{"id":2019,"date":"2023-10-04T08:37:15","date_gmt":"2023-10-04T06:37:15","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2019"},"modified":"2023-10-04T08:37:15","modified_gmt":"2023-10-04T06:37:15","slug":"insekterna-uti-var-oeconomie-eller-hushallning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/10\/04\/insekterna-uti-var-oeconomie-eller-hushallning\/","title":{"rendered":"Insekterna uti v\u00e5r oeconomie eller hush\u00e5llning"},"content":{"rendered":"

Av: Laura Hollsten, docent<\/span><\/h3>\n

F\u00f6rh\u00e5llandet mellan m\u00e4nniskor och andra djur pr\u00e4glas av m\u00e4nniskors str\u00e4vanden att dra nytta av djuren. F\u00f6rh\u00e5llnings\u00e4ttet m\u00e4rks i tidigmoderna naturalhistoriska verk som handlar om insekter. I april 1744 h\u00f6ll brukspatronen och naturalhistorikern Charles De Geer (1720\u20131778) ett tal om insekters nytta f\u00f6r Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. I talet med titeln Tal om nyttan, som insecterne och deras sk\u00e4rsk\u00e5dande, tilskynda oss<\/em> behandlar De Geer insekter som kunde anv\u00e4ndas som medicin, f\u00e4rg\u00e4mnen, f\u00f6da och f\u00f6r andra \u00e4ndam\u00e5l. En av arterna som n\u00e4mns \u00e4r spanska flugan som han beskriver som<\/p>\n

[d]e species<\/em> av Canthari, som man kallar Spanska flugor, och som vi hemte utomlands ifr\u00e5n, vet hvar ock en, hvad ansenlig nytta de g\u00f6ra oss, i m\u00e5ngahanda sjukdomar, som kanske, kunde vara sv\u00e5ra och \u00e4fventyrliga at curera<\/em>, utan deras tillhjep eller applicerande.<\/p><\/blockquote>\n

Spanska flugan Lytta vesicatoria <\/em>\u00e4r en ca tv\u00e5 cm l\u00e5ng gulgr\u00f6n eller bl\u00e5gr\u00f6n skalbagge. Den f\u00f6rekommer \u00f6verallt i Eurasien och framf\u00f6r allt i s\u00f6dra Europa. Ben\u00e4mningen \u201dspanska flugan\u201d kommer sig av att spanjorerna exporterade torkade skalbaggar till apotek i hela Europa, ocks\u00e5 till Sverige. Skalbaggarna intogs i pulveriserad form eller i droppar och liniment. Det aktiva \u00e4mnet kantaridin \u00f6kar blodcirkulationen och ans\u00e5gs hj\u00e4lpa vid verk, feber och reumatism. Kantadarin \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nt som afrodisiakum f\u00f6r m\u00e4n. Spanska flugor f\u00f6rekom allm\u00e4nt i farmakop\u00e9er fram till b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/p>\n

Vissa insekter anv\u00e4ndes b\u00e5de som f\u00e4rg\u00e4mne och medicin. De Geer n\u00e4mner kermeslusen Coccus ilices, <\/em>varav f\u00e4rg\u00e4mnet karmosin kan framst\u00e4llas men som ocks\u00e5 anv\u00e4ndes som medicin under namnet Confectio Alkermes<\/em>. Likas\u00e5 anv\u00e4ndes den mexikanska koschenillsk\u00f6ldlusen b\u00e5de f\u00f6r att framst\u00e4lla den m\u00f6rkr\u00f6da f\u00e4rgen karmin och som en drivande medicin. L\u00f6ssen och f\u00e4rg\u00e4mnet producerades i spanska Amerika p\u00e5 plantager med kaktusodlingar eftersom koschenillsk\u00f6ldl\u00f6ss trivs i koschenillkaktusar som p\u00e5minner om fikonkaktusar. Levande insekter exporterades inte utan f\u00e4rg\u00e4mnet skeppades till Spanien varifr\u00e5n det exporterades vidare. Koschenill var en viktig sydamerikansk handelsvara under den koloniala tiden d\u00e5 dess anv\u00e4ndning spreds \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Mexikan samlar koschinell, Jos\u00e9 Antonio de Altzate Ramirez, Memoria sobre la naturaleza, cultivo, y benefucio de la grana (1777).<\/p><\/div>\n

