Vi har i \u00e5rtionden vid historie\u00e4mnet haft en kurs om utomeuropeiska v\u00e4rldsdelars historia. Kurslitteraturen best\u00e5r av en lista med b\u00f6cker, en om Amerika: en om Afrika, en om Sydostasien osv. B\u00f6ckerna \u00e4r av generell karakt\u00e4r och genom att l\u00e4sa dem kan man f\u00e5 en mycket ytlig uppfattning om de olika v\u00e4rldsdelarnas historia. Under \u00e5rens lopp har utbudet p\u00e5 icke-europeiska omr\u00e5dens historia ut\u00f6kats, vi har inte bara Globalhistoria utan man kan ocks\u00e5 ta 10 po\u00e4ngs kurser i bl.a. Afrikas, Latinamerikas och den islamiska v\u00e4rldens historia. Det betyder att studenterna i \u00e4mnet Allm\u00e4n historia har en m\u00f6jlighet skaffa sig en mera f\u00f6rdjupad kunskap om olika omr\u00e5den och till och med specialisera sig p\u00e5 n\u00e5got annat \u00e4n europeisk historia.<\/p>\n
\u00c4nd\u00e5 m\u00e4rker jag att kunskapen om den vida v\u00e4rlden ofta \u00e4r ganska begr\u00e4nsad, inte minst hos mig sj\u00e4lv. M\u00e5nga av oss k\u00e4nner n\u00e5gots\u00e5n\u00e4r till h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp som resulterat av koloniala m\u00f6ten eller upph\u00e4vandet av s\u00e5dana. Dramatiska skeenden som handlar om v\u00e5ld, f\u00f6rtryck, uppror och krig. Stora \u00f6versikter och ber\u00e4ttelser som ber\u00e4ttas i alla framst\u00e4llningar tillsammans med vissa namn p\u00e5 personer som man m\u00e5ste k\u00e4nna till, den typiska situationen i traditionell historieforskning. I den f\u00f6rbiflimrande kavalkaden av h\u00e4ndelser och f\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4ller det dock att hitta en h\u00e5llhake, en krok att h\u00e4nga i f\u00f6r att f\u00e5 grepp om den o\u00f6versk\u00e5dliga m\u00e4ngden av fakta. Liksom med all historia hj\u00e4lper det att ha n\u00e5got slags relation till omr\u00e5det man vill l\u00e4ra sig n\u00e5got om: sl\u00e4ktskap, ett k\u00e4rleks- eller v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llande med en person fr\u00e5n omr\u00e5det, en arbets- eller semesterresa som v\u00e4ckt ett intresse, musik och materiell kultur som man blivit f\u00f6rtjust i.<\/p>\n
I brist p\u00e5 andra h\u00e5llhakar har sk\u00f6nlitteratur varit ett nyttigt pedagogiskt redskap f\u00f6r mig. Just nu handlar det om Aminatta Fornas bok The Memory of Love<\/em> (2010) som utspelar sig i Freetown i Sierra Leone kring 2002, strax efter att det blodiga inb\u00f6rdeskriget avslutats. Klart jag k\u00e4nde till inb\u00f6rdeskriget, att en stor del av befolkningen blivit djupt traumatiserad av kriget och att diamantomr\u00e5det spelat en roll. Men genom romanens fiktiva personer k\u00e4nns det angel\u00e4get att l\u00e4ra sig mera om bakgrunden och h\u00e4ndelserna s\u00e5som de p\u00e5verkat de vanliga m\u00e4nniskorna. Och jag f\u00f6rf\u00e4ras av tanken p\u00e5 hur detta h\u00e5rt utsatta land skall tackla den nuvarande katastrofala situationen med Ebola. Vet redan via sl\u00e4ktingar n\u00e5got om problemen som epidemin och resf\u00f6rbudet lett till och kommer att resultera i. Men framf\u00f6r allt vill jag l\u00e4ra mig mera om landets historia och b\u00f6rjar titta p\u00e5 f\u00f6rst Wikipedia (jo, som f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rd), sedan b\u00f6cker och vetenskapliga artiklar. Det \u00e4r n\u00e4mligen s\u00e5, att det jag tidigare k\u00e4nde till om Sierra Leones historia n\u00e4stan helt begr\u00e4nsar sig till den koloniala perioden och framf\u00f6r allt till det sena 1700-talets koloniseringsprojekt d\u00e5 europ\u00e9er och frigivna slavar bosatte sig i Freetown. En alltigenom eurocentrisk syn, inser jag.