{"id":2039,"date":"2023-11-14T13:42:34","date_gmt":"2023-11-14T11:42:34","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2039"},"modified":"2023-11-14T13:42:34","modified_gmt":"2023-11-14T11:42:34","slug":"jakten-pa-historisk-kontext","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/11\/14\/jakten-pa-historisk-kontext\/","title":{"rendered":"Jakten p\u00e5 historisk kontext"},"content":{"rendered":"

Av: Jonas Ahlskog, FD<\/span><\/h3>\n

Under h\u00f6stens grundkurser i historia har jag otaliga g\u00e5nger h\u00e4nvisat till att en h\u00e4ndelse eller handling skall \u2019f\u00f6rst\u00e5s i sin historiska kontext\u2019. H\u00e4r \u00e4r jag i gott s\u00e4llskap: kulturhistorikern Peter Burke har (r\u00e4tt) nyligen framh\u00e5llit id\u00e9n om att \u2019f\u00f6rst\u00e5 i kontext\u2019 som historieforskarens favoritslogan, lika anv\u00e4ndbar som den \u00e4r obest\u00e4md. Om inte sloganen skall f\u00f6rbli ett s\u00e4tt att slentrianm\u00e4ssigt f\u00f6ruts\u00e4tta det som skall f\u00f6rklaras, s\u00e5 m\u00e5ste man fr\u00e5ga: vilken<\/em> \u00e4r den historiska kontexten? Det f\u00f6rflutna \u00e4r trots allt fr\u00e5nvarande, s\u00e5 dess \u2019kontext\u2019 \u00e4r alltid en rekonstruktion som historikern m\u00e5ste leda i bevis. Studenterna borde d\u00e4rf\u00f6r genast f\u00e5 sig till livs att h\u00e4nvisningar till \u2019kontext\u2019 inte \u00e4r n\u00e5gon universall\u00f6sning som genast f\u00f6rm\u00e5r r\u00e4ta ut alla fr\u00e5getecken; i st\u00e4llet borde h\u00e4nvisningen sporra till f\u00f6ljdfr\u00e5gor: vilken kontext, och varf\u00f6r just denna?<\/p>\n

Faktum \u00e4r ocks\u00e5 att den moderna historievetenskapens utveckling \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rbunden med ibruktagandet av nya perspektiv och begrepp f\u00f6r att redog\u00f6ra f\u00f6r \u2019historisk kontext\u2019. Ett bra exempel i samtiden \u00e4r globalhistoria. Som m\u00e5nga andra \u2019nya\u2019 inriktningar \u00e4r globalhistorien en reaktion p\u00e5 upplevda brister kring hur tidigare historieforskning uppfattat h\u00e4ndelsernas kontext. Likt socialhistoria p\u00e5 1960-talet \u00e4r globalhistoria en motr\u00f6relse, men det som den reagerar p\u00e5 fr\u00e4mst \u00e4r inte historia uppifr\u00e5n. Kritiken g\u00e4ller ist\u00e4llet fokuset p\u00e5 nationens historia och Europa inom historieforskningen. S\u00e5 gott som alla globalhistoriker h\u00e4nvisar till \u2019global kontext\u2019 som ett botemedel mot historieforskningens metodologiska nationalism och eurocentrism.<\/p>\n

<\/p>\n

Globalhistoria \u00e4r dock ett barn av sin tid i minst lika h\u00f6g grad som socialhistoria \u00e4r uttryck f\u00f6r 1960-talets v\u00e4nstervindar. Den globalhistoria vi k\u00e4nner idag f\u00f6ddes fr\u00e4mst ur 1990-talets tidsanda: V\u00e4rlden globaliserades de facto: murar f\u00f6ll, kulturer likformades och nya typer av kommunikation och media l\u00e4nkade v\u00e4rlden t\u00e4tare. Jordklotet verkade krympa och bli allt mera integrerat. S\u00e5 historikerna b\u00f6rjade ocks\u00e5 fundera p\u00e5 v\u00e4rldens utveckling i globala termer genom att l\u00e5na in samtida globaliseringsteorier fr\u00e5n samh\u00e4llsvetenskaperna. Det \u00e4r ocks\u00e5 fr\u00e5n 1990-talet fram\u00e5t som globalhistoria institutionaliseras genom professorsstolar, tidskrifter och en uppsj\u00f6 forskningscenter inom global- eller v\u00e4rldshistoria. Tidens modeord \u2013 globalisering \u2013 blev d\u00e4rmed ett expansivt tv\u00e4rvetenskapligt forskningsf\u00e4lt.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Bildk\u00e4lla: unplash.com<\/p><\/div>\n

Nya forskningsf\u00e4lt klarar sig dock s\u00e4llan l\u00e5ngt enbart med negativ best\u00e4mning, allts\u00e5 utsagor om vad f\u00e4ltet inte <\/em>skall handla om. Om globalhistoria fr\u00e5ng\u00e5r nations- och eurocentrering, vad skall forskningen handla om ist\u00e4llet? Den h\u00e4r fr\u00e5gan tar oss till k\u00e4rnan i den senaste forskningsdiskussionen om globalhistoriens egenart. Intressant nog g\u00e4ller fr\u00e5gan just \u2019kontext\u2019 i h\u00f6gsta grad: vad \u00e4r det globala i globalhistoria?<\/p>\n

