{"id":195,"date":"2014-09-05T18:09:37","date_gmt":"2014-09-05T18:09:37","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=195"},"modified":"2014-09-05T18:09:37","modified_gmt":"2014-09-05T18:09:37","slug":"fran-positive-action-till-positive-change-positiva-nyheter-antligen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2014\/09\/05\/fran-positive-action-till-positive-change-positiva-nyheter-antligen\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5n &#8217;positive action&#8217; till \u2019positive change\u2019 \u2013 positiva nyheter (\u00e4ntligen)"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: justify\">H\u00e4rom veckan l\u00e4ste jag i en kort notis bland utrikesnyheterna (bl.a. Hbl 31.8.2014) att andelen m\u00e4nniskor som lever i fattigdom i Ghana hade halverats mellan 1992 och 2013. D\u00e5 2014 inte har kunnat stoltsera med n\u00e5gra s\u00e4rdeles positiva nyheter hittills lyckades underr\u00e4ttelsen fr\u00e5n Ghana ingjuta hopp om att det vid sidan om mis\u00e4ren i v\u00e4rldens symmetriska och asymmetriska l\u00e5g- och h\u00f6gkrigszoner finns ljusglimtar om en b\u00e4ttre framtid.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">FN st\u00e4llde upp \u00e5r 2000 \u00e5tta m\u00e4tbara m\u00e5l f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra livet f\u00f6r v\u00e4rldens fattiga (se vidare bl.a. http:\/\/www.millenniemalen.nu):<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">1)\u00a0\u00a0\u00a0 att halvera jordens fattigdom och hunger<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">2)\u00a0\u00a0\u00a0 att se till att alla barn f\u00e5r g\u00e5 i grundskola<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">3)\u00a0\u00a0\u00a0 att \u00f6ka j\u00e4mst\u00e4lldheten mellan kvinnor och m\u00e4n<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">4)\u00a0\u00a0\u00a0 att minska barnad\u00f6dligheten<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">5)\u00a0\u00a0\u00a0 att f\u00f6rb\u00e4ttra m\u00f6drah\u00e4lsan<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">6)\u00a0\u00a0\u00a0 att stoppa spridningen av hiv och aids<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">7)\u00a0\u00a0\u00a0 att s\u00e4kra en h\u00e5llbar utveckling<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">8)\u00a0\u00a0\u00a0 att \u00f6ka samarbetet kring bist\u00e5nd och handel<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">Syftet med m\u00e5len var att rikta v\u00e4rldens uppm\u00e4rksamhet mot de utsatta och understryka det gemensamma ansvaret f\u00f6r en positiv utveckling i v\u00e4rlden. Milenniem\u00e5len skall vara uppn\u00e5dda 2015 och med mindre \u00e4n 500 dagar ser det ut som de flesta delm\u00e5len kommer att uppn\u00e5s.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">F\u00f6r Ghanas del har v\u00e4gen g\u00e5tt fr\u00e5n att vara Afrikas hopp och kontinentens stj\u00e4rna till att upplevas av dess inv\u00e5nare att vara en\u00a0korrupt &#8217;almost failed\u00a0states&#8217; som genomgick v\u00e4rldsbankens st\u00e5lbad och numera uppvisar ekonomiska \u00e5rliga tillv\u00e4xtsiffror p\u00e5 7 procent.\u00a0Ledd av\u00a0Kwame Nkrumah blev Ghana den f\u00f6rsta kolonin s\u00f6der om Sahara som fick sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet (1957; ett par \u00e5r tidigare hade Libyen och Sudan blivit sj\u00e4lvst\u00e4ndiga). Under Nkrumahs slogan \u2019positive action\u2019 skulle landet ta steget ut fr\u00e5n ett kolonialt f\u00f6rkapitalistiskt och traditionellt sm\u00e5brukarsamh\u00e4lle till en postkolonial modern agrar- och industristat som skulle bereda v\u00e4gen f\u00f6r ett afrikanskt postkapitalistiskt v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle. Storslagna statliga utvecklingsplaner initierades, det mest betydelsefulla av dem var byggandet av Akombosobo- eller Voltadammen samt djuphamnen och industrizonen i Tema. Men Nkrumahs visioner om en ekonomisk positiv framtid gick inte i uppfyllelse; i st\u00e4llet kom Nkrumahs storslagna projekt att leda till en ekonomisk och politisk kris. Nkrumahs f\u00f6rs\u00f6k att l\u00f6sa krisen genom inf\u00f6ra ett\u00a0enpartiv\u00e4lde och planekonomi\u00a0resulterade i en milit\u00e4rkupp 1966.