Som De Geer p\u00e5pekar, var alla tre insektpreparat utl\u00e4ndska och m\u00e5ste importeras till Sverige till ett h\u00f6gt pris. Problemet var att Europa befann sig i en kunskapsperiferi n\u00e4r det g\u00e4llde konsten att utvinna nytta ur insekter. Produkter som framst\u00e4llts av insekter p\u00e5 indiska halv\u00f6n, i Latinamerika och Kina importerades till Europa i stora m\u00e4ngder f\u00f6r h\u00f6ga kostnader. De \u00e5terfinns bland varorna i \u00d6resundtullens register, till exempel f\u00f6rde sj\u00f6kapten Michel Tranberg 55 pund kanel och koschenill till Stockholm fr\u00e5n Amsterdam \u00e5r 1754.<\/p>\n

De Geer fr\u00e5gar i sitt tal om det inte skulle finnas inhemska insekter som kunde ers\u00e4tta de dyra importvarorna. Gr\u00e5suggorna (som numera kategoriseras som kr\u00e4ftdjur) var en m\u00f6jlighet: de kunde enligt De Geer pulveriseras och anv\u00e4ndas f\u00f6r att bota \u00f6gonsjukdomar och gikt. Han n\u00e4mner ocks\u00e5 en kur som han h\u00f6rt om, n\u00e4mligen l\u00f6ss som botemedel mot gulsot. En ytterligare inhemsk insekt som ans\u00e5gs vara nyttig i medicin var myror: att myror var nyttiga badningar var enligt De Geer allm\u00e4n bekant.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Teckning av kermeslus i Pierre Joseph Garidel, Histoire des plantes qui naissent aux environs d\u2019Aix (1715).<\/p><\/div>\n

Under nyttans tidevarv betraktades en positiv handelsbalans som efterstr\u00e4vansv\u00e4rd. Carl von Linn\u00e9s och M\u00e5rten Trievalds experiment med svensk silkesproduktion \u00e4r bekanta. \u201dOm man funne i v\u00e5rt F\u00e4dernesland maskar som spinna s\u00e5 godt silke, som Silkesmaskarne, vore det oss en h\u00e4rlig sak\u201d, skriver De Geer. Inspirerad av f\u00f6rs\u00f6k som gjorts av presidenten f\u00f6r revisionsr\u00e4tter i Montpellier, Fran\u00e7ois Xavier Bon de Saint Hilaire (1678\u20131761) och naturalhistorikern Ren\u00e9 Antoine Ferchault de R\u00e9aumur\u00a0 (1683\u20131757) \u00f6verv\u00e4ger De Geer m\u00f6jligheten att f\u00f6da upp spindlar och utnyttja tr\u00e5darna som de avs\u00f6ndrade i sina \u00e4ggs\u00e4ckar (spindlar klassades som insekter p\u00e5 1700-talet). Trots flera experiment kvarstod vissa sv\u00e5righeter:<\/p>\n

at f\u00f6da och f\u00f6rvara Spindlarne; emedan de \u00e4ta upp hvarandra, ock f\u00f6ljdaktligen bord hysas hvar ock en f\u00f6r sig, hvilket skulle f\u00f6rorsaka en mycket dryg kostnad, til att f\u00f6da och uppeh\u00e5lla dem.<\/p><\/blockquote>\n

Spindlarna l\u00e4mpade sig helt enkelt inte som produktionsdjur p\u00e5 samma s\u00e4tt som bin och silkesfj\u00e4rilar, men experimenten fortsatte. Att l\u00e4ra k\u00e4nna insekter och deras vanor kr\u00e4ver tid, t\u00e5lamod och kunskap. En bekant historia ber\u00e4ttar hur Linn\u00e9s l\u00e4rjunge Daniel Rolander fr\u00e5n Surinam skickade koschenillkaktusar med \u00e5tf\u00f6ljande l\u00f6ss till sin l\u00e4rare. Linn\u00e9s tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare visste inte att det handlade om dyrbara produktionsdjur utan rengjorde kaktusarna fr\u00e5n l\u00f6ssen genom att sk\u00f6lja bort dem, ett misstag skall ha lett till ett migr\u00e4nanfall hos Linn\u00e9.<\/p>\n

