{"id":1900,"date":"2023-04-04T18:57:14","date_gmt":"2023-04-04T16:57:14","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1900"},"modified":"2023-04-24T12:44:52","modified_gmt":"2023-04-24T10:44:52","slug":"synliga-och-osynliga-lankar-i-den-akademiska-varlden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/04\/04\/synliga-och-osynliga-lankar-i-den-akademiska-varlden\/","title":{"rendered":"Synliga och osynliga l\u00e4nkar i den akademiska v\u00e4rlden"},"content":{"rendered":"

Av: Professor Johanna Ilmakunnas<\/span><\/h3>\n

Jag gillar att l\u00e4sa f\u00f6rfattarens f\u00f6rord eller tack samt dedikationer i doktorsavhandlingar och andra akademiska verk. Ingen akademiker, bland dem historiker, som forts\u00e4ttningsvis skriver sina publikationer vanligen ensamt, verkar i ett tomrum. Att samtala i tal och skrift med andra forskare, levande och d\u00f6da, \u00e4r k\u00e4rnan i det akademiska arbetet fr\u00e5n de f\u00f6rsta ess\u00e4erna och andra texterna man skriver som ung student till texter man skriver under sin karri\u00e4r som historiker. Med historiker menar jag h\u00e4r den som studerat historia p\u00e5 universitetsniv\u00e5, l\u00e4st sig brett och djupt in p\u00e5 k\u00e4llkritik, k\u00e4llor och tidigare forskning samt tagit med sig en kritisk och nyfiken st\u00e4llning till vart \u00e4n livet tar en.<\/p>\n

<\/p>\n

I synnerhet f\u00f6rorden i doktorsavhandlingarna kan l\u00e4sas som nycklar till f\u00f6rfattarens historiesyn, f\u00f6rh\u00e5llandena till sina formella och informella handledare, seniora forskare inom f\u00e4ltet, doktorandkollegor, familj och v\u00e4nner. Det \u00e4r m\u00e5nga som bidrar med akademiskt eller annat st\u00f6d till en doktorsavhandling. D\u00e4remot h\u00e5ller seniora historiker sina tack betydligt kortare, vilket tyder p\u00e5 att de som tackas har haft en alldeles s\u00e4rskild roll i bokens eller artikelns tillkomst. Genom f\u00f6rord och f\u00f6rfattarens tack synligg\u00f6rs akademiska l\u00e4nkar, utan vilka forskningen skulle vara betydligt klenare och livet torrare.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Akademiska l\u00e4nkar \u00e4r synliga ocks\u00e5 i hur och till vilken tidigare forskning en historiker h\u00e4nvisar till. Dessa kan vara mer subtila och sv\u00e5rare att urskilja fr\u00e5n en flytande text \u2013 historiker \u00e4r ju ofta mycket skickliga skribenter! \u2013 \u00e4n tack- och f\u00f6rord, men \u00e4r ytterst viktiga. Forskning \u00e4r ju en dialog som alltid bygger p\u00e5 tidigare forskning, arbete och arv av andra forskare.<\/p>\n

Mer osynliga blir akademiska l\u00e4nkar som skapas exempelvis med hj\u00e4lp av en akademisk l\u00e4rare som presenterar sp\u00e4nnande forsknings\u00e4mnen, k\u00e4llmaterial eller litteratur f\u00f6r en student, doktorand eller kollega.<\/p>\n

Det fr\u00f6jder mig att hitta dessa l\u00e4nkar som finns \u00f6verallt. Exempelvis i det att Anna-Maria \u00c5str\u00f6m, professor emerita i nordisk etnologi vid \u00c5bo Akademi, f\u00f6reslog f\u00f6r mig att vi skulle fotas tillsammans vid Svenska litteraturs\u00e4llskapets \u00e5rsfest 5 februari 2023. Hennes forskning om herrg\u00e5rdskultur har varit en stor inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r mig sedan jag var doktorand. Eller att jag disputerade p\u00e5 en avhandling om familjen von Fersen som Alma S\u00f6derhjelm, professor i allm\u00e4n historia vid \u00c5bo Akademi och f\u00f6rsta kvinnliga professor i Finland, forskade i f\u00f6r mer \u00e4n hundra \u00e5r sedan. Hon publicerade viktiga k\u00e4llserier om Axel von Fersen d.y. som jag anv\u00e4nt i min forskning. Eller d\u00e5 Andreas Granberg p\u00e5 h\u00f6sten 2022 disputerade vid \u00c5bo Akademi i nordisk historia och som kustos agerade d\u00e5 docent, universitetslektor och huvudhandledare Ann-Catrin \u00d6stman, medan tre professorer i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi satt i publiken.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Tre generationer professorer i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi. Fr\u00e5n v\u00e4nster Nils Erik Villstrand (professor 2000\u20132017), Johanna Ilmakunnas (professor sedan 2018) och Sune Jungar (professor 1976\u20131999). Foto: Laura Hollsten.<\/p><\/div>\n