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">Nkrumah var panafrikanismens apostel och f\u00f6rk\u00e4mpe; hans varningsord om neoimperialismens och neokolonialismens sp\u00f6ke ekade under de f\u00f6ljande decennierna, s\u00e5v\u00e4l bland radikala afrikanska samtidsanalytiker som v\u00e4sterl\u00e4ndska forskare och studenter. Tv\u00e5 p\u00e5st\u00e5enden skulle sammanfatta de f\u00f6ljande decenniernas uttolkning av Afrikas postkoloniala n\u00e4rhistoria. Det f\u00f6rsta var att den postkoloniala kr\u00e4ftg\u00e5ngen och mis\u00e4ren i Afrika berodde p\u00e5 den strukturella under- eller ickeutvecklingen under den koloniala perioden. Eller som Walter Rodney tr\u00e4ffande sammanfattade: den afrikanska bonden gick in och kom ut ur den koloniala perioden b\u00e4rande\u00a0hackan p\u00e5 axeln.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">I s\u00e5v\u00e4l samh\u00e4llsvetarnas som historikernas l\u00e4sning\u00a0av Afrikas n\u00e4r- och samhistoria kopplas den n\u00e4stan\u00a0alltid\u00a0ihop med kontinentens koloniala r\u00f6tter. Dock fanns det ett annat p\u00e5st\u00e5ende som under senare \u00e5rtionden kom att lyftas fram som en senmodern kritik av det neokoloniala\/neoimperialistiska och postkoloniala paradigmet. Inf\u00f6r sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten hade s\u00e5v\u00e4l Ghana som Nigeria en lika h\u00f6gt bruttonationalprodukt som de asiatiska brittiska kolonierna Malaysia och Singapore; trettio-fyrtio \u00e5r senare hade Ghanas och Nigerias BNP stagnerat om inte rasat under 1956\/1960-\u00e5rs niv\u00e5 medan Malaysia och Singapore r\u00e4knades till de asiatiska tigrarna. F\u00f6r Ghanas del f\u00f6ljdes 1960-talets ekonomiska och politiska nedg\u00e5ng av 1970-talets mis\u00e4r och samh\u00e4llskris som utmynnade i 1983\u00e5rs hungersn\u00f6d. D\u00e4refter f\u00f6ljde tv\u00e5 \u00e5rtionden under Jerry John Rawlings,\u00a0f\u00f6rst som milit\u00e4rdiktator (1981-1993) och sedan som den Fj\u00e4rde Republikens folkvalda president (1993-1997, 1997-2001). Fram till mitten av 1990-talet\u00a0\u00f6verskuggades Rawlings period\u00a0av inf\u00f6randet av strukturanpassningsprogram (SAP),\u00a0oppositionens f\u00f6rtryck och ett relativt bortgl\u00f6mt inb\u00f6rdeskrig i norra Ghana (p.g.a. det hamnade i skuggan av folkmordet i Rwanda). Under hans andra presidentperiod stabiliserades dock ekonomin och oppositionen v\u00e4drade morgonluft och gick till val under devisen &#8217;positive change&#8217;. Under presidenterna\u00a0John Agyem Kufuor (2001-2005, 2005-2009), John Atta Mills (2009-2012) och John Mahama (2012-) har Ghana k\u00e4nnetecknats av politisk stabilitet och ekonomisk tillv\u00e4xt &#8211; och en fungerande parlamentarisk demokrati d\u00e4r den regerande presidenten avl\u00f6sts av oppositionens kandidat ifall denna vunnit valet.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">\u00c5r 2007 firade Ghana 50\u00e5rsdagen f\u00f6r sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet; \u00e5r 2010 firades 50\u00e5rsdagen f\u00f6r det stora \u201dsj\u00e4lvst\u00e4ndighets\u00e5ret\u201d d\u00e5 flertalet av de franska och ett antal brittiska kolonier fick sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. \u00c5r 2017 har Ghana varit 60 \u00e5r sj\u00e4lvst\u00e4ndig vilket motsvarar tre generationer. Lika m\u00e5nga generationer levde under den koloniala staten \u2013 men lika m\u00e5nga har d\u00e5 levt under den postkoloniala staten som kanske inte mera \u00e4r s\u00e5 postkolonial som senmodern, kanske redan postmodern&#8230;<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">Holger Weiss<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>H\u00e4rom veckan l\u00e4ste jag i en kort notis bland utrikesnyheterna (bl.a. Hbl 31.8.2014) att andelen m\u00e4nniskor som lever i fattigdom i Ghana hade halverats mellan 1992 och 2013. D\u00e5 2014 inte har kunnat stoltsera med n\u00e5gra s\u00e4rdeles positiva nyheter hittills lyckades underr\u00e4ttelsen fr\u00e5n Ghana ingjuta hopp om att det vid sidan om mis\u00e4ren i v\u00e4rldens [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-195","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/195","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=195"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/195\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":198,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/195\/revisions\/198"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=195"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=195"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=195"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}