{"id":1978,"date":"2023-06-15T09:30:53","date_gmt":"2023-06-15T07:30:53","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1978"},"modified":"2023-06-15T09:30:53","modified_gmt":"2023-06-15T07:30:53","slug":"stadens-soundtrack-och-forstadslivets-vardag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/06\/15\/stadens-soundtrack-och-forstadslivets-vardag\/","title":{"rendered":"Stadens soundtrack och f\u00f6rstadslivets vardag"},"content":{"rendered":"

Av: Niklas Rapo, doktorand<\/span><\/h3>\n

Sedan 60-talets poprevolution har staden spelat en viktig roll inom musiken. Det urbana livet har fungerat som fond, men det finns ocks\u00e5 otaliga l\u00e5tar med djupare betraktelser om stadsrummet och om hur man formas av sin omgivning och de omst\u00e4ndigheter man lever i. Listan p\u00e5 k\u00e4nda beskrivningar av det urbana kan g\u00f6ras evigt l\u00e5ng, fr\u00e5n Petula Clarks dr\u00f6mmar och fantasier om Downtown<\/em> till Springsteens g\u00e4ngbr\u00e5k i Jungleland<\/em>. Ingen genre har \u00e4nd\u00e5 drivit det rumsliga lika l\u00e5ngt som rapmusiken d\u00e4r den urbana alienationen ofta \u00e4r central. Det egna kvarteret eller stadsdelen anv\u00e4nds flitigt som mark\u00f6r och beskrivs ofta som en egen verklighet d\u00e4r n\u00e5gon annan \u00e4n myndigheterna g\u00f6r reglerna och som p\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r fr\u00e5nskild resten av v\u00e4rlden: centrum finns i marginalen och skapandet \u00e4r en sorts revolt. Medan det \u00e4r klart att genrens r\u00f6tter finns i ett utanf\u00f6rskap s\u00e5 \u00e4r det numera ofta ocks\u00e5 fr\u00e5gan om en genrespecifik jargong.<\/p>\n

<\/p>\n

D\u00e5 man som historiker vill veta hur m\u00e4nniskor har uppfattat den urbana verkligheten och livet i staden s\u00e5 st\u00e4lls man inf\u00f6r en rad utmaningar. K\u00e4llorna \u00e4r ofta f\u00e5taliga och de k\u00e4llkritiska problemen betydande. Vill man dessutom att m\u00e4nniskor som levt i samh\u00e4llets marginal ska komma till tals s\u00e5 \u00e4r utmaningarna m\u00e5ngfalt fler. M\u00e5nga g\u00e5nger f\u00e5r man helt enkelt konstatera att man kommer till d\u00f6rrar som inte g\u00e5r att \u00f6ppna. Men det finns ocks\u00e5 intressanta undantag. Ett s\u00e5dant \u00e4r diktaren och viss\u00e5ngaren Johan Gustav Dahlman som under andra h\u00e4lften av 1800-talet bodde och verkade i Finlands st\u00f6rsta oreglerade f\u00f6rstad.<\/p>\n

Under 1800-talet d\u00e5 Tammerfors v\u00e4xte s\u00e5 det knakade blev stadens industrier k\u00e4nda i hela storfurstend\u00f6met. Som en f\u00f6ljd av bland annat snabb tillv\u00e4xt och h\u00f6ga tomtpriser var m\u00e5nga fattiga tvungna att bos\u00e4tta sig utanf\u00f6r staden. P\u00e5 \u00f6stra sidan av den fors som rinner igenom Finlands Manchester v\u00e4xte f\u00f6rstaden Kytt\u00e4l\u00e4 fram. Kytt\u00e4l\u00e4 var st\u00f6rst i sitt slag i Finland och som sina motsvarigheter runtom i storfurstend\u00f6met saknade den byggnadsordning, n\u00e4mnv\u00e4rd infrastruktur och n\u00e4rvarande ordningsmakt. Som andra f\u00f6rst\u00e4der i Finland kom ocks\u00e5 Kytt\u00e4l\u00e4 lokalt ofta att fungera som en representation av det ociviliserade. F\u00f6r historiker \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 klart att ocks\u00e5 d\u00e4r fanns ett vardagsliv och en verklighet som \u00e4r v\u00e4rd att studera.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Finlands Manchester. I f\u00f6rgrunden forsen och textilfabriken, i bakgrunden bland annat lutherska kyrkan och Finlaysons fabrik. Sorinahde och Kytt\u00e4l\u00e4 ligger utanf\u00f6r bilden till v\u00e4nster.<\/p><\/div>\n

