{"id":2045,"date":"2023-11-21T13:03:57","date_gmt":"2023-11-21T11:03:57","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2045"},"modified":"2023-11-22T15:59:43","modified_gmt":"2023-11-22T13:59:43","slug":"ett-historiskt-perspektiv-pa-visionen-om-att-bygga-en-bro-over-kvarken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/11\/21\/ett-historiskt-perspektiv-pa-visionen-om-att-bygga-en-bro-over-kvarken\/","title":{"rendered":"Ett historiskt perspektiv p\u00e5 visionen om att bygga en bro \u00f6ver Kvarken"},"content":{"rendered":"

Av: Christian Sourander, doktorand<\/span><\/h3>\n

En bro \u00f6ver Kvarken \u00e4r en vision som har diskuterats i tiotals \u00e5r av politiker i b\u00e5de Finland och Sverige, flera utredningar har gjorts och m\u00e5nga olika sorters argument f\u00f6r att bygga bron har presenterats. F\u00f6re Rysslands anfallskrig i Ukraina som inleddes \u00e5r 2022 s\u00e5 var det handelspolitiska argumentet i fokus, bron antogs fungera som en central del av en nordisk str\u00e4ckning i en handelsv\u00e4g som skulle g\u00e5 genom Eurasien till Finland och Sverige och fram till isfria norska atlanthamnar. Men n\u00e4r handeln med \u00f6st blev satt p\u00e5 undantag p.g.a kriget aktualiserades i st\u00e4llet ett finl\u00e4ndskt s\u00e4kerhetspolitiskt argument f\u00f6r byggandet av bron. Detta arguments synliggjordes under det finl\u00e4ndska riksdagsvalet v\u00e5ren 2023 n\u00e4r kandidaterna i Vasa valkrets som underst\u00f6dde brovisionen menade att Finlands s\u00e4kerhetspolitiska situation kr\u00e4ver en fast f\u00f6rbindelse \u00f6ver Kvarken. Enligt f\u00f6respr\u00e5karna av visionen beh\u00f6vs en bro som en del av en landbaserad l\u00e4nk genom Sverige och Norge till Atlanten som kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till f\u00f6rs\u00f6rjning under kristid och milit\u00e4r hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st. Denna inomnordiska l\u00e4nk kunde anv\u00e4ndas ifall de havsbaserade lederna i \u00d6stersj\u00f6n skulle vara ur bruk under kristid, t.ex. genom krigshandlingar riktade mot handelsfartyg.<\/p>\n

<\/p>\n

I mitt blogginl\u00e4gg kommer jag att redog\u00f6ra f\u00f6r hur man med hj\u00e4lp av en historisk studie av en finl\u00e4ndsk politisk akt\u00f6r fr\u00e5n f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget kan granska de s\u00e4kerhets- och handelspolitiska argumenten f\u00f6r att bygga en bro \u00f6ver Kvarken ur ett nytt perspektiv. D\u00e5 fanns det sj\u00e4lvfallet ingen bro, men p\u00e5 samma s\u00e4tt som i samtiden fanns det en uppfattning om att en landf\u00f6rbindelse till det \u00f6vriga Norden och v\u00e4nskapligt sinnade makter i v\u00e4st skulle r\u00e4dda ett Finland i kris. Mellan oktober 1917 och januari 1918 presenterade och pr\u00f6vade den finl\u00e4ndska senatens livsmedelsombud f\u00f6r Skandinavien, och politikern f\u00f6r Svenska folkpartiet, Georg von Wendt id\u00e9n om att under kristid ta i bruk en landf\u00f6rbindelse fr\u00e5n Finland genom Sverige och Norge till norska atlanthamnar, som ett s\u00e4tt att undvika ett av kriget delvis blockerat \u00d6stersj\u00f6n, som skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r att ge Finland hj\u00e4lp med livsviktig f\u00f6rs\u00f6rjning fr\u00e5n v\u00e4nskapligt sinnade makter i v\u00e4st. D\u00e4rut\u00f6ver presenterade ocks\u00e5 von Wendt en id\u00e9 om att Norden kunde och skulle utg\u00f6ra en ink\u00f6rsport till v\u00e4stv\u00e4rldens handel med \u00f6st.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Visionen om en bro \u00f6ver Kvarken. K\u00e4lla: Vis Graphics.<\/p><\/div>\n

