Det senmoderna samh\u00e4llet k\u00e4nnetecknas av en hypersamtidighet och en i princip fullst\u00e4ndig sammansm\u00e4ltning av tid och rum \u2013 i varje fall i cyberspace. Sammansm\u00e4ltningen eller en i det n\u00e4rmaste fullst\u00e4ndig \u2019time-space-compression\u2019 m\u00f6jligg\u00f6r \u00e5t en cyberrymdflan\u00f6r att kunna vara i kontakt med o\u00e4ndligt m\u00e5nga punkter under en och samma tidpunkt. Att de flesta av oss troligtvis f\u00f6redrar att ordna upp kontakterna p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt \u00e4r dock troligt men vittnar kanske mera om den tv\u00e5dimensionella tiden f\u00f6re v\u00e5r tre- eller m\u00e5ngdimensionella tillvaro. Avst\u00e5ndsfaktorn spelade f\u00f6rr en avg\u00f6rande roll b\u00e5de f\u00f6r den enskilda individen som f\u00f6r grupper och staters beslutsfattare. Nyheter spreds f\u00f6rr med apostlah\u00e4starnas, de beridna kurirernas, telegrafens och telefonens hastighet men hastigheten f\u00f6r informationsf\u00f6rmedlingen var beroende av geografiska och politiska hinder och gr\u00e4nser.<\/p>\n
I det senmoderna samh\u00e4llet spelar de tidigare gr\u00e4nserna och hindrena i princip inte mera n\u00e5gon roll. Information fl\u00f6dar mer eller mindre\u00a0obehindrat genom det digitala n\u00e4tverket; att blockera det har visat sig vara sv\u00e5rt. Informationseruptionen inneb\u00e4r dock inte att mottagarna \u2013 n\u00e4tets och smarttelefonernas konsumenter \u2013 skulle n\u00f6dv\u00e4ndigtvis b\u00e4ttre eller mera effektivt kunna hantera den obegr\u00e4nsade tillg\u00e5ngen p\u00e5 information om h\u00e4ndelser i realtid. En ofta upprepade beklagan \u00e4r att b\u00e5de nyhetsproducenter och \u2013konsumenter har en begr\u00e4nsad f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6lja upp och s\u00e5lla bland de otaliga samtida begivenheter och kriser. Har den senmoderna nyhetsf\u00f6rmedlingen blivit en \u00e5rlig modeuppvisning? I och f\u00f6r sig en analog situation med vetenskapsv\u00e4rlden \u2013 vetenskapliga paradigm avl\u00f6ser varandra i en allt snabbare takt. Knappt hinner ett nytt perspektiv etablera sig, ifr\u00e5gas\u00e4tts det. Oklart f\u00f6rblir dock om det alltid \u00e4r fr\u00e5ga om paradigmskiften i den kuhnska f\u00f6rst\u00e5elsen.<\/p>\n
F\u00f6r omkring tjugo \u00e5r sedan lanserades begreppet \u2019failed states\u2019 eller \u2019sviktande stater\u2019 f\u00f6r att beteckna kollapsen av de politiska och statliga strukturerna i en rad stater i Afrika, i fr\u00e4msta hand Somalia, Liberia, Sierra Leone, Demokratiska Republiken Kongo (DRK, fd. Zaire) och Rwanda. K\u00e4nnetecknande f\u00f6r dessa stater var att fler\u00e5riga intensiva inb\u00f6rdeskrig hade resulterat i att myndigheterna inte lyckades uppr\u00e4tth\u00e5lla v\u00e5ldsmonopolet, centralmakten hade kollapsat och i vissa fall slutat att helt existera. Omv\u00e4rlden f\u00f6ljde med statsf\u00f6rfallet p\u00e5 f\u00f6rsta rad, dock utan att ingripa (Rwanda) eller endast behj\u00e4lpligt (Liberia, Sierra Leone). I vissa fall ledde ingripandet till ett fiasko (Somalia), i andra till ett fullskaligt regionalt krig (grannl\u00e4ndernas inblandning i krisen i DRK d.v.s. F\u00f6rsta och Andra Kongokriget 1996-1997, 1998-2003). I dag b\u00f6r Nigeria, Elfenbenskusten, Centralafrikanska republiken samt republiken Sydsudan r\u00e4knas som \u2019sviktande stater\u2019. (Se vidare Robert Rotberg, ed.,\u00a0When States Fail: Causes and Consequences<\/em>, 2003.)