{"id":1972,"date":"2023-05-30T08:48:38","date_gmt":"2023-05-30T06:48:38","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1972"},"modified":"2023-05-30T08:48:38","modified_gmt":"2023-05-30T06:48:38","slug":"en-lyckad-lasning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/05\/30\/en-lyckad-lasning\/","title":{"rendered":"En lyckad l\u00e4sning"},"content":{"rendered":"

Av: fil. mag. Martin Pettersson<\/span><\/h3>\n

Historiker har ett speciellt f\u00f6rh\u00e5llande till l\u00e4sning som aktivitet. Att l\u00e4sa \u00e4r inte endast ett s\u00e4tt att n\u00e4rma sig st\u00f6rsta delen av det historiska k\u00e4llmaterialet, det \u00e4r ocks\u00e5 ett ideal. Historikern b\u00f6r l\u00e4sa och underf\u00f6rst\u00e5tt tycka om att l\u00e4sa. Annars \u00e4r det helt enkelt sv\u00e5rt att g\u00f6ra det vi g\u00f6r. Men vad utg\u00f6r en lyckad l\u00e4sning och varf\u00f6r \u00e4r l\u00e4sning en av de viktigaste sakerna vi g\u00f6r men samtidigt n\u00e5got vi og\u00e4rna skriver ut att vi sysslar med?<\/p>\n

L\u00e4sningen som aktivitet bed\u00f6ms emellan\u00e5t p\u00e5 ett motstridigt och d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 intressant s\u00e4tt, b\u00e5de i daglig diskussion och mer specifikt inom den akademiska v\u00e4rlden. Titt som t\u00e4tt dyker det i nyhetsmedian upp inl\u00e4gg om personer som l\u00e4ser \u00f6ver hundra b\u00f6cker per \u00e5r eller om hur just du kan l\u00e4sa snabbare<\/em>. H\u00e4r blir l\u00e4sningen n\u00e5got m\u00e4tbart; m\u00e4ngden sidor och b\u00f6cker avg\u00f6r hur lyckad l\u00e4sningen \u00e4r. Det \u00e4r mindre relevant vilka texter som l\u00e4ses. Inom den akademiska sf\u00e4ren finns dessa kvantitativa tendenser n\u00e4rvarande, inte minst d\u00e5 det g\u00e4ller att ha en visuellt gedigen bibliografi. Men i h\u00f6gre grad f\u00e5r \u00e5tminstone denna skribent k\u00e4nslan av att en lyckad l\u00e4sning inom det akademiska antyder en l\u00e4sning av de r\u00e4tta texterna<\/em>. Det finns en tyst kunskap om vilka texter man f\u00f6rv\u00e4ntas ha l\u00e4st och kan ta st\u00e4llning till i det man skriver inom sitt eget f\u00e4lt. L\u00e4sningen som aktivitet \u00e4r sekund\u00e4r, det som l\u00e4ses blir relevant endast i den m\u00e5n det kan tillfogas det man skriver.<\/p>\n

<\/p>\n

Ta som exempel ordet \u201dkontextualisera\u201d, ett av historikerns verktyg vid formulerandet av en trov\u00e4rdig tolkning; ett bindande av det studerade fenomenet till tid och plats. Hur skapar vi denna kontext? Genom l\u00e4sning. Vi l\u00e4ser om exempelvis den period vi studerar och genom diskussion med denna litteratur skriver vi en kontext. Denna existerar allts\u00e5 inte av sig sj\u00e4lv, sv\u00e4vande i n\u00e5gon databank fylld med kontexter varifr\u00e5n den sedan dimper ner i den text vi skriver. Nej, den kommer fr\u00e5n det vi tidigare l\u00e4st om det f\u00f6rflutna. L\u00e4sningen \u00e4r s\u00e5ledes ofr\u00e5nkomlig om vi vill skapa kontexter, men samtidigt binder kontextualiseringen v\u00e5rt l\u00e4sande till s\u00e5dana texter som kan brukas f\u00f6r detta specifika syfte.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Matthias Stom (ca 1615\u20131649), Ung man l\u00e4sande vid vaxljus. Wikimedia commons<\/p><\/div>\n

En lyckad l\u00e4sning \u00e4r s\u00e5ledes ett m\u00e5ngtydigt fenomen. Det kan vara fr\u00e5gan om att l\u00e4sa s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt, men likas\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att l\u00e4sa r\u00e4tt texter. L\u00e4sningen kan \u00e4ven vara ett ideal. Inom mitt eget f\u00e4lt, begreppshistoria, \u00e4r detta s\u00e4rdeles tydligt. Helge Jordheim har kallat begreppshistoria f\u00f6r en av de \u201dnya filologierna\u201d i L\u00e4sningens vetenskap<\/em>. Det \u00e4r ett s\u00e4tt att n\u00e5 \u201dspr\u00e5ket i historien\u201d, ett s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 begrepp och spr\u00e5kbruk i det f\u00f6rflutna. Jordheim skriver att man \u00e4r frestad, om pressad, att f\u00f6rklara att man som filolog \u201dkan<\/em> l\u00e4sa\u201d eller \u00e4r en \u201dskicklig l\u00e4sare\u201d (Jordheim 2003, 8, 11). F\u00f6r att n\u00e5 det historiska spr\u00e5ket f\u00f6ruts\u00e4tts n\u00e4mligen ett stort m\u00e5tt av \u201dskicklig\u201d l\u00e4sning p\u00e5 bred front. D\u00e4rut\u00f6ver m\u00e5ste det som l\u00e4ses ofta l\u00e4sas igen och kanske \u00e4nnu en g\u00e5ng, s\u00e5 att man s\u00e4kert inte missat n\u00e5got. Denna noggranna l\u00e4sning uppfattas n\u00e4rmast som ett habitus som inte direkt kan m\u00e4tas enligt kvantitet eller kvalitet. L\u00e4sningen \u00e4r en livsstil, en aktivitet som inte har tydlig b\u00f6rjan eller slut.<\/p>\n