Georg von Wendt agerade i en v\u00e4rld i kris med stormakter som drog \u00e5t olika h\u00e5ll, inte helt olik samtiden. Under h\u00f6sten 1917 var det autonoma Finland drabbat av livsmedelsbrist, livsmedelsimporten fr\u00e5n Ryssland st\u00f6rdes av revolution och v\u00e4rldskrig, livsmedelsimport \u00f6ver v\u00e4rldshaven var ocks\u00e5 sv\u00e5rt att genomf\u00f6ra p\u00e5 grund av v\u00e4rldskrig till sj\u00f6ss, och landets socialistisk-borgerliga konflikt med dess m\u00e5nga strejker f\u00f6rs\u00e4mrade livsmedelsl\u00e4get ytterligare, vilket ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rrade den socialistisk-borgerliga konflikten i landet. D\u00e4rut\u00f6ver fanns det kretsar Finland och utlandet som f\u00f6respr\u00e5kade och verkade f\u00f6r att Finland skulle skapa en sj\u00e4lvst\u00e4ndig statsbildning, oavsett att det fanns tiotusentals ryska soldater i landet. I denna sv\u00e5ra och komplicerade situation utn\u00e4mndes von Wendt till livsmedelsombud f\u00f6r Finland av senaten i oktober 1917. Von Wendt var positionerad i Stockholm och hade Skandinavien som sitt verksamhetsomr\u00e5de. von Wendts sv\u00e5ra uppdrag var att inf\u00f6rskaffa livsmedel till Finland och han hade fria h\u00e4nder att ing\u00e5 avtal, p\u00e5 villkoret att senaten f\u00f6re ing\u00e5ngen av dem skulle ge sitt godk\u00e4nnande. I det neutrala Skandinavien, som ocks\u00e5 led av livsmedelsbrist p\u00e5 grund av v\u00e4rldskriget, fanns det inga stora \u00f6versloppslager till f\u00f6rs\u00e4ljning. De krigf\u00f6rande stormakterna var ovilliga att s\u00e4lja livsmedel om det fanns en risk f\u00f6r att hj\u00e4lpen skulle gynna deras fiender, till exempel hade spannm\u00e5lsimporten fr\u00e5n Tyskland fallit bort under kriget p\u00e5 grund av att det autonoma Finland h\u00f6rde till fienden Ryssland och britter och amerikaner var ovilliga att s\u00e4lja livsmedel till Finland med h\u00e4nvisningen att det fanns en risk f\u00f6r att den skulle falla i tyskarnas h\u00e4nder om Tyskland skulle ockupera Finland.<\/p>\n

Med dessa utg\u00e5ngspunkter i tankarna utarbetade von Wendt en plan som skulle ge Finland livsmedel. Han f\u00f6respr\u00e5kade att den finl\u00e4ndska livsmedelsimporten skulle sk\u00f6tas via det neutrala Skandinavien. Cirka tio skeppslaster spannm\u00e5l, ink\u00f6pta i USA, skulle levereras till norska atlanthamnar varefter den skulle transporteras landv\u00e4gen genom Norge till Sverige. Och i Sverige skulle spannm\u00e5len f\u00f6rvaras och i mindre uppdelade m\u00e4ngder portionsvis distribueras landv\u00e4gen till Finland. D\u00e4rmed skulle amerikanerna inte beh\u00f6va vara r\u00e4dda f\u00f6r att stora m\u00e4ngder spannm\u00e5l skulle falla i tyskarnas h\u00e4nder ifall Finland skulle ockuperas av Tyskland och dessutom skulle en seglats som ber\u00f6rde endast Atlanten undvika det militariserade \u00d6stersj\u00f6n, p\u00e5 vilken transporter till Finland var sv\u00e5ra att f\u00f6rverkliga.<\/p>\n

Denna transportplan med en tillh\u00f6rande politisk \u00f6verbyggnad presenterade och pr\u00f6vades i politiken av von Wendt i samband med Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsstr\u00e4vanden fr\u00e5n R\u00e5dsryssland under senh\u00f6sten 1917. Den politiska \u00f6verbyggnaden skapades utg\u00e5ende fr\u00e5n nordisk neutralitet och solidaritet, som anspelade p\u00e5 skandinavism. Enligt von Wendt skulle ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Finland avge en strikt neutralitetsf\u00f6rklaring riktad till den krigf\u00f6rande omv\u00e4rlden, och p\u00e5 samma g\u00e5ng menade han att det neutrala Skandinavien skulle bli Finlands nya skyddsmakt, som skulle hj\u00e4lpa till med s\u00e5v\u00e4l livsmedelsimporten \u2013 som skulle d\u00e4mpa den inre socialistisk-borgerliga konflikten \u2013 och utkastandet av de ryska soldater som befann sig i Finland. Genom att presentera visionen om ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Finlands intr\u00e4dande i ett framtida neutralt nordiskt fyrstatsf\u00f6rbund, som enligt von Wendt skulle f\u00f6rb\u00e4ttrade den s\u00e4kerhets- och handelspolitiska situationen f\u00f6r hela Norden, enligt logiken en fast sammanslutning p\u00e5 fyra \u00e4r starkare i v\u00e4rldspolitiken \u00e4n en l\u00f6s sammanslutning p\u00e5 tre, ville von Wendt motivera de skandinaviska l\u00e4nderna att ta sig an Finlands sak.<\/p>\n

