alla lever i. Inte f\u00f6r att bli alltf\u00f6r filosofisk, eller f\u00f6r den delen, anv\u00e4nda detta forum f\u00f6r att \u00e4n en g\u00e5ng lyfta fram k\u00e4llkritikens grunder som en v\u00e4g till uppn\u00e5 en efterstr\u00e4vansv\u00e4rd objektivitet, det g\u00e5r inte att ignorera det faktum att en historiker bidrar till att f\u00f6rklara och f\u00f6rst\u00e5 v\u00e4rlden som en sammankopplad enhet, en historia baserad i och som utspelar sig i nationella och transnationella rum.<\/p>\n Hur positionerar jag mig i detta? Jag \u00e5terv\u00e4nder st\u00e4ndigt till mina inspirationsk\u00e4llor, men jag skapar mig ocks\u00e5 nya k\u00e4llor av inspiration. I den litter\u00e4ra v\u00e4rlden finner jag mig sj\u00e4lv bes\u00f6ka med j\u00e4mna mellanrum\u00a0Franz Kafkas <\/a>absurda och m\u00f6rka v\u00e4rld, fr\u00e4mst f\u00f6r att jag under min forskning om hur och varf\u00f6r kommunism <\/a>blev en portal f\u00f6r anti-koloniala str\u00f6mningar och r\u00f6relser under mellankrigstiden<\/a>, har liknat detta politiska fenomen och dess organisatoriska apparat vid Kafkas mardr\u00f6msscenarier. Jag bes\u00f6ker ocks\u00e5 frekvent f\u00f6rfattarinnan Donna Tartts <\/a>akademiska v\u00e4rld som m\u00e5las upp i The Secret History <\/em>(1992), en historia om hur studenten Richard Papen l\u00e4mnar sitt hem i Kalifornien f\u00f6r att studera vid Hampden College i Vermont. V\u00e4l d\u00e4r upplever Papen hur utanf\u00f6rskapet definierar hans liv i s\u00f6kandet efter gemenskap, endast f\u00f6r att uppt\u00e4cka livets avarter och besvikelser. Liknande resor i \u00e5terv\u00e4ndandets tecken g\u00f6r jag ocks\u00e5 i det akademiska. \u00c4ven om en del texter och tankar inte l\u00e4ngre p\u00e5verkar hur jag skriver, analyserar eller t\u00e4nker idag, s\u00e5 kan jag inte undg\u00e5 att ha i bakhuvudet hur Anthony Giddens <\/a>strukturationsteori i The Constitution of Society<\/em> (1984) l\u00e4mnade sp\u00e5r under studentiden, hur Hayden Whites <\/a>tankar om det narrativa i Metahistory<\/em> inspirerat mig, eller fascinationen \u00f6ver att notapparaten i Max Webers<\/a> Den protestantiska etiken och kapitalismens anda<\/em> (1978, sv. \u00f6vers\u00e4ttning) n\u00e4stan \u00f6verstiger sj\u00e4lva analysen.<\/p>\n Anledningen till varf\u00f6r jag ser \u00e5terv\u00e4ndandet som n\u00e5got n\u00f6dv\u00e4ndigt \u00e4r f\u00f6r att kunna h\u00e4mta inspiration i det som st\u00e5r framf\u00f6r och v\u00e4ntar runt h\u00f6rnet. \u00c5terv\u00e4ndandets logik, utifr\u00e5n mitt eget perspektiv det vill s\u00e4ga, blir d\u00e4rf\u00f6r en metod att kunna st\u00e4rka och bygga upp ett objektivt syns\u00e4tt i rollen som historiker. Tony Judt<\/a> skrev f\u00f6ljande i Thinking the Twentieth Century<\/em> (2012) om historikerns ansvar: \u201d\u2026the job of the historian is to make clear that a certain event happened. [\u2026] We are not merely historians but also and always citizens, with a responsibility to bring our skills to bear upon the common interest\u201d. Denna reflektion om historikerns profession kan inte bli en verklighet om historikern inte kan \u00e5terv\u00e4nda f\u00f6r att \u00e5teruppt\u00e4cka eller omv\u00e4rdera sina tidigare k\u00e4llor av inspiration. I blandningen mellan att \u00e5terv\u00e4nda och att reflektera lyckas man ocks\u00e5 konstatera att nostalgi fungerar v\u00e4l i vissa sammanhang, och mindre v\u00e4l i andra sammanhang. Detta \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rt att fundera vidare p\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller det politiska landskapet i Sverige och Europa och hur v\u00e5r v\u00e4rld i dagsl\u00e4get st\u00e5r inf\u00f6r en kritisk punkt.<\/p>\n