<\/p>\n F\u00f6r en tid sedan l\u00e4ste jag Half a Yellow Sun<\/em> (2006) av Chimamnanda Ngozi Adichie, en bok som handlar om Biafrakriget i Nigeria 1967-1970. Ett krig som jag hade en ganska vag uppfattning om, ett krig som jag minns fr\u00e5n min barndom d\u00e5 vi k\u00e4nde \u00e5ngest vid \u00e5synen av tidningsbilder av de sv\u00e4ltande barnen i Biafra. Kr\u00e5nglade vi med maten sade f\u00f6r\u00e4ldrarna att vi skall \u00e4ta v\u00e5r mat eftersom barnen i Biafra fick g\u00e5 hungriga. Jag och andra barn undrade hur v\u00e5ra matbord och de hungriga i Biafra var sammankopplade (det l\u00e4r man sig f\u00f6rst d\u00e5 man b\u00f6rjar studera globalhistoria). Vi grubblade \u00f6ver hur det skulle vara m\u00f6jligt att skicka v\u00e5ra matportioner till Biafra. Sedan gl\u00f6mde jag Biafrakriget och n\u00e4r jag senare l\u00e4rde mig n\u00e5got om Nigerias historia var det, igen, mest om tiden f\u00f6re sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten. D\u00e5 jag nu l\u00e4ste boken kunde jag b\u00e5de relatera till de vaga bilderna av hungerskrisen jag mindes fr\u00e5n barndomen och till det jag k\u00e4nner till om etniska och religi\u00f6sa mots\u00e4ttningar i Nigeria. Den tragiska ber\u00e4ttelsen om den tillf\u00e4lliga igborepubliken Biafra var kortvarig men m\u00e5nga av de mots\u00e4ttningar som ledde till kriget finns kvar. Genom att ha l\u00e4st Adichies bok Americana<\/em> (2013) har jag ocks\u00e5 l\u00e4rt mig om livet i dagens Nigeria och livsstilen som f\u00f6ljt med de senaste \u00e5rens ekonomiska boom.<\/p>\n Naxaliterna och naxalbariupproret i v\u00e4stra Bengalen hade jag likaledes ganska diffusa kunskaper om tills jag l\u00e4ste Jhumpa Lahiris Lowland<\/em> (2013), en fin bok som ber\u00e4ttar om hur det kunde g\u00e5 till d\u00e5 en ung man radikaliserades och blev naxalit. Om hoppet som en maoistisk ideologi kunde erbjuda dem som var utan land och om ungdomar fr\u00e5n medelklassen som drogs till radikala r\u00f6relser av solidaritet. Det m\u00e5ste dock s\u00e4gas att det f\u00f6rblir n\u00e5got av ett mysterium varf\u00f6r en av huvudpersonerna ansluter sig till naxaliterna eftersom f\u00f6rfattaren s\u00e5 klart tar avst\u00e5nd fr\u00e5n r\u00f6relsen. Men det g\u00f6r att jag blir mer intresserad av den politiska situationen och f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 huvudpersonens agerande i sin historiska kontext som jag f\u00e5r bekanta mig med samtidigt med gripande livs\u00f6den.<\/p>\n B\u00f6cker som de h\u00e4r \u00e4r inte historiska romaner i den bem\u00e4rkelsen att de skulle handla om en f\u00f6r l\u00e4nge sedan svunnen tid. De handlar om 1900-talets andra h\u00e4lft och s\u00e5dant de flesta av oss k\u00e4nner till fr\u00e5n tidningar och TV. De fungerar som ett slags fiktiv samtidshistoria p\u00e5 mikroniv\u00e5 som g\u00f6r det m\u00f6jligt att leva sig in i en tid och en plats och bli engagerad p\u00e5 ett s\u00e4tt som de allm\u00e4nna framst\u00e4llningarna som l\u00e4ses p\u00e5 kursen om icke-europeiska v\u00e4rldsdelar inte g\u00f6r. Kanske vi ocks\u00e5 skulle erbjuda Area Studies<\/em> typ av kurser som kombinerar historia och nutid, vetenskaplig litteratur och sk\u00f6nlitter\u00e4ra verk?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vi har i \u00e5rtionden vid historie\u00e4mnet haft en kurs om utomeuropeiska v\u00e4rldsdelars historia. Kurslitteraturen best\u00e5r av en lista med b\u00f6cker, en om Amerika: en om Afrika, en om Sydostasien osv. B\u00f6ckerna \u00e4r av generell karakt\u00e4r och genom att l\u00e4sa dem kan man f\u00e5 en mycket ytlig uppfattning om de olika v\u00e4rldsdelarnas historia. Under \u00e5rens lopp […]<\/p>\n","protected":false},"author":393,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-203","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/203","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/393"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=203"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/203\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":204,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/203\/revisions\/204"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=203"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=203"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=203"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}