{"id":2013,"date":"2023-09-19T15:00:58","date_gmt":"2023-09-19T13:00:58","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2013"},"modified":"2023-09-19T15:02:10","modified_gmt":"2023-09-19T13:02:10","slug":"kriget-i-ukraina-i-perspektiv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/09\/19\/kriget-i-ukraina-i-perspektiv\/","title":{"rendered":"Kriget i Ukraina i perspektiv"},"content":{"rendered":"

Av: Professor Martin H\u00e5rdstedt<\/span><\/h3>\n

Den 24 februari 2022 v\u00e4nde historien. Ryssland inledde ett fullskaligt anfallskrig mot ett av sina grannl\u00e4nder Ukraina. Inte sedan andra v\u00e4rldskriget har ett s\u00e5 omfattande krig utk\u00e4mpats i Europa. Vi m\u00e5ste j\u00e4mf\u00f6ra med Koreakriget eller kriget mellan Iran och Irak p\u00e5 1980-talet f\u00f6r att hitta milit\u00e4ra konflikter av samma dimensioner. Krigsutbrottet markera ett definitivt brott i den europeiska utvecklingen sedan Sovjetstatens sammanbrott i b\u00f6rjan p\u00e5 1990-talet. Ryssland hade redan i och med annekteringen av Krim 2014 och det frammanade kriget i \u00f6stra Ukraina st\u00e4llt sig utanf\u00f6r folkr\u00e4tten och tanken p\u00e5 respekt f\u00f6r andra staters suver\u00e4nitet. I och med anfallet i februari 2022 tog Putinregimen steget fullt ut. Hur och n\u00e4r kriget kommer att sluta vet ingen. Allt tyder p\u00e5 ett l\u00e5ngt blodigt krig med hundratusentals d\u00f6da soldater och civila. Framtiden ter sig mycket oviss.<\/p>\n

Satt i perspektiv finns flera saker att ta fasta p\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller kriget i Ukraina. Historien kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att skapa en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad som p\u00e5g\u00e5r. Att tala om kriget i Ukraina som ett totalt krig \u00e4r relevant i flera avseenden. I historieforskningen definieras totalt krig p\u00e5 flera s\u00e4tt. Anv\u00e4ndandet av begreppet har b\u00e5de sina tillskyndare och sina kritiker. Men l\u00e5t oss trots detta prova en analys. Begreppet \u201ddet totala kriget\u201d myntades tydligast av den tyska f\u00e4ltmarskalken Erich Ludendorff i hans Der Totale Krieg <\/em>(1935). \u00c4ven om hans definition var tydligt socialdarwinistisk, och sv\u00e5r f\u00f6r m\u00e5nga av oss att f\u00f6rst\u00e5 idag, \u00e4r hans brutala definition anv\u00e4ndbar. Han s\u00e5g att framtidens krig skulle hota en nations existens. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste kriget f\u00f6ras med insats av hela nationens resurser och med en brutalitet och v\u00e5ldsanv\u00e4ndning som inte tar h\u00e4nsyn till n\u00e5gra juridiska eller moraliska begr\u00e4nsningar. Hur st\u00e4mmer detta in p\u00e5 kriget i Ukraina?<\/p>\n

<\/p>\n

Kriget har s\u00e5 har l\u00e5ngt omfattat attacker p\u00e5 det ukrainska samh\u00e4llets alla strukturer och civila \u00e4r direkta m\u00e5ltavlor f\u00f6r ryssarna. Den ryska krigf\u00f6ringen har som ett uppenbart m\u00e5l att bryta ner infrastruktur, livsmedels- och energiproduktion. Kriget f\u00f6rs dessutom med stor brutalitet och uppenbara brott mot krigets lagar inom det direkta krigsomr\u00e5det. Ukraina utnyttjar sina nationella resurser till det yttersta f\u00f6r att st\u00e5 emot den ryska aggressionen och skulle ha sv\u00e5rt att forts\u00e4tta utan bist\u00e5nd utifr\u00e5n. S\u00e5 l\u00e5ngt \u00e4r kriget totalt ur Ludendorffs synvinkel. Men det finns n\u00e5gra omst\u00e4ndigheter som inte passar in p\u00e5 den tyska generalens tankar. Ryssland har \u00e4nnu inte satt in alla sina resurser och det g\u00e5r knappas att p\u00e5st\u00e5 att Ryssland som nation \u00e4r hotad av underg\u00e5ng \u2013 \u00e4ven om den ryska propagandan s\u00e4ger att det \u00e4r s\u00e5. Den nation vars existens \u00e4r hotad, Ukraina, f\u00f6rfaller trots det sv\u00e5ra l\u00e4get ha intentionen att s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt h\u00e5lla sig till krigets lagar. Men i ett avseende kan Ludendorff brutalt f\u00e5 r\u00e4tt. Om Ukraina f\u00f6rlorar kriget kan den ukrainska nationens existens definitivt vara hotad.<\/p>\n