Transportplanen som skulle r\u00e4dda Finland kom halvv\u00e4gs, och den tillh\u00f6rande politiska \u00f6verbyggnaden i form av f\u00f6rbundsvisionen fick en del uppm\u00e4rksamhet i tidningspressen, men i januari 1918 f\u00f6rpassades von Wendt till marginalen n\u00e4r den Svinhufvudska senaten valde att samarbeta med Tyskland. Den skandinaviska politiken hade visat beredskap att st\u00e4lla upp p\u00e5 transportarrangemangen men stormaktspolitiken i v\u00e4st gjorde det inte. Transitlicens f\u00f6r stora m\u00e4ngder spannm\u00e5l hade erh\u00e5llits fr\u00e5n Sverige men Storbritannien ville inte till\u00e5ta att amerikanska livsmedel transporterades till Finland, vilket f\u00f6ranledde bittra anklagelser av von Wendt mot den brittiska regeringen f\u00f6r att han ans\u00e5g att de svek sina egna liberala ideal. Men tack vare von Wendts arbete som livsmedelsombud kunde Finland i begr\u00e4nsad utstr\u00e4ckning delta i det som av historieskrivningen har beskrivits som det framg\u00e5ngsrika interskandinaviska varuutbytet som hade skapats under v\u00e4rldskriget. Finland erh\u00f6ll under von Wendts tid som livsmedelsombud mindre m\u00e4ngder livsmedel fr\u00e5n Skandinavien och han framf\u00f6rde m\u00f6jligheten att Finland, med sina handelskontakter och gemensamma infrastruktur med Ryssland, skulle hj\u00e4lpa det \u00f6vriga Skandinavien med att k\u00f6pa varor fr\u00e5n \u00f6st.<\/p>\n

I den von Wendtska planen utsattes s\u00e5ledes de teoretiska premisserna hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4nskapligt sinnade makter i v\u00e4st till ett Finland i kris och fungerande inomnordiska transportv\u00e4gar som medel f\u00f6r att hj\u00e4lpen skall n\u00e5 fram \u2013 vilket det s\u00e4kerhetspolitiska argumentet f\u00f6r Kvarkenbro vilar p\u00e5 \u2013 f\u00f6r en pr\u00f6vning av verkligheten. P\u00e5 von Wendts tid visade det sig att en av de tv\u00e5 premisserna klarade provet. Om de i samtiden skulle g\u00f6ra det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s om\u00f6jligt att avg\u00f6ra, historien upprepar sig inte och m\u00e4nsklig verksamhet f\u00f6ljer heller inte lagbundenheter som g\u00e5r att j\u00e4mf\u00f6ra med naturvetenskapens lagar. Men den som i h\u00f6stm\u00f6rkret v\u00e4ljer att tungsint spekulera lite kring vilket teoretiskt perspektiv som skulle kunna erbjuda en f\u00f6rklaring till varf\u00f6r stormaktspolitiken inte st\u00e4llde upp p\u00e5 den von Wendtska planen och de skandinaviska sm\u00e5staterna gjorde det s\u00e5 kunde v\u00e4lja realismen. Realismen inom de internationella relationerna \u00e4r skeptiskt inst\u00e4lld till id\u00e9n om en v\u00e4rldsordning i vilken moraliska och ideologiska principer styr, och i st\u00e4llet anses staterna f\u00f6lja det som uppfattas som det omedelbara statliga egenintresset i en global mellanstatlig maktkamp. Stormaktspolitiken g\u00e5r sina egna v\u00e4gar p\u00e5 egna villkor, medan sm\u00e5stater m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka sl\u00e5 sig samman f\u00f6r att ha en chans att h\u00e4nga med, och d\u00e5 ligger n\u00e4ra samarbete med likasinnade grannar n\u00e4ra till hands. Exempel p\u00e5 ett s\u00e4kerhetspolitiskt t\u00e4nkande kring bron som betonar m\u00f6jligheterna till nordiskt samarbete hittas i Sverige. Niklas Eklund, professor i statsvetenskap vid Ume\u00e5 universitet, har framf\u00f6rt i en radiointervju att transportm\u00f6jligheter som knyter ihop Finland, Sverige och Norge till de norska isfria atlanthamnarna \u201dA och O\u201d f\u00f6r att man skall kunna bygga upp n\u00e5gon form av meningsfull s\u00e4kerhet f\u00f6r Finland, Sverige och Norge p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Eklund utg\u00e5r dock ifr\u00e5n att det kommer att finnas en hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st som anl\u00e4nder till de norska atlanthamnarna, och spekulerar d\u00e4rmed heller inte p\u00e5 realpolitikens mest cyniska niv\u00e5.<\/p>\n