En till f\u00f6r mig viktig akademisk l\u00e4nk blev nyss aktuell vid bortg\u00e5ngen av tv\u00e5 stora historiker, n\u00e4mligen Daniel Roche (1935\u20132023) och Matti Klinge (1936\u20132023). F\u00f6r min europeiska och totalhistoriska historiesyn var Klinges uppmuntran och handledning avg\u00f6rande. Roches nydanande och inspirerande forskning i kl\u00e4dhistoria och konsumtionshistoria banade v\u00e4g f\u00f6r den forskningsbana jag fortfarande \u00e4r p\u00e5. En vidare l\u00e4nk skapades d\u00e5 Klinge i b\u00f6rjan av 2000-talet tog sina doktorander p\u00e5 studieresor bland annat till Frankrike. D\u00e4r fick vi h\u00e5lla f\u00f6redrag p\u00e5 franska om v\u00e5ra avhandlings\u00e4mnen i Finlands institutet, som ligger i Paris endast en stenkast fr\u00e5n Sorbonne och Coll\u00e8ge de France. Under ett s\u00e5dant seminarium var Daniel Roche key note-talare. Han var precis s\u00e5 varm och gener\u00f6s mot oss finska doktorander som hans kollegor och elever har mints i minnesrunor<\/a> och radioprogram<\/a> i hans \u00e4ra.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Med Anna-Maria \u00c5str\u00f6m, professor emerita i nordisk etnologi. Foto: Frida L\u00f6nnroos, SLS.<\/p><\/div>\n

I Matti Klinges forskarseminarium i Helsingfors l\u00e4rde jag k\u00e4nna m\u00e5nga doktorander som sedermera blev v\u00e4nner och kollegor, exempelvis Henrika Tandefelt vars avhandlingsf\u00f6rord \u00e4r ett fint exempel p\u00e5 akademiska l\u00e4nkar och Charlotta Wolff som jag m\u00e5nga g\u00e5nger satt bredvid i Riksarkivet i Stockholm. Vi botaniserade furstligt i 1700-talsmaterial och delade fynd om Axel von Fersen d.\u00e4., Gustav Philip Creutz och Axel von Fersen d.y. och m\u00e5nga andra, alla sammanl\u00e4nkade, vilket man kan l\u00e4sa mera om exempelvis i Charlottas och min respektive forskning. Numera \u00e4r Charlotta Wolff professor i Finlands historia vid \u00c5bo universitet och den synliga l\u00e4nken mellan oss har gett upphov till ett gemensamt, \u00f6ppet och inspirerande webbseminarium<\/a>.<\/p>\n

Just nu undervisar jag utg\u00e5ende fr\u00e5n bland andra Daniel Roches forskning p\u00e5 en ny kurs om kl\u00e4der, makt och sociala praktiker som jag skapat enligt studenternas \u00f6nskan. L\u00e4nkar till inspirerande forskning och gl\u00e4djen att t\u00e4nka och f\u00f6rst\u00e5 skapas omigen. I vardagen borde vi inte gl\u00f6mma bort att studenterna \u00e4r en betydelsefull del av den akademiska gemenskapen, subjekten i st\u00e4llet f\u00f6r objekten. Nya generationer av studenter kommer och g\u00e5r, och b\u00e5de som olika grupper och som individer \u00e4r de alla viktiga f\u00f6r f\u00f6rnyelsen av det intellektuella arbetet samt synliga och osynliga akademiska l\u00e4nkar som vi alla inom universitet bidrar till. Studenterna tar med sig uppmuntran och utmaningarna de f\u00e5tt under studierna och f\u00f6r dem vidare. Dessa akademiska l\u00e4nkar kan vara osynliga, men \u00e4r desto mer betydande f\u00f6r individer och samh\u00e4llet eftersom med dem bygger vi starka gemenskaper och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r m\u00e4nniskor och alla andra varelser som kan vara lika eller olika oss sj\u00e4lva.<\/p>\n

 <\/p>\n

Johanna Ilmakunnas \u00e4r professor i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi. Hon tycker att samarbetet med kollegor, inklusive doktorander, samt handledning och undervisning av studenter \u00e4r det akademiska livets salt.<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Professor Johanna Ilmakunnas Jag gillar att l\u00e4sa f\u00f6rfattarens f\u00f6rord eller tack samt dedikationer i doktorsavhandlingar och andra akademiska verk. Ingen akademiker, bland dem historiker, som forts\u00e4ttningsvis skriver sina publikationer vanligen ensamt, verkar i ett tomrum. Att samtala i tal och skrift med andra forskare, levande och d\u00f6da, \u00e4r k\u00e4rnan i det akademiska arbetet fr\u00e5n […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":1909,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[141,143,140],"tags":[416,427,353],"class_list":["post-1900","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-finland","category-nordisk-historia","category-sverige","tag-1700-tal","tag-aktualiteter","tag-arkiv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1900","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1900"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1900\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1939,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1900\/revisions\/1939"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1909"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1900"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1900"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1900"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}