Ett annat s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 kriget \u00e4r en enkel j\u00e4mf\u00f6relse. Ukrainas utsatthet har tydliga likheter med Finlands situation under Vinterkriget 1939-40. Finland f\u00f6rde kriget med alla till buds st\u00e5ende medel medan Sovjet trots allt inte satte in alla resurser. Trots att attackerna mot civila \u00e4r systematiska i Ukraina \u00e4r det fr\u00e4mst soldater som har d\u00f6tt och skadats. Under Vinterkriget attackerades civilbefolkningen i mycket mindre utstr\u00e4ckning \u00e4n vad fallet \u00e4r i Ukraina. Sovjet kunde egentligen aldrig p\u00e5verka det civila samh\u00e4llet och det finska samh\u00e4llets grundstrukturer. Vinterkriget var i f\u00f6rsta hand en kamp vid fronten. Ryska vapensystem n\u00e5r p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt in \u00f6ver hela Ukraina. Finland fick bist\u00e5nd utifr\u00e5n med vapen, men i mycket mindre utstr\u00e4ckning \u00e4n Ukraina idag mottar bist\u00e5nd. Finland fick marginella f\u00f6rst\u00e4rkningar utifr\u00e5n av soldater p\u00e5 samma s\u00e4tt som Ukraina \u2013 \u00e4ven om bist\u00e5ndet med utbildning av ukrainska rekryter \u00e4r omfattande.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ukrainas utsatthet har tydliga likheter med Finlands situation under Vinterkriget 1939\u201340 trots att civilbefolkningen attackerades i mindre utstr\u00e4ckning \u00e4n vad fallet \u00e4r i Ukraina. Bombning av Helsingfors under dom f\u00f6rsta dagarna av vinterkriget. SA-kuva<\/p><\/div>\n

Vad handlar konflikten om? Redan fr\u00e5n b\u00f6rjan var konflikten mellan Ryssland och Ukraina politisk med historiska referenser. Bedriver Ryssland utrikespolitik eller vad \u00e4r det vi ser? Ett s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 konflikten \u00e4r att inte se den som en mots\u00e4ttning mellan tv\u00e5 stater utan mer som en fr\u00e5ga om Putinregimens inrikespolitiska maktbeg\u00e4r. En som har pekat p\u00e5 detta f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4r bland annat forskaren Oscar Jonsson. P\u00e5 samma s\u00e4tt som att andra v\u00e4rldskriget drevs fram av Hitlerregimens ideologiska f\u00f6rest\u00e4llningar \u00e4r Ukrainakriget ett resultat av rysk inrikespolitik och Putinregimens id\u00e9er om geopolitiken. Ukrainakriget \u00e4r en modern variant av det som bland annat den tyske historikern Ulrich Wehler kallat socialimperialism: att man anv\u00e4nder yttre hot och agerande f\u00f6r att vinna inrikespolitiska maktf\u00f6rdelar. Putin kom till makten mycket som ett resultat av kriget i Tjetjenien. F\u00f6r Putin \u00e4r krig en naturlig del av att g\u00f6ra politik.<\/p>\n

Slutligen finns det anledning att reflektera \u00f6ver krigf\u00f6ringen i Ukraina. Ryssland f\u00f6rs\u00f6kte sig p\u00e5 ett strategiskt \u00f6verfall som stoppades mirakul\u00f6st. Tysklands anfall p\u00e5 Polen 1939 lyckades i stor utr\u00e4ckning d\u00e4rf\u00f6r att den polska arm\u00e9n f\u00f6r l\u00e4nge stod kvar och f\u00f6rsvarade sin \u00f6stgr\u00e4ns och aldrig hann reagera p\u00e5 den dubbla omfattning som tyskarna iscensatte. Det tyska flyget underst\u00f6dde anfallet mot ett svagt polskt flygmotst\u00e5nd. Ukrainarna lyckades f\u00f6rhindra luftlands\u00e4ttningar n\u00e4ra Kiev och kunde tack vare omgrupperingar av artilleri f\u00f6rsinka det ryska anfallet. Till detta kan l\u00e4ggas uppenbar rysk inkompetens, logistiskt kaos och den ryska of\u00f6rm\u00e5gan att skapa luftherrav\u00e4lde. Det \u00e4r uppenbart att f\u00f6rm\u00e5gan att leda och samordna st\u00f6rre f\u00f6rband \u00e4n bataljoner i anfallsr\u00f6relser inte tillh\u00f6rde den ryska eller ukrainska arm\u00e9ns kompetenser i b\u00f6rjan av kriget. Efter den intensiva f\u00f6rsta inledningen av kriget och ukrainska motanfall har kriget uppenbarligen fastnat i ett skyttegravskrig. Varf\u00f6r det?<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ryssland har systematiskt anfallit civila m\u00e5l under kriget. Bombningen av TV-masten i Kiev. Wikimedia commons<\/p><\/div>\n

