{"id":2026,"date":"2023-10-17T17:26:23","date_gmt":"2023-10-17T15:26:23","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2026"},"modified":"2023-10-17T17:26:23","modified_gmt":"2023-10-17T15:26:23","slug":"ofullbordade-och-avbrutna-skrivprojekt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/10\/17\/ofullbordade-och-avbrutna-skrivprojekt\/","title":{"rendered":"Ofullbordade och avbrutna skrivprojekt"},"content":{"rendered":"

Av: Professor Holger Weiss<\/span><\/h3>\n

F\u00f6r en tid sedan, det var s\u00e4kerligen under sommaren ifjol, l\u00e4ste jag Thomas von Steinaeckers bok Ende Offen. Das Buch der gescheiterten Kunstwerke<\/em> (2021). Jag t\u00e4nkte d\u00e5 redan att tematiken som behandlades i boken \u2013 ess\u00e4istiska funderingar, oftast tankev\u00e4ckande djupdykningar, \u00f6ver varf\u00f6r en f\u00f6rfattare, en konstn\u00e4r eller en tons\u00e4ttare inte kom att fullborda sitt verk \u2013 \u00f6ppnar upp f\u00f6r egna sj\u00e4lvkritiska betraktelser \u00f6ver varf\u00f6r egna skrivprojekt landade i skrivbordsl\u00e5dan. Eller knappast kan man mera tala om skrivbordsl\u00e5dan; utkasten finns som nollor och ettor p\u00e5 HD-disketter, gamla h\u00e5rdskivor, CD-skivor och i en del fall till och med som utskrivna rudiment undanstoppade i n\u00e5gon mapp hemma eller i mitt arbetsrum. I de f\u00f6rra fallen \u00e4r sannolikheten f\u00f6r att jag eller n\u00e5gon annan kommer att genomf\u00f6ra en r\u00e4ddningsoperation och konvertera dem till en idag l\u00e4s- och bearbetbar text lika med noll och f\u00f6r att underl\u00e4tta diverse spekulationer om existensen av m\u00f6jliga halvf\u00e4rdiga texter som kunde tas fram s\u00e5 har jag under \u00e5rens lopp gjort mig av med HD-disketterna. I de senare fallen samlar de p\u00e5 damm (men knappast n\u00e5got annat) liksom \u00e4ven mapparna med de otaliga kopiorna av arkivhandlingar och annat material som jag under \u00e5r(tiond)en samlat p\u00e5 mig n\u00e4r jag gett mig i kast med olika skrivprojekt.<\/p>\n


\nMen fr\u00e5gan kvarst\u00e5r: varf\u00f6r blev \u00e4n det ena, \u00e4n det andra skrivprojektet p\u00e5 h\u00e4lft? I vissa fall \u00e4r svaret lika entydigt som blottl\u00e4ggande \u2013 det stupade p\u00e5 sin egen om\u00f6jlighet. Efter min disputation satte jag ig\u00e5ng h\u00f6sten 1997 med att f\u00f6lja upp tv\u00e5 sp\u00e5r som hade \u00f6ppnats i samband med mitt avhandlingsprojekt om hungerkriser i norra Nigeria under den sena f\u00f6rkoloniala och den tidiga koloniala perioden. Det ena \u00f6ppnade upp f\u00f6r mitt snart 25-\u00e5riga vetenskapliga historisk-antropologiska engagemang kring diskurser om islamisk ekonomi, allmosor, fattigdom och egenmakt bland muslimer i Ghana. Det andra visade sig bli en hoppl\u00f6s \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd. En av tr\u00e5darna i min doktorsavhandling f\u00f6rde mig till norra Kamerun och jag best\u00e4mde mig att vid sidan om mitt huvudprojekt om diskursen om allmosor och fattigdom bland muslimer skriva en bok om den tyska kolonialtiden i norra Kamerun. Det blev m\u00e5nga resor till Bundesarchiv i Berlin och till Milit\u00e4rarchiv i Freiburg. Till slut satt jag med en ansenlig m\u00e4ngd anteckningar och handlingar och b\u00f6rjade skriva. Jag kom s\u00e5 l\u00e5ngt att det b\u00f6rjade finnas ett rudiment\u00e4rt utkast med den lovande rubriken Nord-Kamerun: Exploitation, Invention and Imagination of German Rule in Northern Cameroun, 1900\u20131914<\/em>. L\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 kom jag aldrig. Tittar jag tillbaka f\u00f6rst\u00e5r jag varf\u00f6r \u2013 en s\u00e5dan bok kan inte mera skrivas idag. Titeln anspelade visserligen p\u00e5 min handledares och mentors Juhani Koponens egen doktorsavhandling Development for Exploitation: German colonial policies in mainland Tanzania 1884\u20131914<\/em> (1994) men inneh\u00e5llet skulle nog s\u00e4kerligen ha st\u00e4mplats som \u201dvit\u201d eurocentrisk kolonialhistoria snarare \u00e4n en kritisk postkolonial uppg\u00f6relse med den tyska kolonialismen.<\/p>\n