Tv\u00e5 olika alternativ f\u00f6r \u2019det globala\u2019 dominerar diskussionen: dels det globala som \u00e4mnesomr\u00e5de, dels det globala som analytiskt redskap. Om man antar det f\u00f6rsta, s\u00e5 blir globalhistoria forskning om s\u00e5dant som faktiskt sammanl\u00e4nkar hela jorden. D\u00e5 t\u00e4nker man p\u00e5 det globala som betecknandes ett \u00e4mnesomr\u00e5de, likt man ofta g\u00f6r med \u2019agrar\u2019 i agrarhistoria, vilket betyder att man forskar om n\u00e5got som \u00e4r agrart, exempelvis plogen och dess socioekonomiska betydelse. Samma bruk ser vi ocks\u00e5 i anv\u00e4ndningen av \u2019konst\u2019 i konsthistoria f\u00f6r att beskriva \u00e4mnet som forskningen handlar, exempelvis William Turners bildkonst och dess roll f\u00f6r impressionismens genombrott. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt skulle d\u00e5 det globala i globalhistorien handla om fenomen som \u00e4r globala, exempelvis v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande handelsn\u00e4tverk eller religioner.<\/p>\n

Men vi kan ocks\u00e5 t\u00e4nka att \u2019det globala\u2019 inte \u00e4r ett \u00e4mnesomr\u00e5de utan snarare ett analytiskt redskap, och d\u00e5 har globalhistoria inte ett best\u00e4mt objekt, utan blir i st\u00e4llet ett redskap som kan anv\u00e4ndas inom all historisk forskning. Begreppet global fungerar d\u00e5 p\u00e5 samma s\u00e4tt som begreppen klass eller genus, allts\u00e5 perspektiv som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att forska i historia. Globala perspektiv kan bli del av agrarhistoria p\u00e5 samma s\u00e4tt som klass- eller genusperspektiv kan bli del av social- och konsthistoria. I det h\u00e4r fallet kan globalhistoria handla om allt fr\u00e5n romaner till politiska r\u00f6relser, handelsplatser eller ja, vad som helst som man vill unders\u00f6ka i ljuset av global samverkan. Om man f\u00f6rst\u00e5r det globala fr\u00e4mst som ett analytiskt redskap s\u00e5 borde globalhistoriens m\u00e5l, \u00e5tminstone enligt historikern Roland Wenzlhuemer, vara att g\u00f6ra sig \u00f6verfl\u00f6dig genom inkorporering i historie\u00e4mnet som s\u00e5dant, och allts\u00e5 inte avknoppas till ett eget f\u00e4lt. Men globalhistorikerna \u00e4r inte alls samst\u00e4mmiga i den h\u00e4r fr\u00e5gan.\u00a0<\/strong><\/p>\n

I vilket fall som helst finns h\u00e4r intressanta begreppsliga samband: desto mera man uppfattar det globala som ett \u00e4mnesomr\u00e5de, desto mera blir globalhistoria en fr\u00e5ga om globalisering, eftersom \u00e4mnet d\u00e5 handlar om att utreda faktiska globala f\u00f6rbindelser. Desto mera man uppfattar globalhistoria som ett analytiskt redskap, vilket g\u00f6r relevansen mycket bredare, desto oftare blir det sv\u00e5rt att motivera adjektivet \u2019global\u2019. \u00c4r den samverkan man studerar verkligen global i bem\u00e4rkelsen \u2019v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande\u2019 eller snarare kanske bara allm\u00e4nt europeisk, rysk eller nordisk?<\/p>\n

Grundl\u00e4ggande antaganden ifr\u00e5gas\u00e4tts ofta f\u00f6rst d\u00e5 den tongivande trenden har v\u00e4nt. Vi lever nu i en tid d\u00e4r man lika ofta talar om globaliseringens slut som man p\u00e5 1990-talet talade om globaliseringens genombrott, vilket bland annat ett rikligt utbud av s\u00e5 kallade \u2019v\u00e5rt land f\u00f6rst\u2019-r\u00f6relser runtom i v\u00e4rlden vittnar om. Den h\u00e4r v\u00e4ndningen har f\u00f6r globalhistoriens del f\u00f6ranlett en r\u00e4tt omfattande diskussion om f\u00e4ltets motivationsbakgrund \u2013 formades globalhistorian f\u00f6r mycket av 1990-talets \u2019globalism\u2019? Med uttrycket globalism, som anv\u00e4nds fr\u00e4mst av kritikerna, menas h\u00e4r inte det empiriska p\u00e5st\u00e5endet att v\u00e4rlden de facto globaliseras, utan den politiska id\u00e9n om globalisering som ett ideal, att det \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt att nationsgr\u00e4nser f\u00f6rsvinner, att alla blir kosmopoliter, att nationalstaten f\u00f6rlorar betydelse i relation till \u00f6verstatliga sammanhang, etc.<\/p>\n

