{"id":1850,"date":"2023-03-07T19:25:43","date_gmt":"2023-03-07T17:25:43","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1850"},"modified":"2023-03-07T20:17:50","modified_gmt":"2023-03-07T18:17:50","slug":"samtal-mellan-en-biskopinna-och-en-friherrinna-kvinnlig-korrespondens-under-tidigmodern-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/03\/07\/samtal-mellan-en-biskopinna-och-en-friherrinna-kvinnlig-korrespondens-under-tidigmodern-tid\/","title":{"rendered":"Samtal mellan en biskopinna och en friherrinna: Kvinnlig korrespondens under tidigmodern tid"},"content":{"rendered":"<h3><span style=\"color: #800000\" data-darkreader-inline-color=\"\">Av: fil. mag. Robin Engblom<\/span><\/h3>\n<blockquote><p>\u201d<em>Tackar nu er allrak\u00e4raste fru som och hans h\u00f6gv\u00f6rdighet f\u00f6r all den trogna omv\u00e5rdnad som de ifr\u00e5n f\u00f6rsta stunden har haft om mig; ber \u00e4nnu vidare att de inte draga sin omv\u00e5rdnad om mig och min lilla gosse, som ingen har att lita till<\/em> [\u2026]\u201d<\/p><\/blockquote>\n<p>\u2013 Friherrinnan Maria Elisabet Kruse till biskopinnan Hedvig Lietzen, odaterat brev<\/p>\n<p>Friherren Arvid Mauritzson Horns pl\u00f6tsliga fr\u00e5nf\u00e4lle 1692 l\u00e4mnade hans fru, friherrinnan Maria Elisabet Kruse (d. 1697), i en knepig sits. Familjen var djupt skuldsatt efter att Arvid tagit ett l\u00e5n p\u00e5 5 000 koppardaler f\u00f6r att l\u00e5ta bygga ett nytt kapell i anslutning till Karuna s\u00e4tesg\u00e5rd, varp\u00e5 de obetalda r\u00e4ntorna hade hopat sig. Den adliga familjen hade visserligen stora jordegendomar, men saknade l\u00f6sa tillg\u00e5ngar och stadiga inkomster efter Arvids bortg\u00e5ng. F\u00f6r Maria Kruse, som vant sig i ett liv av \u00f6verfl\u00f6d, var situationen s\u00e4kerligen odr\u00e4glig. D\u00e4rtill fanns en oro f\u00f6r att hennes yngste son Christer (1681\u20131717) inte skulle ha tillg\u00e5ng till ett st\u00e5ndsm\u00e4ssigt liv eller en vederb\u00f6rlig utbildning.<\/p>\n<p><!--more L\u00e4s mer--><\/p>\n<div id=\"attachment_1852\" style=\"width: 370px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Blogg_bild2.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1852\" class=\" wp-image-1852\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Blogg_bild2-300x214.png\" alt=\"\" width=\"360\" height=\"257\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Blogg_bild2-300x214.png 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Blogg_bild2.png 542w\" sizes=\"auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-1852\" class=\"wp-caption-text\">Maria Kruse till Hedvig Lietzen, Riksarkivets digitala samlingar<\/p><\/div>\n<p>L\u00e5net hade Arvid Horn erh\u00e5llit av biskopen Johannes Gezelius den \u00e4ldre (1615\u20131690) och efter biskopens d\u00f6d \u00e4rvde sonen, biskop Johannes Gezelius den yngre (1647\u20131718), fordran p\u00e5 l\u00e5net. Relationerna mellan familjen Horn och Gezelierna var av allt att d\u00f6ma varma, och med tiden kom s\u00e5v\u00e4l Johannes Gezelius den yngre som hans hustru, Hedvig Lietzen (d. 1720) att ing\u00e5 i t\u00e4t korrespondens med friherrinnan. I synnerhet vittnar brevv\u00e4xlingen mellan Hedvig och Maria om en n\u00e4ra relation d\u00e4r \u00e4ven brevretoriken p\u00e5 m\u00e5nga vis avvek fr\u00e5n etablerad skrivform, i vilket sociala hierarkier alltid dikterade tilltal och spr\u00e5k. Flera av Marias brev f\u00f6refaller vara egenh\u00e4ndigt skrivna, vilket kunde f\u00f6rklara saken. Hedvigs brev till Maria har jag tills vidare inte lyckats lokalisera, men Marias brev erbjuder m\u00e5nga ledtr\u00e5dar till samtals\u00e4mnena. F\u00f6rh\u00e5llandet fick en avvikande karakt\u00e4r \u00e4ven i den bem\u00e4rkelsen att friherrinnan, trots sin h\u00f6gre sociala status, var beroende av Hedvig och hennes make. Maria drog sig inte heller f\u00f6r att ans\u00f6ka om ytterligare l\u00e5n av Gezelierna \u2013 ty inte kunde en adelsdam undg\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga utgifter som uppstod ur ink\u00f6p av nya tapeter, silkesdukar och handskar.