N\u00e4r jag satte punkt f\u00f6r skrivandet av Kamerunmanuskriptet v\u00e5ren 2003 f\u00f6rstod jag f\u00f6ga att jag aldrig skulle \u00e5terkomma till tematiken. Mera handlade det om att jag f\u00f6r tjugo \u00e5r sedan kom att \u00f6ppna upp f\u00f6r helt andra skrivprojekt n\u00e4r jag b\u00f6rjade sk\u00f6ta om professuren i allm\u00e4n historia vid \u00c5bo Akademi. F\u00f6rvisso, jag kom att publicera vissa delstudier som byggde p\u00e5 materialet som jag samlat in f\u00f6r Kamerunboken (och som jag hade f\u00f6r avsikt att riva upp och integrera i manuskriptet), andra t\u00e4nkte jag att kunde ha publicerats som en sorts fotnot eller randkommentar. Om exempelvis tyskarnas f\u00f6rs\u00f6k att anl\u00e4gga en botanisk f\u00f6rs\u00f6ksstation i Kusseri f\u00f6r att dels fr\u00e4mja introduktionen av avsalugr\u00f6dor, dels utveckla torkresistenta matgr\u00f6dor f\u00f6r lokal konsumtion. En klassisk form av \u2019development for exploitation\u2019. Det som skiljer tyskarna fr\u00e5n exempelvis britterna i norra Nigeria \u00e4r att britterna b\u00f6rjade med liknande verksamhet f\u00f6rst efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.<\/p>\n

Ett annat skrivprojekt som h\u00f6r till kategorin \u2019avbrutet\u2019 var boken om de tyska karikatyrerna och boerkriget som min kollega och goda v\u00e4n Ulrich van der Heyden och jag p\u00e5b\u00f6rjade n\u00e5gon g\u00e5ng mot slutet av det f\u00f6rra \u00e5rtusendet. Enkel match, t\u00e4nkte vi b\u00e5da. Under ett antal resor till Berlin satt han och jag i olika bibliotek och arbetade oss igenom de tyska satiriska tidskrifterna. H\u00e4r fanns en uppsj\u00f6 av karikatyrer som (n\u00e4stan uteslutande) st\u00e4llde sig kritiska till britterna och heroiserade boerna. Skulle karikatyrerna ha f\u00e5tt best\u00e4mma hade kriget f\u00e5tt en annan utg\u00e5ng. Vi kom att fylla mappar med kopior fr\u00e5n Simplicissimus<\/em>, Kladderadatsch<\/em>, Der wahre Jakob<\/em> och Lustige Bl\u00e4tter<\/em> (och s\u00e4kerligen ett par till, minns inte mera s\u00e5 noga\u2026) och jag kom redan att p\u00e5b\u00f6rja en skiss till bokens introduktionskapitel. Mer \u00e4n s\u00e5 blev det aldrig. Egentligen vet jag inte varf\u00f6r vi inte avslutade projektet, sannolikt f\u00f6r att vi b\u00e5da kom att bli engagerade i andra mera tr\u00e4ngande uppdrag. Sist och slutligen var det ju f\u00f6r oss b\u00e5da mera ett roligt sidosp\u00e5r \u00e4n ett heltidsfinansierat projekt (vi f\u00f6rs\u00f6kte att f\u00e5 De Beer Oppenheimer att nappa p\u00e5 att finansiera utgivningen av boken men f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande fick vi kalla handen).<\/p>\n