I en omdebatterad artikel, \u201dWhat is globalhistory now?\u201d, fr\u00e5gar sig Jeremy Adelman vid Princetons Global History Lab om globalhistorien f\u00f6rfallit till att snarare f\u00f6ruts\u00e4tta globalitet \u00e4n att unders\u00f6ka den, och om inte detta blir tydligt nu i avglobaliseringens tids\u00e5lder. Med andra ord, styrdes fokuset p\u00e5 det globala inom globalhistoria av \u2019globalism\u2019? En n\u00e4rliggande fr\u00e5ga \u00e4r om kampen mot metodologisk nationalism gjort att man hamnat i det andra diket, allts\u00e5 en sorts metodologisk globalism som osynligg\u00f6r allt i v\u00e4rlden som inte \u00e4r sammankopplat eller p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt p\u00e5 v\u00e4g mot globalisering. Oron i detta fall \u00e4r att s\u00f6kandet efter det globala riskerar d\u00f6lja skillnader, diskontinuitet, immobilitet och den lokala kontextens roll. Vad ska vi g\u00f6ra med globala perspektiv d\u00e5 vi granskar fenomen som verkar mycket or\u00f6rliga och lokala? Och riskerar globalhistorikern att missa allt det diskontinuerliga som inte r\u00f6r sig mot mera globalisering, och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rledas till att uppfatta historien som f\u00f6rutbest\u00e4md?<\/p>\n

Diskussionen \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n avslutad, och dess grundl\u00e4ggande karakt\u00e4r visar snarare p\u00e5 det globalhistoriska f\u00e4ltets livskraft \u00e4n dess kris. Samtidigt visar kritiken av \u2019globalism\u2019 tydligt farorna med id\u00e9n om att det f\u00f6r historikern skulle kunna finnas en \u00f6verordnad Kontext vars giltighet \u00e4r oberoende av den sorts fr\u00e5gor som st\u00e4lls. Med \u2019det globala\u2019 \u00e4r det p\u00e5 samma s\u00e4tt som med klass eller genus. Dessa \u00e4r en<\/em> kontext, inte Kontexten. Som Burke tr\u00e4ffande skriver s\u00e5 \u00e4r \u2019kontext\u2019 ocks\u00e5 n\u00e5got som m\u00e5ste s\u00e4ttas i, ja, kontext:<\/p>\n

\u201d[W]e need to think of contexts in the plural. To do so is not only to use the word in the plural form but to remember to ask, in what other contexts might this word, action, object be placed? What looks, when one first discovers it, like \u201cthe\u201d context for an idea, object, statement, or event generally turns out to be no more than \u201ca\u201d context.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Litteratur:<\/p>\n

Adelman, J.. \u201cWhat is Global History Now?\u201d Aeon, 2 March 2017, https:\/\/aeon.co\/essays\/is-global-history-still-possible-or-has-it-had-its-moment<\/p>\n

D. Sachsenmeier. 2011. Global Perspectives on Global History: Theories and Approaches in a Connected World. Cambridge University Press.<\/p>\n

F. L. Fillafer. 2017. \u201cA World Connecting? From the Unity of History to Global History\u201d, History and Theory 56:1, 3-37.<\/p>\n

J. Osterhammel. 2019. \u201cGlobal History\u201d, i Debating New Approaches to History. Bloomsbury Academic.<\/p>\n

P. Burke. 2002. \u201dContext in Context\u201d, Common Knowledge 8 (1), 152\u2013177, https:\/\/muse.jhu.edu\/article\/7553\/pdf<\/p>\n

R. Drayton och D. Motadel. 2018. \u201cDiscussion: the futures of global history\u201d, Journal of Global History 13, 1\u201321.<\/p>\n

R. Wenzlhuemer. 2019. Doing Global History: An Introduction in 6 Concepts. Bloomsbury Academic.<\/p>\n

S. Conrad. 2019. What is Global History? Princeton: Princeton University Press.<\/p>\n

Jonas Ahlskog \u00e4r universitetslektor i historia vid \u00c5bo Akademi<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Jonas Ahlskog, FD Under h\u00f6stens grundkurser i historia har jag otaliga g\u00e5nger h\u00e4nvisat till att en h\u00e4ndelse eller handling skall \u2019f\u00f6rst\u00e5s i sin historiska kontext\u2019. H\u00e4r \u00e4r jag i gott s\u00e4llskap: kulturhistorikern Peter Burke har (r\u00e4tt) nyligen framh\u00e5llit id\u00e9n om att \u2019f\u00f6rst\u00e5 i kontext\u2019 som historieforskarens favoritslogan, lika anv\u00e4ndbar som den \u00e4r obest\u00e4md. Om […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2040,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[400,142],"tags":[506,669],"class_list":["post-2039","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualiteter","category-globalhistoria","tag-globalisering","tag-kontext"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2039","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2039"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2039\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2043,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2039\/revisions\/2043"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2040"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2039"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2039"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2039"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}