Men var kl\u00e4mmer skon? Alla dessa s\u00e4tt att tala om l\u00e4sning verkar kunna samexistera? F\u00f6rvisso, men med tanke p\u00e5 hur mycket vikt vi speciellt inom historie\u00e4mnet s\u00e4tter vid l\u00e4sning, \u00e4r det n\u00e4stan lustigt hur lite vi kallar det f\u00f6r l\u00e4sning. Samtidigt som l\u00e4sandet, oberoende av hur vi bed\u00f6mer det, ses som otroligt v\u00e4sentligt s\u00e5 explicerar vi s\u00e4llan att det vi g\u00f6r \u00e4r att l\u00e4sa. Det \u00e4r intressant att vi oftast ger kvalifikationer eller g\u00f6r omskrivningar n\u00e4r vi i text vill f\u00f6rklara att vi har l\u00e4st n\u00e5gonting. Jag \u201dbygger\u201d ett teoretiskt ramverk, \u201ddiskuterar\u201d med den tidigare forskningen, \u201dstuderar\u201d historiska fenomen och \u201dsp\u00e5rar\u201d f\u00f6r\u00e4ndringar i historiskt spr\u00e5kbruk, men det verkar vara s\u00e4llan jag l\u00e4ser<\/em>. Inte l\u00e4sning som ett till\u00e4gg i listan, utan som en n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r de andra aktiviteterna n\u00e4mnda d\u00e4r. Men forskningsmetoden \u00e4r sv\u00e5rligen just l\u00e4sning.<\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5? En orsak \u00e4r s\u00e4kerligen l\u00e4sningens sj\u00e4lvklara, v\u00e4rldsliga konnotationer. Att l\u00e4sa l\u00e5ter helt enkelt inte som att forska, utan som n\u00e5got vem som helst kan g\u00f6ra n\u00e4r som helst. Samtidigt \u00e4r l\u00e4sning en f\u00f6r betydelserik aktivitet f\u00f6r att s\u00e4ttas i text. Att p\u00e5st\u00e5 att man har l\u00e4st n\u00e5got inbegriper ett betungande ansvar. Underf\u00f6rst\u00e5tt borde man, om man har l\u00e4st, \u00e4ven ha skapat sig en r\u00e4ttvis uppfattning \u2013 i ordparets alla schatterade bem\u00e4rkelser \u2013 om det l\u00e4sta. Har du l\u00e4st tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 just denna f\u00f6rfattare, har du l\u00e4st texten r\u00e4tt, ja, kan du l\u00e4sa \u201dskickligt\u201d? S\u00e5 ett s\u00e4tt att undvika problematiken \u00e4r att f\u00f6rpassa l\u00e4sningen till kv\u00e4llarnas, helgernas och semestrarnas informella v\u00e4rld eller d\u00f6lja den bakom andra termer. Men kanske det skulle g\u00f6ra gott att emellan\u00e5t vara lite mer explicit kring l\u00e4sandet.<\/p>\n

Litteratur: Jordheim, Helge, L\u00e4sningens vetenskap, utkast till en ny filologi<\/em>, \u00f6versatt av Sten Andersson, Gr\u00e5bo 2003.<\/p>\n

https:\/\/yle.fi\/a\/3-10509520<\/a><\/p>\n

https:\/\/yle.fi\/a\/3-10930939<\/a><\/p>\n

Martin Pettersson \u00e4r doktorand vid Helsingfors universitet. Han arbetar p\u00e5 en avhandling om f\u00f6r\u00e4ndringar i politiskt spr\u00e5kbruk i Finland fr\u00e5n och med ca 1950 och hur nya begrepp, s\u00e5 som exempelvis \u201dempati\u201d och \u201dmjuka v\u00e4rden\u201d togs i bruk och politiserades.<\/pre>\n
 <\/p>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: fil. mag. Martin Pettersson Historiker har ett speciellt f\u00f6rh\u00e5llande till l\u00e4sning som aktivitet. Att l\u00e4sa \u00e4r inte endast ett s\u00e4tt att n\u00e4rma sig st\u00f6rsta delen av det historiska k\u00e4llmaterialet, det \u00e4r ocks\u00e5 ett ideal. Historikern b\u00f6r l\u00e4sa och underf\u00f6rst\u00e5tt tycka om att l\u00e4sa. Annars \u00e4r det helt enkelt sv\u00e5rt att g\u00f6ra det vi g\u00f6r. […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":1974,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[400,285],"tags":[614,652,651,653],"class_list":["post-1972","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualiteter","category-samtidshistoria","tag-begreppshistoria","tag-historisk-metod","tag-lasning","tag-sprak"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1972","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1972"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1972\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1976,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1972\/revisions\/1976"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1974"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1972"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1972"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1972"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}