Under perioden efter murens fall i b\u00f6rjan av 1990-talet minskades de europeiska krigsmakterna och en i det n\u00e4rmaste total \u00f6verg\u00e5ng till yrkesarm\u00e9er genomf\u00f6rdes (Finland ett av undantagen). Kriget i Ukraina inleddes i stor utr\u00e4ckning av v\u00e4rvade yrkesarm\u00e9er som mycket snart fick tillskott av bristf\u00e4lligt utbildade v\u00e4rnpliktiga. Ryssland f\u00f6rlitar sig i utstr\u00e4ckning p\u00e5 legosoldater (Wagnergruppen). Det \u00e4r uppenbart att detta har p\u00e5verkat krigf\u00f6ringen. Som redan p\u00e5pekats har ryska arm\u00e9n stora problem att samordna anfall med st\u00f6rre f\u00f6rband. Inte heller Ukraina klarar detta. Kriget har fr\u00e5n rysk sidan i stor utstr\u00e4ckning f\u00f6rts genom anfall med bataljonsstridsgrupper, vilket inte r\u00e4cker s\u00e5 l\u00e5ngt. Krigen i Tjetjenien f\u00f6rdes p\u00e5 samma s\u00e4tt och d\u00e5 fungerade det hj\u00e4lpligt. Det krig som nu utk\u00e4mpas i Ukraina kr\u00e4ver helt andra dimensioner p\u00e5 samordning av stora truppmassor, divisioner och arm\u00e9k\u00e5rer, och samverkan mellan flyg, artilleri och pansarf\u00f6rband f\u00f6r att n\u00e5 genombrott snabbt.<\/p>\n

Kriget har stelnat i ett skyttegravskrig d\u00e4r ryssarna inte minst under v\u00e5ren gr\u00e4vde ner sig i flera bakomliggande linjer och fyllde terr\u00e4ngen med hundratusentals minor framf\u00f6r sina st\u00e4llningar. Artilleriet \u00e4r det viktigaste vapenslaget. Att f\u00f6rsvara sig i en s\u00e5dan st\u00e4llning \u00e4r relativt enkelt j\u00e4mf\u00f6rt med utmaning att n\u00e5 ett genombrott. P\u00e5 v\u00e4stfronten under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget stelnade kriget fullst\u00e4ndigt eftersom allt gynnade f\u00f6rsvararen och m\u00f6jligheten att n\u00e5 ett genombrott inte var m\u00f6jligt f\u00f6rr\u00e4n stridsvagnar tillkommit och utbildningen och taktiken f\u00f6rb\u00e4ttrats. Likheten med kriget i Ukraina idag \u00e4r sl\u00e5ende. D\u00e5 i Flandern liksom idag i Ukraina d\u00f6r de flesta av artillerigranater. Mycket lite har i princip f\u00f6r\u00e4ndrats trots dr\u00f6nare, m\u00f6rkerhj\u00e4lpmedel, satellitbilder, flyg och m\u00e5ls\u00f6kande robotar. Det kommer inte att ske n\u00e5got avg\u00f6rande i kriget f\u00f6rr\u00e4n n\u00e5gon av sidorna l\u00e4rt sig ny taktik, tillf\u00f6rt ny vapenmateriel och utbildat sina soldater. F\u00f6r att kunna anfalla kr\u00e4vs dessutom f\u00f6rm\u00e5gan att leda och samordna vilket inte \u00e4r enkelt. Det enda alternativet \u00e4r insatser av miljoner soldater i sj\u00e4lvmordsanfall f\u00f6r att bryta d\u00f6dl\u00e4get, vilket inte ens Ryssland f\u00f6refaller kunna f\u00e5 fram. Framtiden f\u00e5r utvisa hur det g\u00e5r.<\/p>\n

Martin H\u00e5rdstedt \u00e4r professor i historia vid Ume\u00e5 universitet. Han bor sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka i Tavastehus.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Professor Martin H\u00e5rdstedt Den 24 februari 2022 v\u00e4nde historien. Ryssland inledde ett fullskaligt anfallskrig mot ett av sina grannl\u00e4nder Ukraina. Inte sedan andra v\u00e4rldskriget har ett s\u00e5 omfattande krig utk\u00e4mpats i Europa. Vi m\u00e5ste j\u00e4mf\u00f6ra med Koreakriget eller kriget mellan Iran och Irak p\u00e5 1980-talet f\u00f6r att hitta milit\u00e4ra konflikter av samma dimensioner. Krigsutbrottet […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2015,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,148,400,149],"tags":[5,663],"class_list":["post-2013","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-2000-tal","category-aktualiteter","category-europa","tag-ryssland","tag-ukraina"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2013","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2013"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2013\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2017,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2013\/revisions\/2017"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2015"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2013"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2013"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2013"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}