{"id":1925,"date":"2023-04-24T12:39:32","date_gmt":"2023-04-24T10:39:32","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1925"},"modified":"2023-05-04T09:22:21","modified_gmt":"2023-05-04T07:22:21","slug":"transhistoriska-hungersnod-historievetenskapen-och-fascinerande-teorier","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/04\/24\/transhistoriska-hungersnod-historievetenskapen-och-fascinerande-teorier\/","title":{"rendered":"Transhistorisk hungersn\u00f6d? Historievetenskapen och fascinerande teorier"},"content":{"rendered":"

Av: Johan Ehrstedt, doktorand<\/span><\/h3>\n

De senaste \u00e5rtiondena har en mer uttrycklig och underbyggd teorianv\u00e4ndning blivit en vardaglig del av historikers arbete. Historikern Kim Salomon konstaterade redan f\u00f6r drygt tio \u00e5r sedan att historieforskningen befinner sig i ett teoretiskt korsdrag med impulser fr\u00e5n vitt skilda discpliner. I fokus f\u00f6r Salomons intresse l\u00e5g fr\u00e4mst historieforskningens n\u00e4rmande med samh\u00e4llsvetenskaperna men det oaktat beskrev hans formulering en f\u00f6r\u00e4ndring som omfattar stora delar av historieforskningen i allm\u00e4nhet.<\/p>\n

<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5ngt allt gott och v\u00e4l. Men hur ska man som historiker rent konkret f\u00f6rh\u00e5lla sig till en intressant teori, modell eller approach som utvecklats inom andra discipliner? Sj\u00e4lva processen best\u00e5r av flera till varandra l\u00e4nkade delomr\u00e5den som s\u00e5 klart pr\u00e4glas av skiftande praxis och olika l\u00f6sningar. I detta blogginl\u00e4gg beskriver jag ett av dessa delomr\u00e5den som \u00e4r s\u00e5 sj\u00e4lvklart att det s\u00e4llan blir artikulerat. Med andra ord menar jag hur vi som historiker \u00e4ven applicerar v\u00e5r yrkeskunnighet p\u00e5 en intressev\u00e4ckande teori eller approach genom att historisera<\/em> den p\u00e5 samma s\u00e4tt som vi g\u00f6r n\u00e4r vi forskar i fenomenet x, h\u00e4ndelse(kedja)n y, id\u00e9en z eller f\u00f6rem\u00e5let \u00f6.<\/p>\n

I likhet med andra nutida fenomen som bl.a. olika ismer och begrepp har \u00e4ven teorier en historia <\/em>eftersom de har blivit skapade i tid och rum. Sp\u00e5rningen och kontextualiseringen av en teoris historiska och retoriska sammanhang g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r historikern att gestalta fr\u00e5gor om dess uppkomst och skaparnas intentioner, teorins karakt\u00e4r, orsakerna till dess spridning osv. Historiseringen av en teori handlar inte om att g\u00e5 s\u00e5 djupt som t.ex. olika begreppshistoriska ansatser eftersom det ofta r\u00e4cker med en prelimin\u00e4r granskning som \u00e4r l\u00e4tt och arbetsekonomiskt effektiv att g\u00f6ra. Begreppshistoria light s\u00e5 att s\u00e4ga. Historiseringen av en teori eller modell hj\u00e4lper oss att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 dem men det kan med f\u00f6rdel ocks\u00e5 fungera som ett analytiskt verktyg som underl\u00e4ttar arbetet med den kritiska pr\u00f6vningen av en teoris eventuella l\u00e4mplighet f\u00f6r historievetenskaplig forskning.<\/p>\n

Ibland kan historiseringen av en teori visa v\u00e4gen ut ur en analytisk \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd. S\u00e5 var det\u00a0 i mitt fall f\u00f6r en tid sedan. Min egen forskning handlar om hungersn\u00f6d som historiskt fenomen och betingelserna f\u00f6r historievetenskaplig forskning om hungersn\u00f6d. I ett skede av min genomg\u00e5ng av forskningslitteratur kom jag i kontakt med ett intressant teoretiskt tolkningsramverk f\u00f6r analysen av hungersn\u00f6d. Ramverket, som den internationella forskningsinriktningen new famines<\/em> introducerade f\u00f6r knappa tjugo \u00e5r sedan, bygger grovt f\u00f6renklat p\u00e5 id\u00e9en om att samtida hungersn\u00f6d i princip \u00e4r politiska <\/em>fenomen eftersom de inte \u00e4r oundvikliga katastrofer. New famines h\u00e4vdar att m\u00e4nskligheten har senast sedan mitten av 1900-talet haft den erforderliga teknologiska och materiella kapaciteten (livsmedelsproduktion, infrastruktur, avancerade sk\u00f6rdekalkyler, gr\u00e4ns\u00f6verskridande samarbete och str\u00f6mlinjeformad logistik osv.) f\u00f6r att framg\u00e5ngsrikt kunna bek\u00e4mpa hungersn\u00f6d var som helst p\u00e5 jorden. Enligt new famines \u00e4r den allra viktigaste enskilda faktorn som beh\u00f6vs politisk vilja och ansvarsfullhet som \u00e4r f\u00f6rankrade i bindande nationella och folkr\u00e4ttsliga f\u00f6rpliktelser. Personligen och som forskare anser jag att denna argumentation till stor del \u00e4r logiskt, \u00f6vertygande och etiskt h\u00e5llbart.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Den bengaliska sv\u00e4lten 1943. M\u00e5lning gjord p\u00e5 plats av Zainul Abedin.<\/p><\/div>\n