De tv\u00e5 f\u00f6ljande skrivprojekten h\u00f6r \u2013 f\u00f6rhoppningsvis \u2013 till kategorin \u2019avbrutna\u2019 fast\u00e4n tillika med en \u2013 forts\u00e4ttningsvis \u2013 svag f\u00f6rhoppning om att i n\u00e5got skede \u00e5teruppta projektet n\u00e5gon g\u00e5ng i framtiden. B\u00e5da projekten stupade inte p\u00e5 att tiden runnit iv\u00e4g fr\u00e5n deras tematik och d\u00e4rf\u00f6r blivit f\u00f6rlegade. I st\u00e4llet handlade det sist och slutligen p\u00e5 skribentens egna begr\u00e4nsade tidsresurser likaledes med min ovana att engagera mig i f\u00f6r m\u00e5nga skrivprojekt p\u00e5 en och samma g\u00e5ng.<\/p>\n

Ett par \u00e5r efter att jag hade kommit till \u00c5bo hade jag gl\u00e4djen att h\u00e5lla i tr\u00e5darna f\u00f6r de Finlands Akademi-finansierade CINDAST och EGL-projekten som fokuserade p\u00e5 den atlantiska v\u00e4rlden under det l\u00e5nga 1700-talet. De \u00f6vriga projektdeltagarnas insatser var mycket framg\u00e5ngsrika och kr\u00f6ntes bland annat av Kalle Kananojas, Stefan Norrg\u00e5rds, Anna Sundelins och Victor Wilsons doktorsavhandlingar. Min egen insats blev dock p\u00e5 h\u00e4lft. Mitt projekt om de dansk-afrikanska rummen i 1700-talets Guldkust resulterade visserligen i ett antal vetenskapliga artiklar men den tillt\u00e4nkta sammanfattande monografin blev aldrig av. Huvuddelen i den projekterade boken skulle best\u00e5 av en studie av de s\u00e5 kallade afro-danskarna eller \u00e4ttlingarna av danska m\u00e4n och fria afrikanska kvinnor. Inte f\u00f6r att \u00e4mnet skulle vara helt outforskat, ett modern och mycket l\u00e4sv\u00e4rt standardverk \u00e4r Pernille Ibsens Koko\u2019s Daughters: Danish Men Marrying Ga Women in an Atlantic Slave Trading Port in the Eighteenth Century<\/em> (2008). Jag hade dock t\u00e4nkt \u00f6ppna upp tematiken genom att anv\u00e4nda mig av ett annat k\u00e4llmaterial, n\u00e4mligen protokollen p\u00e5 auktioner som h\u00f6lls n\u00e4r en dansk person avled p\u00e5 kusten. Auktionsprotokollen inneh\u00e5ller n\u00e4mligen rikligt information om \u00e4ndrade konsumtionsvanor och, vilket f\u00f6r mitt projekt var avg\u00f6rande, att dessa synligg\u00f6r afro-danskarna som sj\u00e4lvst\u00e4ndiga akt\u00f6rer eftersom de ropade in persedlar och f\u00f6rem\u00e5l. \u00c4nnu intressantare \u00e4r att de kan f\u00f6ljas med under \u00e5rtionden. Under en auktion p\u00e5 1750-talet hittar vi dem l\u00e4gst nere p\u00e5 listan, tjugo \u00e5r senare h\u00f6gt uppe. Under mina resor ned till Rigsarkivet i K\u00f6penhamn fotade jag hundratals dokument som finns sparade p\u00e5 min gamla b\u00e4rbara Mac, det som \u201dbara\u201d \u00e5terstod var att s\u00e4tta sig ned och b\u00f6rja jobba med materialet\u2026<\/p>\n

