{"id":1965,"date":"2023-05-23T14:36:47","date_gmt":"2023-05-23T12:36:47","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1965"},"modified":"2023-05-24T07:59:51","modified_gmt":"2023-05-24T05:59:51","slug":"tvarvetenskapliga-lardomar-och-trosklar-reflektioner-fran-en-konferens-om-funktionshinderforskning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/05\/23\/tvarvetenskapliga-lardomar-och-trosklar-reflektioner-fran-en-konferens-om-funktionshinderforskning\/","title":{"rendered":"Tv\u00e4rvetenskapliga l\u00e4rdomar och tr\u00f6sklar \u2013 reflektioner fr\u00e5n en konferens om funktionshinderforskning"},"content":{"rendered":"

Av: Hanna Lindberg, FD<\/span><\/h3>\n

Keynote-f\u00f6redraget har dragit ut p\u00e5 tiden med 15 minuter och vi som ska h\u00e5lla v\u00e5ra presentationer p\u00e5 n\u00e4sta session f\u00e5r hoppa \u00f6ver kaffepausen f\u00f6r att rusa till v\u00e5ra f\u00f6rel\u00e4sningssalar. Min session ligger dessutom i ett annat hus, och jag g\u00e5r f\u00f6rst mot helt fel h\u00e5ll i den f\u00f6r mig obekanta staden. D\u00e5 huset lokaliserats finns det \u00f6verhuvudtaget ingen skyltning och det tar ytterligare flera minuter att hitta entr\u00e9 och r\u00e4tt rum. D\u00e5 jag slutligen kliver in, \u00e4r rummet s\u00e5 litet s\u00e5 att man baxnar.\u00a0 Av de \u00e5tta stolar som finns i rummet p\u00e5 max 10 m2<\/sup> upptas redan tre av de \u00f6vriga presentat\u00f6rerna, och s\u00e5 m\u00e5nga fler blir vi inte. Det r\u00e5der ingen tvekan om att arrang\u00f6rerna har f\u00f6rutsp\u00e5tt att en session med rubriken \u201dCulture and history\u201d kommer att locka det klart l\u00e4gsta \u00e5h\u00f6rarantalet.<\/p>\n

<\/p>\n

S\u00e5 kan det g\u00e5, jag \u00e4r vid det h\u00e4r skedet en garvad konferensdeltagare och vet att inte ha speciellt h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 f\u00f6redrag och feedback. M\u00e5nga faktorer spelar in och det egna f\u00f6redraget \u00e4r bara en liten del av vad som utm\u00e4rker en lyckad konferensresa. Det f\u00e5r en dock att reflektera kring vilken plats \u00e4mnet historia har i tv\u00e4rvetenskapliga milj\u00f6er och vad jag sj\u00e4lv som historiker har f\u00f6r nytta av samtidsorienterade vetenskapsgrenar.<\/p>\n

Konferensen i fr\u00e5ga var arrangerad av Nordic Network on Disability Research (NNDR), och h\u00f6lls i Reykjav\u00edk, Island, den 10\u201312 maj. Konferensen visade sig vara historisk, eftersom den enligt arrang\u00f6rerna med sina 700 deltagare var den st\u00f6rsta konferensen v\u00e4rlden n\u00e5gonsin har sett p\u00e5 temat funktionshinderforskning, det vill s\u00e4ga disability studies<\/em> som f\u00e4ltet heter p\u00e5 engelska. Funktionshinderforskning studerar samspelet mellan samh\u00e4lle och individ i hur funktionsneds\u00e4ttningar tolkas, bem\u00f6ts och upplevs. Syftet med funktionshinderforskning \u00e4r allts\u00e5 inte att studera funktionsneds\u00e4ttningar som i huvudsak medicinska fenomen, utan deras m\u00e5ngfacetterade samh\u00e4lleliga betydelser och konsekvenser.<\/p>\n

\u00c4ven om funktionshinderforskning inte i resurser och synlighet kan m\u00e4tas med n\u00e4rliggande discipliner s\u00e5som genusvetenskap, visar det stora deltagarantalet i Reykjavik att f\u00e4ltet \u00e4r starkt v\u00e4xande. En orsak till detta \u00e4r dess tv\u00e4rvetenskapliga karakt\u00e4r, och p\u00e5 konferensen var de mest skiftande vetenskapsgrenar n\u00e4rvarande. Dessutom \u00e4r en av grunderna f\u00f6r funktionshinderforskning ett konstant samspel mellan civilsamh\u00e4llet och forskningen, d\u00e4r forskning alltid g\u00f6rs i samr\u00e5d eller samverkan med de grupper som ber\u00f6rs. D\u00e4rmed \u00e4r ett uttalat syfte med NNDR-konferenserna att \u00e4ven olika organisationer och statliga akt\u00f6rer p\u00e5 funktionshindersf\u00e4ltet ska vara representerade.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ingela Holmstr\u00f6m, universitetslektor i teckenspr\u00e5k vid Stockholms universitet h\u00f6ll en av keynote-f\u00f6redragen p\u00e5 NNDR-konferensen i Reykjavik 10-12.5.<\/p><\/div>\n

