{"id":1818,"date":"2023-02-14T12:29:13","date_gmt":"2023-02-14T10:29:13","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1818"},"modified":"2023-02-14T12:29:13","modified_gmt":"2023-02-14T10:29:13","slug":"att-skydda-tralar-och-desertorer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/02\/14\/att-skydda-tralar-och-desertorer\/","title":{"rendered":"Att skydda tr\u00e4lar och desert\u00f6rer"},"content":{"rendered":"

Av: Ann-Catrin \u00d6stman, \u00e4ldre universitetslektor<\/span><\/h3>\n

Genom en allm\u00e4n kung\u00f6relse l\u00e4t landsh\u00f6vdingen i \u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n efterlysa estniska rymlingar sommaren 1812. Det r\u00f6rde sig om sju ynglingar, bland dem Carl Gustaf, Johannes Thomas och Jurri \u00a0Kasper. P\u00e5budet utgick p\u00e5 order av den ryske generalguvern\u00f6ren i Finland och de unga tr\u00e4larna skulle \u00e5terf\u00f6ras till sin \u00e4gare i Estland. M\u00e4nnen skulle f\u00f6rpassas ur storfurstend\u00f6met Finland och \u201dfortskaffas\u201d till guvernementsregeringen i Estland. Det utf\u00e4stes ocks\u00e5 en bel\u00f6ning p\u00e5 \u201dSjuhundrade Rubel f\u00f6r deras tillr\u00e4ttaskaffande\u201d.<\/p>\n

<\/p>\n

Kung\u00f6relser som l\u00e4stes upp f\u00f6r unders\u00e5tarna utgjorde vid denna tid en viktig del av nyhets- och informationsspridningen. P\u00e5 samma s\u00e4tt kan vi i dagens medier l\u00e4sa om utl\u00e4ndska medborgare som av olika orsaker s\u00f6kt skydd i v\u00e5rt land. \u00c4ven om fri r\u00f6rlighet nu ses som viktig omg\u00e4rdar vi oss med gr\u00e4nser som kan var h\u00e5rda. En del av de flyktingar som hotas av utvisning skyddas dock av finl\u00e4ndare.<\/p>\n

I f\u00f6rmoderna samh\u00e4llen var det viktigt att m\u00e4nniskor h\u00f6lls p\u00e5 sin plats, geografiskt och socialt. Emigrationen var i det n\u00e4rmaste kriminaliserad och likas\u00e5 fanns strikta regler r\u00f6rande inresa till ett rike eller v\u00e4lde. Tillsammans med min kollega Johanna Wassholm har jag g\u00e5tt igenom de kung\u00f6relser som s\u00e4ndes ut av landsh\u00f6vdingen i \u00c5bo i b\u00f6rjan av 1800-talet. Vi unders\u00f6ker hur rymlingar och andra r\u00f6rliga individer efterlystes, och fr\u00e4mst f\u00e4ster vi vikt vid de personer som efter \u00e5r 1809 skulle f\u00f6rvisas ur storfurstend\u00f6met Finland.<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av de allm\u00e4nna kung\u00f6relserna f\u00f6rmedlade \u00f6verheten konkreta upplysningar. Det kunde handla om farsoter som hotade, om l\u00e5nemagasin eller om stulna h\u00e4star. En del av kung\u00f6relserna var lokala och r\u00f6rde h\u00e4ndelser i \u00c5bo, medan andra ber\u00f6rde hela storfurstend\u00f6met. Till de senare h\u00f6rde tillk\u00e4nnagivandena om utf\u00e4rdade dekret.<\/p>\n

M\u00e5nga av kung\u00f6relserna handlade om reglering av r\u00f6rlighet och efterlysningar av rymlingar och andra som skulle efterspanas. Efter \u00e5r 1809 delgavs informationer om nya regler f\u00f6r pass och resande. Liksom tidigare efterlystes personer som rymt fr\u00e5n f\u00e5ngtransporter eller som hade undkommit skatteskulder och b\u00f6ter. Bland de efterspanade \u00e5terfanns nu ocks\u00e5 m\u00e5nga soldater som deserterat fr\u00e5n den ryska arm\u00e9n och dessutom en m\u00e4rkbar grupp av estl\u00e4ndska rymlingar. D\u00e4rtill uppmanades allm\u00e4nheten och kronobetj\u00e4nterna att spana efter de soldater fr\u00e5n andra l\u00e4nder som var p\u00e5 drift efter att fred slutits i dessa delar av Nordeuropa.<\/p>\n

I mig v\u00e4cker l\u00e4sningen b\u00e5de intresse och starka k\u00e4nslor, b\u00e5de medk\u00e4nsla och r\u00e4dsla. Kung\u00f6relserna l\u00e4stes upp i kyrkorna och de personer som omn\u00e4mndes blev tvivelsutan f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nyfikenhet eller skambel\u00e4ggande. Vi kan emellertid inte veta hur dessa underr\u00e4ttelser tolkades och togs emot. Givet \u00e4r dock att \u00f6verheten kommunicerade s\u00e5v\u00e4l normer om mobilitet som budskap om tillh\u00f6righet och utanf\u00f6rskap.<\/p>\n

