{"id":2060,"date":"2024-01-09T11:50:31","date_gmt":"2024-01-09T09:50:31","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2060"},"modified":"2024-01-09T14:06:14","modified_gmt":"2024-01-09T12:06:14","slug":"mobilitet-i-det-svenska-valdets-ostliga-gransregioner-under-tidigmodern-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2024\/01\/09\/mobilitet-i-det-svenska-valdets-ostliga-gransregioner-under-tidigmodern-tid\/","title":{"rendered":"Mobilitet i det svenska v\u00e4ldets \u00f6stliga gr\u00e4nsregioner under tidigmodern tid"},"content":{"rendered":"

Av: docent Kasper Kepsu<\/span><\/h3>\n

Migration, mobilitet och f\u00f6rvisningar \u00e4r st\u00e4ndigt aktuella teman i dagens samh\u00e4lle. N\u00e4r det g\u00e4ller \u00e4ldre tider dominerar d\u00e4remot ofta uppfattningen om att samh\u00e4llet var station\u00e4rt och m\u00e4nniskorna levde i samma by fr\u00e5n vaggan till graven. Uppfattningen kan s\u00e4gas vara b\u00e5de r\u00e4tt och fel f\u00f6r den tidigmoderna perioden. I princip f\u00f6rs\u00f6kte \u00f6verheten h\u00e5lla unders\u00e5tarna p\u00e5 sin plats, b\u00e5de geografiskt och socialt (https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/02\/14\/att-skydda-tralar-och-desertorer\/<\/a>), men i praktiken var det inte m\u00f6jligt att uppr\u00e4tth\u00e5lla en s\u00e5dan kontroll. Inte ens den svenska stormaktsstaten, som betraktas som den effektivaste tidigmoderna statsbildningen, kunde efterf\u00f6lja de strikta normer som tryckts i lagar och f\u00f6rordningar. Den svenska kronan hade i synnerhet sv\u00e5righeter med att kontrollera r\u00f6rligheten i de \u00f6stliga perifera gr\u00e4nsomr\u00e5dena det vill s\u00e4ga \u00f6stra Finland med Viborgska Karelen och Savolax, samt provinserna Kexholms l\u00e4n och Ingermanland.<\/p>\n

<\/p>\n

Under den tidigmoderna tiden begr\u00e4nsades mobiliteten p\u00e5 olika s\u00e4tt. Pass kr\u00e4vdes f\u00f6r resor och det r\u00e5dde tj\u00e4nstetv\u00e5ng. Personer som inte innehade jord eller f\u00f6rs\u00f6rjde sig p\u00e5 n\u00e5got godtagbart s\u00e4tt var tvungna att tj\u00e4nstg\u00f6ra som pigor eller dr\u00e4ngar. De som arbetade p\u00e5 en g\u00e5rd eller herrg\u00e5rd kunde inte f\u00f6rflytta sig fritt under sin tj\u00e4nstetid. D\u00e4rut\u00f6ver kunde enskilda personer och olika grupper f\u00f6rvisas fr\u00e5n st\u00e4der, h\u00e4rader, l\u00e4n eller riken. Till exempel kunde tjuvar f\u00f6rvisas fr\u00e5n sin hemort (https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2023\/10\/31\/forvisning-straff-eller-benadning\/<\/a>). Den som i sin tur hyste n\u00e5gon \u201dl\u00f6s\u201d person som inte tj\u00e4nstgjorde n\u00e5gonstans eller som blivit f\u00f6rvisad kunde bli b\u00f6tf\u00e4lld.<\/p>\n

I grund och botten f\u00f6rh\u00f6ll sig den svenska kronan d\u00e4rmed kritiskt i synnerhet mot allmogens r\u00f6rlighet, eftersom det f\u00f6rsv\u00e5rade kontrollen av rikets unders\u00e5tar. Trots de olika f\u00f6rh\u00e5llandevis strikta restriktionerna, har man i m\u00e5nga studier visat att r\u00f6rlighet och migration var omfattande \u00e4ven i tidigmodern tid. M\u00e5nga valde att flytta och staten kunde ofta inte g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t saken. Samtidigt fanns det en ambivalens i centralmaktens inst\u00e4llning gentemot migration. Kronan uppmuntrade n\u00e4mligen vissa typer av mobilitet, bland annat inflyttningen av utl\u00e4ndska handelsm\u00e4n och tekniska specialister inom bruks- och manufakturn\u00e4ringen. I hopp om att stimulera den ekonomiska verksamheten i riket kunde nyinflyttade erh\u00e5lla olika slags f\u00f6rm\u00e5ner som skattel\u00e4ttnader, tullfriheter, monopol och \u00e4ven adelskap. Inflyttningen av b\u00f6nder till perifera omr\u00e5den var ocks\u00e5 i stort sett n\u00e5got som uppmuntrades eller \u00e5tminstone tolererades, det fanns helt enkelt ett behov f\u00f6r att f\u00e5 fram nya skattebetalare.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Det svenska rikets \u00f6stra gr\u00e4nsomr\u00e5den pr\u00e4glades av f\u00f6rlyttningar – b\u00e5de frivilliga och ofrivilliga. Karta: Frederik de Wit, 1680. Doria.<\/p><\/div>\n