I sjuttonhundratalet ekonomi som baserade sig p\u00e5 globala kunskaps- och handelsn\u00e4tverk var det inte en realistisk tanke att en nation skulle vara sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande. Liksom andra varor r\u00f6rde sig insekter i de globala n\u00e4tverken, b\u00e5de i egenskap av naturalier, skadedjur som transporterats till andra kontinenter av misstag eller som nyttiga handelsvaror. Tanken om insekters nytta forts\u00e4tter att vara ett aktuellt samtals\u00e4mne idag i diskussioner om biodiversitet och potentiell f\u00f6da, det senare ett tema som \u00e5terfinns \u00e4ven hos De Geer. Det m\u00e5ste finnas m\u00e5nga insekter som kunde tj\u00e4na som nyttig f\u00f6da, skriver De Geer, men medgav att han inte ville vara den f\u00f6rsta som experimenterar med s\u00e5dana f\u00f6rs\u00f6k.<\/p>\n

 <\/p>\n

K\u00e4llor<\/strong>:<\/span><\/h4>\n

Charles De Geer, \u201dTal om nyttan, som insecterne och deras sk\u00e4rsk\u00e5dande, tilskynda oss: h\u00e5llit f\u00f6r Kongl. Svenska Vetensk. Academien den 18. April. 1744\u201d (1744), s. 8\u201311, 14\u201315. Bloggens rubrik ett citat ur De Geers tal, se s. 17.<\/p>\n

Om spanska flugan i medicin, se Aleksander Karol Smakosz, \u201dBug as a Drug. Lytta vesicatoria L. Applications in Nineteenth Century Official Medicine\u201d,\u00a0Pharmacognosy Reviews<\/em>\u00a016, no. 31 (2022).<\/p>\n

Andrea Feeser, Maureen Daly Goggin & Beth Fowkes Tobin, eds.\u00a0The materiality of color: The production, circulation, and application of dyes and pigments, 1400-1800,<\/em>\u00a0Ashgate Publishing, 2012.<\/p>\n

World History Encyclopedia. https:\/\/www.worldhistory.org\/Cochineal\/<\/a><\/p>\n

Edward D. Melillo, \u201cGlobal Entomologies: Insects, Empires, and the \u2018Synthetic Age\u2019\u201d, World History, Past and Present<\/em>, 223 (2014), s. 233\u2013270.<\/p>\n

Om myror i medicin, se I. Svanberg & \u00c5. Berggren, \u201cAnt schnapps for health and pleasure: the use of Formica rufa L. (Hymenoptera: Formicidae) to flavour aquavit\u201d, Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine,<\/em> 15,1:68 (2019).<\/p>\n

Anders Johansson \u00c5bonde, Dr\u00f6mmen om svenskt silke. Silkesodlingens historia i Sverige 1750\u20131920<\/em>, Licentiatavhandling, Sveriges lantbruksuniversitet (2010).<\/p>\n

Carl Castman, Carl von Linn\u00e9 \u2013 hans levnad ber\u00e4ttad f\u00f6r det svenska folket<\/em> (1906). https:\/\/interlinearbooks.com\/literature\/swedish\/reader\/carl-von-linne-hans-lefnad-berattad-for-svenska-folket<\/a>.<\/p>\n

 <\/p>\n

Laura Hollsten \u00e4r docent i milj\u00f6historia vid \u00c5bo Akademi.<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Laura Hollsten, docent F\u00f6rh\u00e5llandet mellan m\u00e4nniskor och andra djur pr\u00e4glas av m\u00e4nniskors str\u00e4vanden att dra nytta av djuren. F\u00f6rh\u00e5llnings\u00e4ttet m\u00e4rks i tidigmoderna naturalhistoriska verk som handlar om insekter. I april 1744 h\u00f6ll brukspatronen och naturalhistorikern Charles De Geer (1720\u20131778) ett tal om insekters nytta f\u00f6r Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. I talet med titeln Tal om […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2022,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145,431,142],"tags":[482,566,664,597],"class_list":["post-2019","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-145","category-allman-historia","category-globalhistoria","tag-handel","tag-medicinhistoria","tag-naturalhistoria","tag-vetenskapshistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2019","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2019"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2019\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2024,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2019\/revisions\/2024"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2022"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2019"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2019"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2019"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}