En delstudie i v\u00e5rt projekt om f\u00f6rvisningar utg\u00e5r fr\u00e5n dessa kung\u00f6relser, och vi \u00e4r tacksamma \u00f6ver att arkivarien Veli-Matti Pussinen tipsade oss om de tillg\u00e4ngliga samlingarna av kung\u00f6relser som finns att tillg\u00e5 i Riksarkivet \u00c5bo. Liksom i planeringen av tidigare forskningsarbete har jag, en erfaren l\u00e4rare och forskare, varit beroende av kunnig arkivpersonal.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Under 1810-talet var m\u00e5nga soldater stationerade i Finland, nu en del av det ryska imperiet. Upprepade g\u00e5nger varnades allmogen f\u00f6r att hysa desert\u00f6rer, n\u00e5got som p\u00e5stods vara allm\u00e4nt f\u00f6rekommande. N\u00e5gra g\u00e5nger spreds detaljerade beskrivningar av de illd\u00e5d som de ryska soldaterna utf\u00f6rt. Det gavs \u00e4ven exempel p\u00e5 hur de som hade beg\u00e5tt brott bestraffats: v\u00e5ldsverkarna f\u00f6rpassades till Sibirien, br\u00e4nnm\u00e4rktes och fick n\u00e4sborrarna uppskurna. F\u00f6ljande budskap gick ut h\u00f6sten 1809: \u201dRyska Soldaten fruktansw\u00e4rd f\u00f6r dess fiende, b\u00f6r under fredens lugn utm\u00e4rka sig igenom ett exemplariskt godt upf\u00f6rande.\u201d<\/p>\n

Vilka\u00a0 tankar, k\u00e4nslor och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt v\u00e4ckte dessa underr\u00e4ttelser hos \u00e5h\u00f6rarna i kyrkb\u00e4nkarna? Kring detta kan vi enbart spekulera. Det f\u00f6refaller dock som om myndigheterna velat pacificera, det vill s\u00e4ga skapa lugn i ett omr\u00e5de som nyligen varit ockuperat. Os\u00f6kt g\u00e5r tankar till dagens vidriga aggressionskrig.<\/p>\n

F\u00f6rutom rymlingar fr\u00e5n gods i Estland och Livland finns exempel p\u00e5 livegna som hade rymt fr\u00e5n andra guvernement i Ryssland och p\u00e5 betj\u00e4nter som rymde fr\u00e5n sina herrar under uppeh\u00e5ll i Finland. Som Eljas Orrman visat underst\u00f6dde de svenska myndigheterna tidigare i tysthet mottagandet av flyktingar fr\u00e5n baltiska regioner. En del av dessa talade svenska eller hade luthersk tros\u00e5sk\u00e5dning. F\u00f6rfarandet var dock pr\u00e4glat av ett hemlighetsmakeri eftersom det stred mot det fredsf\u00f6rdrag som Sverige hade ing\u00e5tt med Ryssland. Historikern Christer Kuvaja har sp\u00e5rat ester som under 1700-talet flydde undan livegenskap och bosatte sig i den nyl\u00e4ndska sk\u00e4rg\u00e5rden.<\/p>\n

Dryga b\u00f6ter kunde p\u00e5 1810-talet drabba de personer som hyste m\u00e4nniskor som saknade r\u00e4ttighet att uppeh\u00e5lla sig i storfurstend\u00f6met och som efterlystes av \u201d\u00e4garna\u201d eller av bef\u00e4l. Trots varningar och l\u00f6ften om bel\u00f6ning tycks detta ha f\u00f6rekommit och det \u00e4r n\u00e5got som idag k\u00e4nns tr\u00f6sterikt.<\/p>\n

————————————————————————————————————————<\/p>\n

Litteratur:<\/span><\/h6>\n

Christer Kuvaja, \u201dEstnisk inflyttning till den nyl\u00e4ndska sk\u00e4rg\u00e5rden och kusten under senare h\u00e4lften av 1700-talet och b\u00f6rjan av 1800-talet\u201d, Henrika Tandefelt, Julia Dahlberg, Aapo Roselius & Oula Silvennoinen (red.) K\u00f6pa salt i C\u00e1diz och andra ber\u00e4ttelser<\/em>. Siltala 2020.<\/p>\n

Eljas Orrman, \u201dVirolaiset Suomen etel\u00e4rannikolla 1700- ja 1800-luvulla\u201d, Genos<\/em> 67 (1996).<\/p>\n

 <\/p>\n

Ann-Catrin \u00d6stman (FD), \u00e4r \u00e4ldre universitetslektor i historia vid \u00c5bo Akademi. Hon \u00e4r verksam inom projektet \"Waves of banishments? Regulations and practices of expulsion in Northern Europe 1450\u20131900\", som finansieras av Finlands Akademi och Svenska kulturfonden.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Ann-Catrin \u00d6stman, \u00e4ldre universitetslektor Genom en allm\u00e4n kung\u00f6relse l\u00e4t landsh\u00f6vdingen i \u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n efterlysa estniska rymlingar sommaren 1812. Det r\u00f6rde sig om sju ynglingar, bland dem Carl Gustaf, Johannes Thomas och Jurri \u00a0Kasper. P\u00e5budet utgick p\u00e5 order av den ryske generalguvern\u00f6ren i Finland och de unga tr\u00e4larna skulle \u00e5terf\u00f6ras till sin \u00e4gare […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":1824,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,149,141],"tags":[410,641,639,638,640,642],"class_list":["post-1818","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-146","category-europa","category-finland","tag-1800-tal","tag-efterlysningar","tag-kungorelser","tag-rorlighet","tag-rymlingar","tag-soldater"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1818","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1818"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1818\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1839,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1818\/revisions\/1839"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1824"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1818"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1818"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1818"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}