<\/p>\n Statskollaps \u00e4r ingalunda en afrikansk f\u00f6reteelse vilket utvecklingen under det senaste decenniet visar. Invasionen av Afghanistan och Irak efter 9\/11 resulterade i mer eller mindre misslyckade stater; den arabiska v\u00e5ren l\u00e4mnade Libyen och Syrien i ett okontrollerat uppl\u00f6sningstillst\u00e5nd och centralmaktens kontroll \u00f6ver Jemens territorium \u00e4r oklart. Ej heller \u00e4r statskollaps ett \u2019tredjev\u00e4rldsfenomen\u2019 \u2013 uppl\u00f6sningen av de forna Jugoslavien, maffians kontroll av Italien eller Belgiens de facto tudelning vittnar om att Europa ingalunda \u00e4r immun mot f\u00f6reteelsen. Dessutom: \u00f6vers\u00e4tter man termen \u2019failed states\u2019 med \u2019sviktande stater\u2019 (d.v.s. stater som inte f\u00f6rm\u00e5r tillgodose sina medborgares grundl\u00e4ggande behov av f\u00f6rn\u00f6denheter) s\u00e5 \u00e4r det oklart huruvida Ukraina \u00e4r en krisstat eller ej. Visserligen f\u00f6rs\u00f6ker den ukrainska staten att \u00e5terta v\u00e5ldsmonopolet \u00f6ver sitt territorium men i bakgrunden hotar en ekonomisk kollaps som okontrollerad kan underminera de milit\u00e4ra f\u00f6rs\u00f6ken att kv\u00e4sa separatisterna.<\/p>\n Statskollapser brukar som oftast vara nyhetsstoff n\u00e4r h\u00e4ndelseutvecklingen \u00e4r intensiv. Tyv\u00e4rr \u00e4r statskollapser aldrig korta h\u00e4ndelser med en klar avgr\u00e4nsning i tid och rum. Dessutom uppvisar de en komplexitet med b\u00e5de interna och externa akt\u00f6rer med divergerande agendor och ambitioner. Somalia \u00e4r ett typexempel: n\u00e5gon centralmakt har inte funnit sedan inb\u00f6rdeskrigets b\u00f6rjan \u00e5r 1991. Internationellt erk\u00e4nns visserligen en regering som kontrollerar vissa delar av Mogadishu. I norr har Somaliland f\u00f6rklarat sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt (och dess centralmakt kontrollerar dess territorium) men staten erk\u00e4nns inte internationellt.<\/p>\n Det finns \u00e4ven smygande statskollapser som g\u00e5r \u00e5sk\u00e5darna mer eller mindre f\u00f6rbi ty deras h\u00e4ndelseutveckling \u00e4r l\u00e5ngsam och s\u00e4llan en f\u00f6ljd av politiska konflikter. I januari 2014 publicerades den f\u00f6rsta varningen f\u00f6r att Ebolaviruset hade spridit sig till V\u00e4stafrika. De f\u00f6rsta d\u00f6dsoffren registrerades i gr\u00e4nstrakterna mellan Guinea och Sierra Leone, ett par m\u00e5nader senare \u00e4ven fr\u00e5n Liberia. V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen WHO varnade i ett tidigt skede f\u00f6r att virusets spreds genom direkt kontakt och understr\u00f6k att lokala begravningssedv\u00e4njor (bl.a. tv\u00e4ttandet och ber\u00f6ringen av den avlidnes kropp) borde avh\u00e5llas f\u00f6r att h\u00e5lla epidemin i schack. \u00c5tg\u00e4rderna hade dock en begr\u00e4nsad effekt p\u00e5 att st\u00e4vja epidemins spridning f\u00f6rutom att de v\u00e4ckte medborgarnas ilska \u00f6ver att inte kunna ge de avlidna en rituellt f\u00f6reskriven begravning. I juni besl\u00f6t myndigheterna i Sierra Leone att st\u00e4nga skolor i gr\u00e4nszonerna, i juli inf\u00f6rde Liberia samma \u00e5tg\u00e4rd. Dessutom isolerades vissa samh\u00e4llen i b\u00e5da staterna. Myndigheterna visar med \u00e5tg\u00e4rderna att de visserligen \u00e4nnu har kontroll \u00f6ver landets territorium men ur de drabbade inv\u00e5narnas synvinkel b\u00f6rjar utvecklingen likna en smygande kollaps av staten.<\/p>\n Holger Weiss<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det senmoderna samh\u00e4llet k\u00e4nnetecknas av en hypersamtidighet och en i princip fullst\u00e4ndig sammansm\u00e4ltning av tid och rum \u2013 i varje fall i cyberspace. Sammansm\u00e4ltningen eller en i det n\u00e4rmaste fullst\u00e4ndig \u2019time-space-compression\u2019 m\u00f6jligg\u00f6r \u00e5t en cyberrymdflan\u00f6r att kunna vara i kontakt med o\u00e4ndligt m\u00e5nga punkter under en och samma tidpunkt. Att de flesta av oss troligtvis […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-190","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/190","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=190"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/190\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":193,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/190\/revisions\/193"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=190"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=190"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=190"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}