{"id":1944,"date":"2023-05-04T09:17:00","date_gmt":"2023-05-04T07:17:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1944"},"modified":"2023-05-04T09:38:05","modified_gmt":"2023-05-04T07:38:05","slug":"om-sanningar-narrativ-och-den-historiska-komplexiteten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/05\/04\/om-sanningar-narrativ-och-den-historiska-komplexiteten\/","title":{"rendered":"Om sanningar, narrativ och den historiska komplexiteten"},"content":{"rendered":"

Av: Otso Kortekangas, FD<\/span><\/h3>\n

Sedan i h\u00f6stas har jag haft f\u00f6rm\u00e5nen att jobba inom ett projekt som unders\u00f6ker nordiska sannings- och f\u00f6rsoningskommissioner<\/a>. Ett av projektets syften \u00e4r att studera hur dessa kommissioner behandlar de historiska relationerna mellan de nordiska staterna och minoriteter s\u00e5 som samer, kv\u00e4ner och tornedalingar. Med min forskningsbakgrund i historia och spr\u00e5kkunskaper i finska och nordsamiska faller det sig naturligt att jag framf\u00f6r allt tittar p\u00e5 hur kommissionerna framst\u00e4ller den samiska historien och vilka internationella inspirationsk\u00e4llor och paralleller som g\u00e5r att hitta f\u00f6r och i kommissionernas arbete.<\/p>\n

<\/p>\n

Ett begrepp som \u00e4r intressant att fundera kring i sammanhanget \u00e4r naturligtvis sanningen<\/em>. Detta begrepp har diskuterats flitigt b\u00e5de inom tidigare sannings- och f\u00f6rsoningskommissioner och i den forskningslitteratur som intresserar sig f\u00f6r kommissionernas premisser, arbete och efterm\u00e4le. Charles S. Maier har j\u00e4mf\u00f6rt kommissionernas mandat med historikernas tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt d\u00e5 det g\u00e4ller det f\u00f6rflutna. Han skriver att medan historiker har som uppgift att skapa ett narrativ ur den historiska komplexiteten, arbetar sannings- och f\u00f6rsoningskommissioner med ett mandat som till\u00e5ter och till och med f\u00f6ruts\u00e4tter ett antal olika sanningar som f\u00e5r samexistera. Detta \u00e4r viktigt, eftersom (som exempelvis Tore Johnsen och Paulette Regan p\u00e5pekat) urfolkens f\u00f6rst\u00e5else av begrepp s\u00e5som sanning och f\u00f6rsoning kan skilja sig r\u00e4tt markant fr\u00e5n majoritetsbefolkningens definitioner. Ume\u00e5historikerna Bj\u00f6rn Norlin och Daniel Lindmark st\u00e4ller i sin artikel som handlar om f\u00f6rsoningsprocesser och deras f\u00f6rh\u00e5llande till popul\u00e4rvetenskap och \u201cpublic history\u201d f\u00f6ljande retoriska fr\u00e5ga: om akademisk historia och historieskrivning premieras i sannings- och f\u00f6rsoningsprocesser, vilka andra typer av historia och historiska narrativ ignoreras och nedprioriteras?<\/p>\n

\"\"<\/a>

Samer utanf\u00f6r Utsjoki kyrka<\/p><\/div>\n

Som historiker som forskar om sannings- och f\u00f6rsoningskommissioner h\u00e5ller jag inte helt och h\u00e5llet med Maiers typologisering. F\u00f6r det f\u00f6rsta finns det naturligtvis sedan l\u00e4nge en viktig inomvetenskaplig kritik som borde g\u00f6ra oss extremt f\u00f6rsiktiga med v\u00e5ra tolkningar och narrativiseringar. Jag t\u00e4nker h\u00e4r till exempel p\u00e5 Hayden White och metahistoria och all den litteratur som ing\u00e5r i denna tradition. Jag t\u00e4nker ocks\u00e5 p\u00e5 diskussionen om forskningsetik (inom urfolksstudier \u00e4r Linda Tuhiwai Smith en klassiker): f\u00f6r vem och varf\u00f6r \u00e5tar vi v\u00e5ra projekt och skriver v\u00e5ra artiklar, vems r\u00f6ster f\u00e5r h\u00f6ras och vems perspektiv synas?<\/p>\n

F\u00f6r det andra har det sedan \u00e5tminstone de sociala och kulturella v\u00e4ndningars tider ing\u00e5tt i historikers uppdrag att belysa samh\u00e4llsfenomen och -processer ur flera olika perspektiv \u2013 g\u00e4rna s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt. Dessutom kan man redan i hermeneutiken hitta tanken om v\u00e4rdet av historisk m\u00e5ngfald och uppmaningen att konstant uppdatera v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else med ny och mer detaljerad kunskap. Historisk komplexitet \u00e4r n\u00e5got som vi inte enbart m\u00e5ste tolerera, utan ocks\u00e5 omfamna och lyfta fram.<\/p>\n