Men tiden rann iv\u00e4g. N\u00e4r jag \u00f6verv\u00e4gde att s\u00e4tta ig\u00e5ng med att lusl\u00e4sa materialet hade jag redan tv\u00e5 andra skrivprojekt p\u00e5 g\u00e5ng. Medan dessa sedermera resulterade i tv\u00e5, eller snarare fyra, monografier s\u00e5 f\u00f6rsvann de dansk-afrikanska \u00f6verlappande rummen n\u00e5gonstans i Guld- och skrivkustens dis och dimma.<\/p>\n

Avbrutet f\u00f6r tillf\u00e4lle men \u00e4nnu inte ofullbordat. Hit h\u00f6r \u00e4ven den \u00f6ver tv\u00e5 decennier gamla l\u00e5ngk\u00f6raren om norra Ghanas milj\u00f6historia. \u00c4ven detta projekt b\u00f6rjade som en biprodukt. Initialt handlade det inte om ett sticksp\u00e5r som skulle l\u00e4ggas p\u00e5 den v\u00e4stafrikanska savannen av ett kanadensiskt-finl\u00e4ndskt rallarg\u00e4ng. Tv\u00e4rtom, vad som f\u00f6respeglade min kanadensiska kollega och v\u00e4n Jeff Grischow och mig var att vi skulle tillsammans skriva en bok utg\u00e5ende fr\u00e5n det k\u00e4llmaterial som vi b\u00e5da hade samlat ihop f\u00f6r v\u00e5ra tidigare studier, n\u00e4mligen hans om utvecklingspolitik och min om kris- och n\u00f6dhj\u00e4lp i norra Ghana under den brittiska kolonialperioden. Under ett par \u00e5r sammanstr\u00e5lade vi i Kanada, England och Ghana och fortsatte med att gr\u00e4va i de koloniala arkiven. Vi kom att publicera ett par delstudier och kring 2015 hade vi bokmanuskriptets f\u00f6rsta r\u00e5version klar. Sedan kl\u00e4ckte jag den d\u00e5 briljanta id\u00e9n att dra v\u00e5r v\u00e4n skogsjordbruksspecialisten (agroforestry) D. Andrew Wardell i projektet. Vi hann till och med ha ett gemensamt m\u00f6te i Utrecht och gjorde upp en ny skiss f\u00f6r boken med ett nytt kapitel om agroforestry som skulle skrivas av Andrew. Men l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 kom vi aldrig. F\u00f6rst h\u00f6rdes det ingenting av Andrew och n\u00e4r tystnaden br\u00f6ts visade det sig att han hade drabbats av en sv\u00e5r sjukdom och blivit sjukskriven. Jeff hade f\u00f6r sin del inlett sin bana inom Disability Studies medan jag oscillerade mellan radikala sj\u00f6transportarbetare och muslimska NGO:s i Ghana.<\/p>\n