Johan Gustav Dahlman f\u00f6ddes och levde i knappa f\u00f6rh\u00e5llanden i Kytt\u00e4l\u00e4s Sorinahde. Han v\u00e4xte upp med sin mor, k\u00e4nd som siaren Dahlmanskan, och sina tv\u00e5 systrar – hemmet ska i synnerhet p\u00e5 s\u00f6ndagarna ha frekventerats av unga kvinnor som ville veta n\u00e4r de skulle f\u00e5 gifta sig. Som m\u00e5nga andra fick Dahlman sitt levebr\u00f6d fr\u00e5n en av stadens fabriker. Under sin livstid var han ocks\u00e5 n\u00e5got av en lokal celebritet som gjorde sig ett namn genom att i visor och dikter beskriva h\u00e4ndelser, personer och fenomen i Tammerfors. Ofta fr\u00e5n arbetarnas synvinkel och med en tydlig k\u00e4nga riktad till stadens borgare. Knappt tv\u00e5 decennier efter Dahlmans d\u00f6d skrev Simo Pyry om honom i Tampereen sanomat.<\/em> Pyry hade personliga minnen av den sjabbiga diktaren som i sin samtid var k\u00e4nd framf\u00f6rallt i Kytt\u00e4l\u00e4 men som ocks\u00e5 var ett bekant namn i det \u00f6vriga Tammerfors.<\/p>\n

Dahlman var kvickt\u00e4nkt och skarp och lyckades alltid komma med fyndigheter i de sv\u00e5raste av situationer. Hans g\u00e5va gjorde honom till en exceptionell diktare som utan vare sig utbildning eller uppfostran lyckades g\u00f6ra konst av det torftiga finska spr\u00e5ket. Hans mera seri\u00f6sa dikter publicerades ocks\u00e5 i lokala tidningar. M\u00e5nga av dessa har en starkt nationalromantisk pr\u00e4gel d\u00e4r naturen ofta \u00e4r i centrum.\u00a0 Men samtidigt som han deltog i nationsbygget p\u00e5 lokaltidningarnas uppslag s\u00e5 hade han b\u00e5da f\u00f6tterna stadigt i f\u00f6rstaden och i arbetarnas vardag under en tid av stor samh\u00e4llelig f\u00f6r\u00e4ndring. Hans dikter och visor om vardagen var:<\/p>\n

[\u2026] aikansa el\u00e4m\u00e4n, olojen ja tapojen kuwauksia, jollaisia nyt ei en\u00e4\u00e4 n\u00e4e eik\u00e4 kuule. Ja waikka t\u00e4m\u00e4 aika on wiel\u00e4 niin l\u00e4hell\u00e4 meit\u00e4 owat olot ja tawat siit\u00e4 alkaen melkoisesti, jopa h\u00e4mm\u00e4stytt\u00e4w\u00e4ss\u00e4 m\u00e4\u00e4r\u00e4ss\u00e4 muuttuneet ja \u2014 parantuneet. El\u00e4m\u00e4, joka siihen aikaan oli niin tawallista, ei nykyy\u00e4n ole mahdollistakaan.<\/p><\/blockquote>\n