<\/p>\n<p>\u201d[\u2026] <em>skulle jag igen besv\u00e4ra fru biskopinnan om hon skulle vara s\u00e5 god och k\u00f6pa \u00e5t mig en nattr\u00f6ja i stan<\/em>\u201d<\/p>\n<p>\u2013 Maria Kruse till Hedvig Lietzen, odaterat brev<\/p>\n<p>Marias brev till Hedvig erbjuder m\u00e5nga intressanta inblickar i en adlig \u00e4nkas vardagliga, och i m\u00e5nga avseenden ensamma liv. Efter Arvids d\u00f6d levde Maria en stund p\u00e5 Karuna g\u00e5rd i Sagu, men flyttade d\u00e4refter till Werho g\u00e5rd i Nyyst\u00f6l\u00e4 d\u00e4r hon tillbringade sina sista \u00e5r. F\u00f6rutom de \u00e4ldre barnen som redan flyttat till andra orter, hade Christer p\u00e5 Gezelius initiativ lyckats f\u00e5 en tj\u00e4nst som page vid hovet. P\u00e5 grund av sjukdom och sin h\u00f6ga \u00e5lder kunde hon s\u00e4llan resa, varf\u00f6r brevv\u00e4xling kvarstod som det enda s\u00e4ttet att h\u00e5lla kontakt med familj och v\u00e4nner. F\u00f6rutom pengabekymmer skildrar breven olika vardagliga h\u00e4ndelser, odugliga sv\u00e4rs\u00f6ner och sp\u00e4nnande rykten som Maria h\u00f6rt (och i m\u00e5nga fall sj\u00e4lv gett upphov till).<\/p>\n<div id=\"attachment_1866\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/20220413_1436381-scaled.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1866\" class=\"size-medium wp-image-1866\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/20220413_1436381-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"225\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/20220413_1436381-300x225.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/20220413_1436381-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/20220413_1436381-768x576.jpg 768w, https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/20220413_1436381-1536x1152.jpg 1536w, https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/20220413_1436381-2048x1536.jpg 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-1866\" class=\"wp-caption-text\">Foto: Robin Engblom, Riksarkivet, Helsingfors<\/p><\/div>\n<p>\u201d<em>Biskopinnan vara ej s\u00e5 god och l\u00e5ta mig p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt veta f\u00f6r vad orsak som landsh\u00f6vdingen mig hatar, huru som skulle han hata det att han s\u00e5 tv\u00e4r \u00e4r emot mig, f\u00f6r all redan jag vet jag ingenting har gjort honom [\u2026] och t\u00e4nka jag sitter h\u00e4r; ensam v\u00e4nl\u00f6s \u00e4nka och ingen har varken hull eller skyll at hj\u00e4lpa mig, s\u00e5 skulle han inte s\u00e5 handla emot mig utan all orsak<\/em>\u201d<\/p>\n<p>\u2013 Maria Kruse till Hedvig Lietzen, odaterat brev<\/p>\n<p>Relativt f\u00e5 tidigmoderna brev \u00e5terfinns d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l avs\u00e4ndare och mottagare \u00e4r kvinnor. \u00c4ven om vi inte kan l\u00e4sa Hedvigs svar till Maria, \u00e4r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att skapa en uppfattning om vilka gemensamma sociala n\u00e4tverk dessa kvinnor medverkade i. Huruvida relationen i sj\u00e4lva verket var s\u00e5 intim som breven l\u00e5ter f\u00f6rst\u00e5 kan vi inte veta med s\u00e4kerhet, eftersom \u00f6verdriven n\u00e4rhet och lojalitet ofta uttrycktes i enlighet av samtida brevretorik. Breven \u00e4r intressanta trots det, eftersom dom m\u00e5nga avvikelserna i brevretoriken ger upphov till flera nya fr\u00e5gor.<\/p>\n<pre>FM Robin Engblom \u00e4r doktorand i nordisk historia och skriver sin avhandling om l\u00e4rdas utnyttjande av socialt kapital under 1600-talet.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Av: fil. mag. Robin Engblom \u201dTackar nu er allrak\u00e4raste fru som och hans h\u00f6gv\u00f6rdighet f\u00f6r all den trogna omv\u00e5rdnad som de ifr\u00e5n f\u00f6rsta stunden har haft om mig; ber \u00e4nnu vidare att de inte draga sin omv\u00e5rdnad om mig och min lilla gosse, som ingen har att lita till [\u2026]\u201d \u2013 Friherrinnan Maria Elisabet Kruse [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":1866,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[383,145,141,143,140],"tags":[353,459],"class_list":["post-1850","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1600-tal","category-145","category-finland","category-nordisk-historia","category-sverige","tag-arkiv","tag-kallor-kallmaterial"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1850","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1850"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1850\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1868,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1850\/revisions\/1868"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1866"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1850"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1850"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1850"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}