Halvf\u00e4rdiga manuskript tenderar att existera i ett liminalt om inte prek\u00e4rt tillst\u00e5nd. F\u00f6rfattaren har av en eller anledning lagt manuskriptet \u00e5t sidan, kanske f\u00f6r att se \u00f6ver det, kanske f\u00f6r att korrigera det. Det finns men \u00e4r inte \u00e4nnu f\u00e4rdigt f\u00f6r att s\u00e4ndas iv\u00e4g till en f\u00f6rl\u00e4ggare. F\u00f6rr hade det hamnat i skrivbordsl\u00e5dan, numera finns det arkiverat som en eller flera textfiler i en dator eller sv\u00e4var uppe i molnet. D\u00e5 och d\u00e5 tar f\u00f6rfattaren kanske fram manuskriptet igen, \u00f6ppnar det och suckar. Det som tedde sig som en t\u00e4mligen f\u00e4rdig helhet framst\u00e5r vid en ny genoml\u00e4sning mera som ett utkast med stora behov av revideringar. N\u00e4r jag l\u00e4ser mina kapitel i manuskriptet om Ghanas milj\u00f6historia \u00e4r det uppenbart att texterna som jag skrev f\u00f6r ett decennium m\u00e5ste s\u00e5v\u00e4l revideras som uppdateras. Ny forskning har tillkommit, inte minst om spatialitet, fattigdom, s\u00e5rbarhet, resiliens och klimatf\u00f6r\u00e4ndringens konsekvenser samt ekoklimatets historiska variationer i V\u00e4stafrika; den m\u00e5ste integreras i texten. Lika uppenbart \u00e4r att jag m\u00e5ste f\u00e5 tag p\u00e5 data om den dagliga uppm\u00e4tta temperaturen och den m\u00e5natliga och \u00e5rliga medeltemperaturen fr\u00e5n m\u00e4tstationerna i norra Ghana. Samt g\u00f6ra efterforskning om Saheltorkans socio-politiska inverkan och konsekvenser under 1970-och 1980-talet. Listan p\u00e5 uppdateringar och till\u00e4gg blir allt l\u00e4ngre ju mera jag t\u00e4nker p\u00e5 \u00e4mnet. \u00c4r det \u00f6verhuvudtaget ens vettigt att \u00e5terg\u00e5 till ett halvf\u00e4rdigt manuskript? Eller borde jag g\u00f6ra s\u00e5 som jag gjorde 2019 n\u00e4r jag ins\u00e5g att det inte var n\u00e5gon po\u00e4ng med att enbart skriva ett nytt kapitel till min bok om muslimerna i Ghana fr\u00e5n \u00e5r 2008 \u2013 under de tjugo \u00e5ren som g\u00e5tt sedan jag avslutat min tidigare forskning om detta tema hade \u201dallting\u201d f\u00f6r\u00e4ndrats n\u00e4r jag v\u00e5ren 2017 \u00e5terv\u00e4nde till Ghana och b\u00f6rjade p\u00e5 nytt samla ihop information om den muslimska minoritetens tillst\u00e5nd. Jag sl\u00e4ppte id\u00e9n med att endast uppdatera ett gammalt manuskript, i st\u00e4llet skrev jag tre nya b\u00f6cker. M\u00f6jligtvis blir detta \u00e4ven det halvf\u00e4rdiga manuskriptet om norra Ghanas milj\u00f6historias \u00f6de. Vi f\u00e5r se.<\/p>\n

Holger Weiss \u00e4r professor i allm\u00e4n historia och innehade Waernska professuren vid G\u00f6teborgs universitet v\u00e5rterminen 2022.<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Professor Holger Weiss F\u00f6r en tid sedan, det var s\u00e4kerligen under sommaren ifjol, l\u00e4ste jag Thomas von Steinaeckers bok Ende Offen. Das Buch der gescheiterten Kunstwerke (2021). Jag t\u00e4nkte d\u00e5 redan att tematiken som behandlades i boken \u2013 ess\u00e4istiska funderingar, oftast tankev\u00e4ckande djupdykningar, \u00f6ver varf\u00f6r en f\u00f6rfattare, en konstn\u00e4r eller en tons\u00e4ttare inte kom […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145,146,147,135,400],"tags":[417,507],"class_list":["post-2026","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-145","category-146","category-1900-tal","category-afrika","category-aktualiteter","tag-agrarhistoria","tag-allman-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2026","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2026"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2026\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2027,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2026\/revisions\/2027"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2026"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2026"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2026"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}