D\u00e4remot hade jag en hel inv\u00e4ndningar mot new famines anspr\u00e5k p\u00e5 att tolkningsramverket ocks\u00e5 kan anv\u00e4ndas i forskningen om hungersn\u00f6d i det f\u00f6rflutna. Min tidigare fascination f\u00f6r new famines tolkningsramverk \u00f6vergick i en mer kritisk h\u00e5llning till det som jag betraktade som ett sorts\u00a0 inbyggt presentistiskt perspektiv hos new famines. Eftersom jag \u00e4nd\u00e5 gillade skolans teoretiska ansats funderade jag om det trots allt p\u00e5 n\u00e5got fruktbart s\u00e4tt gick att kombinera eller komparera new famines syn p\u00e5 samtida hungerkriser med historievetenskapens s\u00e4tt att n\u00e4rma sig hungersn\u00f6d i det f\u00f6rflutna. Detta ledde till ett otillfredst\u00e4llande artikelutkast som jag till slut satte i skrivbordsl\u00e5dan.<\/p>\n

F\u00f6rst mycket senare, och efter att bekantat mig med begreppshistoriska teman, kom jag att t\u00e4nka p\u00e5 att vissa alldeles avg\u00f6rande brister i artikeln berodde p\u00e5 att min utg\u00e5ngspunkt hade varit fel. Jag hade f\u00f6r mycket fokuserat mig p\u00e5 det bokstavliga inneh\u00e5llet i new famines tolkningsramverk och t\u00e4nkt alltf\u00f6r lite p\u00e5 hur och i vilket syfte det i f\u00f6rsta hand hade blivit introducerat. I artikelutkastet hade jag st\u00e4llt fel fr\u00e5gor som inte gick att besvara p\u00e5 ett fruktbart s\u00e4tt. Pusselbitarna f\u00f6ll p\u00e5 plats n\u00e4r ins\u00e5g att jag hade missat det som borde ha varit en sj\u00e4lvklar utg\u00e5ngspunkt: sj\u00e4lva tolkningsramverkets historicitet.<\/p>\n

Insikten om att jag ursprungligen hade utg\u00e5tt fr\u00e5n fel premisser betydde \u00e4nd\u00e5 inte att mitt arbete helt skulle ha runnit ut i sanden. Bara jag b\u00f6rjade med att byta perspektiv, komma med en ny fr\u00e5gest\u00e4llning och radera flera sidor text skulle det vara m\u00f6jligt att producera en f\u00f6rhoppningsvis fungerande artikel. Jag besl\u00f6t att anl\u00e4gga ett (l\u00e4tt) begrepsshistoriskt perspektiv p\u00e5 new famines och skolans s\u00e4tt att se p\u00e5 hungerkriser. Jag utg\u00e5r fr\u00e5n hypotesen att det tolkningsramverk som new famines presenterade f\u00f6r knappa tjugo \u00e5r sedan f\u00f6rst och fr\u00e4mst b\u00f6r ses som ett diskussionsinl\u00e4gg som haft s\u00e5v\u00e4l vetenskapliga som politiska syften. K\u00e4rnan i new famines diskussionsinl\u00e4gg utg\u00f6rs av inriktningens nyskapande anv\u00e4ndning av ordet politik<\/em> \u00e5t vilket skolan ger en ny etisk och normativ inneb\u00f6rd. New famines kan s\u00e4gas anv\u00e4nda sig av en retorisk man\u00f6ver i syftet att f\u00e5 till st\u00e5nd en f\u00f6r\u00e4ndring i f\u00f6rh\u00e4rskande diskurser om hungersn\u00f6dens v\u00e4sen. Hungersn\u00f6d \u00e4r inte naturkatastrofer utan i grund och botten politiska fenomen. Genom att anl\u00e4gga ett historiserande perspektiv p\u00e5 new famines och inriktningens tankegods blir det m\u00f6jligt att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 kontexten f\u00f6r tolkningsramverket och hur parollen om politiska hungersn\u00f6d egentligen g\u00e5r att gestalta.<\/p>\n

 <\/p>\n

Texter som fungerat som inspiration f\u00f6r detta blogginl\u00e4gg:<\/strong><\/p>\n

Devereux, Stephen (ed.): https:\/\/abo.finna.fi\/Record\/abo_electronic_aa.9913533256405972?sid=2940110205<\/a><\/p>\n

Salomon, Kim: https:\/\/journals.lub.lu.se\/st\/article\/download\/8591\/7731<\/a><\/p>\n

Skinner, Quentin: https:\/\/abo.finna.fi\/Record\/abo_electronic_aa.9913554879005972?sid=2940111474<\/a><\/p>\n

Johan Ehrstedt \u00e4r doktorand i allm\u00e4n historia. Hans forskning handlar om hungersn\u00f6d i Sydasiens moderna historia och villkoren f\u00f6r den historievetenskapliga unders\u00f6kningen av hungersn\u00f6d.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Johan Ehrstedt, doktorand De senaste \u00e5rtiondena har en mer uttrycklig och underbyggd teorianv\u00e4ndning blivit en vardaglig del av historikers arbete. Historikern Kim Salomon konstaterade redan f\u00f6r drygt tio \u00e5r sedan att historieforskningen befinner sig i ett teoretiskt korsdrag med impulser fr\u00e5n vitt skilda discpliner. I fokus f\u00f6r Salomons intresse l\u00e5g fr\u00e4mst historieforskningens n\u00e4rmande med […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":1926,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,431,1],"tags":[614,378,529],"class_list":["post-1925","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-allman-historia","category-okategoriserade","tag-begreppshistoria","tag-historisering","tag-hungersnod"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1925","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1925"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1925\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1950,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1925\/revisions\/1950"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1926"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1925"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1925"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1925"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}