Dahlmans beg\u00e5vning blev n\u00e5got av en f\u00f6rbannelse f\u00f6r honom och han drogs in i ett liv som han inte f\u00f6rm\u00e5dde l\u00f6sg\u00f6ra sig fr\u00e5n. Pyry vill g\u00e4rna l\u00e4sa in en viss \u00e5nger \u00f6ver hans val och en l\u00e4ngtan efter n\u00e5got st\u00f6rre hos Dahlman. Hans liv kretsade \u00e4nd\u00e5 kring Kytt\u00e4l\u00e4s krogar d\u00e4r han underh\u00f6ll drickare mot \u00f6lstop som betalning. Han var en m\u00e4stare p\u00e5 att dikta ihop sm\u00e4delser och p\u00e5 det som idag skulle kallas att \u201ddissa\u201d folk. I Kytt\u00e4l\u00e4s m\u00f6rka krogar var hans g\u00e5va guld v\u00e4rd och hans visor cirkulerade flitigt bland f\u00f6rstadens befolkning. Dessa gr\u00f6vre texter l\u00e4mpade sig inte f\u00f6r tryck men en dikt ska dock finnas bevarad i r\u00e5dstuvur\u00e4ttens protokoll. Samma text kostade honom en kort sejour i Tavastehus.<\/p>\n

D\u00e5 Simo Pyry 19 \u00e5r efter Dahlamans d\u00f6d skrev en kort biografi om honom i Tampereen sanomat<\/em> var han redan ett ok\u00e4nt namn bland unga och en person som m\u00e5nga \u00e4ldre ville gl\u00f6mma tillsammans med den tid han representerade. Det finns egenligen inte heller s\u00e4rskilt mycket som talar f\u00f6r att en man fr\u00e5n de omst\u00e4ndigheter som Dahlman kom ifr\u00e5n n\u00e5gonsin skulle ha blivit annat \u00e4n en lokal k\u00e4ndis. Det \u00e4r ju f\u00f6rst\u00e5s synd f\u00f6r efterv\u00e4rlden att det gick s\u00e5 och att alla hans mera kontroversiella verk inte sparats.<\/p>\n

Den d\u00e4r d\u00f6rren som historikern ibland hamnar utanf\u00f6r kan man \u00e4nd\u00e5 gl\u00e4nta p\u00e5. En del Dahlmans visor ger n\u00e4mligen intressanta och viktiga inblickar i vardagen och det sociala livet f\u00f6r en befolkningsdel som s\u00e4llan kommer till tals. S\u00e5 kan vi till exempel f\u00e5 l\u00e4sa om arbetarens k\u00e4nslor efter en tung dag p\u00e5 linnefabriken, om personer som Kauhee-Kalle, Heta och Konsuli-Ella och om det gamla lasarettet i Nalkala som under en kort tid blev ett syndernas n\u00e4ste. \u00a0\u201dLasarettets\u201d \u00f6de beseglades f\u00f6r \u00f6vrigt efter att Dahlmans visa blivit s\u00e5 k\u00e4nd i staden att hus\u00e4garen s\u00e5g sig tvungen att g\u00f6ra sig av med sina osedliga hyresg\u00e4ster. Det \u00e4r aspekter av stadslivet och vardagen som inte kommer fram i myndigheters arkiv utan i sm\u00e5 ledtr\u00e5dar efterl\u00e4mnade av en bortgl\u00f6md bard.<\/p>\n

 <\/p>\n

Niklas Rapo \u00e4r doktorand i nordisk historia. I sin doktorsavhandling fokuserar han p\u00e5 f\u00f6rst\u00e4der och unders\u00f6ker det rumsligas betydelse f\u00f6r sociala relationer och maktf\u00f6rh\u00e5llanden under andra h\u00e4lften av 1800-talet. Han arbetar som \u00e4mnesl\u00e4rare i historia och samh\u00e4llsl\u00e4ra.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Niklas Rapo, doktorand Sedan 60-talets poprevolution har staden spelat en viktig roll inom musiken. Det urbana livet har fungerat som fond, men det finns ocks\u00e5 otaliga l\u00e5tar med djupare betraktelser om stadsrummet och om hur man formas av sin omgivning och de omst\u00e4ndigheter man lever i. Listan p\u00e5 k\u00e4nda beskrivningar av det urbana kan […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":1983,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,141,143],"tags":[657,659,655,658,656,654],"class_list":["post-1978","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-146","category-finland","category-nordisk-historia","tag-arbetare","tag-diktare","tag-forstader","tag-stadsliv","tag-tammerfors","tag-urbana-rum"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1978","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1978"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1978\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1982,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1978\/revisions\/1982"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1983"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1978"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1978"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1978"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}