Det \u00e4r klart att f\u00f6r arbetsekonomins och l\u00e4sbarhetens skull ska historiker str\u00e4va efter att skapa narrativ som hj\u00e4lper oss att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 det f\u00f6rflutna. Detta \u00e4r inte samma sak som att koka ner olika sanningar och perspektiv till ett enda narrativ. Som Norlin och Lindmark, historikern Jorma Kalela och till exempel kulturvetaren Veli-Pekka Lehtola i Kalelas fotsp\u00e5r p\u00e5pekat, existerar historia alltid p\u00e5 flera olika niv\u00e5er.<\/p>\n

Det \u00e4r l\u00e4tt h\u00e4nt att vi professionella historiker blir isolerade i v\u00e5r parnass d\u00e5 vi, ofta p\u00e5 goda grunder, skyddar v\u00e5r vetenskaps integritet. Kanske kunde vi f\u00f6rs\u00f6ka vara mera \u00f6ppna mot andra typer av historia, historiebruk och historiepolitik. Att engagera sig i dialog och debatt \u00e4r berikande. Vad kan till exempel samisk konst ber\u00e4tta f\u00f6r oss om s\u00e5dana traumatiska h\u00e4ndelser i det f\u00f6rflutna som inte \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tta att kl\u00e4 i ord? Kunde det \u00f6ppna f\u00f6r helt nya tolkningsm\u00f6jlighet f\u00f6r oss som yrkeshistoriker, kanske allra helst i samarbete och samf\u00f6rst\u00e5nd med samiska konstn\u00e4rer, akt\u00f6rer och organisationer?<\/p>\n

 <\/p>\n

Litteratur<\/span><\/strong><\/h5>\n

Johnsens and Regans texter ing\u00e5r i Trading Justice for Peace? Reframing Reconciliation in TRC Processes in South Africa, Canada and Nordic Countries<\/em>, red. Gu\u00f0marsd\u00f3ttir, Sigr\u00ed\u00f0ur;\u00a0Regan, Paulette;\u00a0Solomons, Demaine (AOSIS Books 2022). https:\/\/books.aosis.co.za\/index.php\/ob\/catalog\/book\/174<\/a><\/p>\n

Maier, Charles S. \u201cDoing History, Doing Justice. The Narrative of the Historian and of the Truth Commission,\u201d in Truth vs. Justice:\u00a0The Morality of Truth Commission<\/em>, <\/em>red. Rotberg, Robert and Thompson, Dennis (Princeton Uni Press, 2000). http:\/\/www.jstor.org\/stable\/j.ctt7t4sd.16<\/a>.<\/p>\n

Norlin, Bj\u00f6rn and Lindmark, Daniel. \u201cGenerating and Popularising Historical Knowledge in a Reconciliation Process: The Case of the Church of Sweden and the Sami\u201d,\u00a0Historical Justice and History Education\u00a0<\/em>2021.<\/p>\n

Kalela, Jorma. Making History. The Historian and the Uses of the Past <\/em>(Basingstoke: Palgrave Macmillan 2012).<\/p>\n

White, Hayden. Metahistory: The Historical Imagination in Nineteenth-century Europe<\/em> (Baltimore: Johns Hopkins UP, 1973).<\/p>\n

Smith, Linda Tuhiwai. Decolonizing Methodologies. Research and Indigenous People<\/em>s (London: Zed Books, 2021 [f\u00f6rsta upplagan 1999]).<\/p>\n

Lehtola, Veli-Pekka. Entiset el\u00e4v\u00e4t meiss\u00e4.<\/em> Saamelaisten historiat ja Suomi<\/em> (Helsingfors: Gaudeamus, 2022).<\/p>\n

\u201cWilhelm Dilthey\u201d Stanford Encyclopedia of Philosophy<\/em> https:\/\/plato.stanford.edu\/entries\/dilthey\/#N190HistUndeHerm<\/a> 4.5.2023.<\/p>\n

 <\/p>\n

Otso Kortekangas \u00e4r forskardoktor i historia vid \u00c5bo Akademi. Han har publicerat m\u00e5ngsidigt om samisk och arktisk historia och f\u00f6r tillf\u00e4llet studerar han nordiska sannings- och f\u00f6rsoningskommissioner inom projektet\u00a0<\/span>TRiNC: Truth & Reconciliation in the Nordic Countries<\/span><\/a>.<\/span><\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Otso Kortekangas, FD Sedan i h\u00f6stas har jag haft f\u00f6rm\u00e5nen att jobba inom ett projekt som unders\u00f6ker nordiska sannings- och f\u00f6rsoningskommissioner. Ett av projektets syften \u00e4r att studera hur dessa kommissioner behandlar de historiska relationerna mellan de nordiska staterna och minoriteter s\u00e5 som samer, kv\u00e4ner och tornedalingar. Med min forskningsbakgrund i historia och spr\u00e5kkunskaper […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":1945,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[143],"tags":[648,647,646,649,645],"class_list":["post-1944","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nordisk-historia","tag-historisk-komplexitet","tag-historisk-sanning","tag-historiska-narrativ","tag-samer","tag-sannings-och-forsoningskommissioner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1944","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1944"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1944\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1952,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1944\/revisions\/1952"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1945"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1944"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1944"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1944"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}