Den nordiskt t\u00e4nkande von Wendt var heller inte cyniskt lagd. Han var \u2013 likt USA:s president Woodrow Wilson \u2013 nationalliberal och trodde p\u00e5 att om alla nationer i v\u00e4rlden fick styra sig sj\u00e4lva p\u00e5 liberaldemokratisk grund s\u00e5 skulle en fredlig liberal v\u00e4rldsordning sm\u00e5ningom infinna sig. Han trodde senh\u00f6sten 1917 \u2013 likt m\u00e5nga andra politiska p\u00e5verkare \u2013 att bolsjevikstyret i Ryssland skulle vara kortvarigt och att ett nationalliberalt Ryssland sm\u00e5ningom skulle uppst\u00e5, givet att Ryssland via handel, samarbete och ett \u00f6ppet och fritt id\u00e9utbyte bj\u00f6ds in ett framtida liberaldemokratiskt v\u00e4rldssamfund. Och i sin vision f\u00f6r ett nordiskt fyrstatsf\u00f6rbund ans\u00e5g han att enat Norden hade en viktig roll att spela som v\u00e4stv\u00e4rldens ink\u00f6rsport till den ideologiskt v\u00e4lg\u00f6rande handeln med \u00f6st. Ocks\u00e5 bakom det handelspolitiska argumentet f\u00f6r en Kvarkenbro, det vill s\u00e4ga bron som en viktig l\u00e4nk i en euroasiatisk handelsv\u00e4g, hittas samma underliggande antagande om att underl\u00e4ttandet av handeln i v\u00e4rlden utg\u00f6r en viktig del av liberalismens spridande.<\/p>\n

 <\/p>\n

K\u00e4llor:<\/h5>\n

Christian Sourander, \u201dGeorg von Wendt och visionen om ett liberalt nordiskt fyrstatsf\u00f6rbund 1917\u20131918\u201d, Historisk Tidskrift f\u00f6r Finland 2021:3<\/em> (2021) s. 440\u2013476.<\/p>\n

\u201dF\u00f6r vissa \u00e4r en bro \u00f6ver Kvarken en dr\u00f6m \u2013 f\u00f6r andra en mardr\u00f6m\u201d Hufvudstadsbladet https:\/\/www.hbl.fi\/artikel\/13fe2a47-6fa5-55ad-bd96-5c0443eba1eb<\/a><\/p>\n

\u201dEn bro \u00f6ver Kvarken beh\u00f6vs, s\u00e4ger m\u00e5nga kandidater i valmaskinen: \u201dVi m\u00e5ste trygga f\u00f6rbindelserna\u201d Svenska yle v\u00e4sterut\u201d https:\/\/svenska.yle.fi\/a\/7-10031130<\/a><\/p>\n

\u201dKr\u00e4ver bro \u00f6ver Kvarken f\u00f6r \u00f6kad s\u00e4kerhet i kristid\u201d Sveriges radio https:\/\/sverigesradio.se\/artikel\/kraver-bro-over-kvarken-for-okad-sakerhet-i-kristid<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Christian Sourander \u00e4r doktorand i nordisk historia. Han skriver sin doktorsavhandling om finlandssvensk nordism och nordisk politik.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Christian Sourander, doktorand En bro \u00f6ver Kvarken \u00e4r en vision som har diskuterats i tiotals \u00e5r av politiker i b\u00e5de Finland och Sverige, flera utredningar har gjorts och m\u00e5nga olika sorters argument f\u00f6r att bygga bron har presenterats. F\u00f6re Rysslands anfallskrig i Ukraina som inleddes \u00e5r 2022 s\u00e5 var det handelspolitiska argumentet i fokus, […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2046,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,141,143,569],"tags":[672,671,670],"class_list":["post-2045","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-finland","category-nordisk-historia","category-politisk-historia","tag-handelspolitik","tag-norden","tag-nordism"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2045","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2045"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2045\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2053,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2045\/revisions\/2053"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2046"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2045"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2045"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2045"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}