Alla som arbetat i sk\u00e4rningspunkten mellan olika discipliner vet dock att tv\u00e4rvetenskaplighet har sina f\u00f6r- och nackdelar, men p\u00e5 konferensen p\u00e5mindes jag igen om varf\u00f6r en forskare som sysslar med funktionshinderhistoria (ett begrepp som f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r en s\u00e5dan tungvrickare att jag f\u00f6r det mesta anv\u00e4nder det engelska disability history<\/em>) b\u00f6r g\u00e5 i dialog med samtidsorienterad forskning. Jag vill h\u00e4r lyfta fram tv\u00e5 av dessa aspekter.<\/p>\n

Att inse villkoren f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttningar i dag \u00e4r en p\u00e5minnelse likt en k\u00e4ftsm\u00e4ll om att utvecklingen inte linj\u00e4rt g\u00e5r mot det b\u00e4ttre. Den mediala synligheten och f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r funktionsneds\u00e4ttningar har kanske \u00f6kat, men i tider av nedsk\u00e4rningar och effektivisering \u00e4r personer som beh\u00f6ver extra resurser ofta de f\u00f6rsta som f\u00e5r se sina r\u00e4ttigheter negligerade. En grundsten i historieforskningen \u00e4r att undvika anakronism och en annan att inte tolka historien teleologiskt, eftersom de historiska akt\u00f6rerna inte visste vad som s\u00e5 att s\u00e4ga \u201dskulle h\u00e4nda sen\u201d. F\u00f6r mig som studerar slutet av 1900-talet \u00e4r det d\u00e4remot helt centralt att vara medveten om den efterf\u00f6ljande utvecklingen, eftersom man annars l\u00e4tt hamnar i en f\u00e4lla av att tolka det sena 1900-talets h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp som en framg\u00e5ngshistoria mot \u00f6kade r\u00e4ttigheter och minskad funkofobi.<\/p>\n

Den andra aspekten som jag slogs av under konferensen var den metodologiska kreativiteten n\u00e5gra av de samtidsorienterade f\u00f6redragen bj\u00f6d p\u00e5. I en session om funktionshinderaktivism ber\u00e4ttade Reetta Mietola och Amu Urhonen fr\u00e5n projektet Vammaisaktivismia tekem\u00e4ss\u00e4<\/a> (Helsingfors universitet) om en s\u00e5 kallad utopiworkshop de hade gjort tillsammans med sina informanter, d\u00e4r informanterna ombads att reflektera kring utopier genom att bygga lego. \u00c4ven om de flesta historiker begr\u00e4nsas i sin metodologi p\u00e5 grund av avst\u00e5ndet i tid till den studerade perioden, v\u00e4ckte f\u00f6redraget om workshopen med lego en kreativ nyfikenhet hos mig f\u00f6r vilka m\u00f6jligheter en samtidshistoriker skulle kunna ha i sin metodologiska val.<\/p>\n

Jag \u00e4r dock \u00f6vertygad om att de \u00f6vriga konferensdeltagarna p\u00e5 samma s\u00e4tt skulle ha inspirerats av sessionen \u201dCulture and history\u201d. Historikerna p\u00e5 konferensen synliggjorde n\u00e4mligen statens ansvar \u00f6ver historiska of\u00f6rr\u00e4tter, hur historisk periodisering kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas d\u00e5 man fokuserar p\u00e5 funktionsneds\u00e4ttningar och konkreta exempel p\u00e5 hur funktionsneds\u00e4ttningar har konstruerats intersektionellt. Och kanske fr\u00e5nvaron av \u00e5h\u00f6rare inte berodde p\u00e5 ointresse utan p\u00e5 sv\u00e5righeten lokalisera f\u00f6rel\u00e4sningsrummet? Jag f\u00e5r leva i tron att alla de som var p\u00e5 v\u00e4g till min session helt enkelt inte hittade fram, och likt mig gick mot fel h\u00e5ll eller aldrig hittade entr\u00e9n.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hanna Lindberg \u00e4r universitetsforskare vid Finlands Akademis spetsforskningsenhet f\u00f6r erfarenhetshistoria vid Tammerfors universitet och leder projektet Minoritetsv\u00e4lf\u00e4rd och reproduktion (MOR): Professionaliseringen av den finlandssvenska befolkningsfr\u00e5gan 1945\u20131990<\/em> (SLS, Svenska kulturfonden) vid \u00c5bo Akademi.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Hanna Lindberg, FD Keynote-f\u00f6redraget har dragit ut p\u00e5 tiden med 15 minuter och vi som ska h\u00e5lla v\u00e5ra presentationer p\u00e5 n\u00e4sta session f\u00e5r hoppa \u00f6ver kaffepausen f\u00f6r att rusa till v\u00e5ra f\u00f6rel\u00e4sningssalar. Min session ligger dessutom i ett annat hus, och jag g\u00e5r f\u00f6rst mot helt fel h\u00e5ll i den f\u00f6r mig obekanta staden. […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":1966,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,392],"tags":[650,550],"class_list":["post-1965","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-konferenser","tag-funktionshinderforskning","tag-tvarvetenskaplighet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1965","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1965"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1965\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1971,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1965\/revisions\/1971"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1966"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1965"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1965"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1965"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}