Det svenska v\u00e4ldets \u00f6stliga delar pr\u00e4glades under 1600-talet av en betydande mobilitet. Denna gr\u00e4nsregion k\u00e4nnetecknades av en relativt svag statlig kontroll, livlig migration och en kulturellt och etniskt heterogen befolkning. Den var ett \u00f6verg\u00e5ngsomr\u00e5de mellan svensk-finska, ryska, karelska och baltiska (livl\u00e4ndska) kulturella sf\u00e4rer. B\u00f6nderna i de perifera \u00f6stra gr\u00e4nsomr\u00e5dena var vana att f\u00f6rflytta sig, inte minst p\u00e5 grund av svedjebruket. I det h\u00e4r omr\u00e5det framtr\u00e4der statsmaktens ambivalens tydligt. Kronan ville kolonisera omr\u00e5det med nya b\u00f6nder samt locka utl\u00e4ndska handelsm\u00e4n till hamnst\u00e4der som Viborg, Nyen och Narva, men samtidigt begr\u00e4nsa b\u00f6ndernas r\u00f6rlighet. \u00c4ven gods\u00e4garna efterstr\u00e4vade en striktare kontroll av allmogen, i likhet med den som g\u00e4llde livegna i \u00d6stersj\u00f6provinserna Estland, Livland och \u00d6sel.<\/p>\n

D\u00e4remot uppvisade kronan en avvisande inst\u00e4llning mot lokala ortodoxa b\u00f6nder. Det ledde till att tusentals ortodoxer flyttade fr\u00e5n de svenska provinserna till Ryssland. Trots att det inte var juridiskt fr\u00e5ga om f\u00f6rvisning, p\u00e5verkade kronans inst\u00e4llning och \u00e5tg\u00e4rder indirekt till denna utveckling. De ortodoxa b\u00f6nderna ersattes i det stora hela av lutherska b\u00f6nder som flyttade fr\u00e5n Karelska n\u00e4set och Savolax till \u00f6dehemmanen i Ingermanland och Kexholms l\u00e4n. Flyttningsr\u00f6relsen var i princip n\u00e5got som inte sanktionerats av kronan, utan det var i stort sett fr\u00e5ga om en migration som kronan inte kunde kontrollera. Det gav emellertid ett v\u00e4lkommet befolkningstillskott till provinserna. Dessutom lutheraniserades provinserna, vilket ocks\u00e5 s\u00e5gs som v\u00e4lkommet i det strikt protestantiska Sverige. I samma anda f\u00f6rs\u00f6kte den svenska kronan \u00f6ka befolkningstalet genom kolonisationsprojekt. Efter freden i Stolbova 1617 f\u00f6rs\u00f6kte man bland annat locka tyska adelsm\u00e4n och b\u00f6nder till Ingermanland, men med f\u00f6ga framg\u00e5ng.<\/p>\n

Det f\u00f6rekom ocks\u00e5 regelr\u00e4tta deportationer och f\u00f6rvisningar i den \u00f6stliga periferin. En del h\u00f6gadliga godsherrar erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att f\u00f6rflytta fr\u00e4lseb\u00f6nder (landbor) som d\u00f6mts f\u00f6r brott i den v\u00e4stra riksdelen till sina gods i Ingermanland. M\u00f6jligen f\u00f6rekom ocks\u00e5 f\u00f6rflyttningar av skuldtyngda svenska och finska fr\u00e4lseb\u00f6nder till gods i provinserna. I s\u00e5dana fall \u00e4r det troligt att fr\u00e4lseb\u00f6nderna sj\u00e4lva inte just kunde p\u00e5verka saken, de kanske fick ett erbjudande som de inte kunde motst\u00e5. Det f\u00f6rekom ocks\u00e5 fall d\u00e4r unders\u00e5tar f\u00f6rvisades fr\u00e5n Ingermanland och Kexholms l\u00e4n till andra regioner. Svensk lag g\u00e4llde b\u00e5de i Ingermanland och Kexholms l\u00e4n, d\u00e4rmed kunde unders\u00e5tar som d\u00f6mts f\u00f6r allvarliga brott f\u00f6rvisas. I vilken m\u00e5n deportationer och halvp\u00e5tvingade f\u00f6rflyttningar intr\u00e4ffade \u00e4r \u00e4nnu f\u00f6rh\u00e5llandevis oklart, likas\u00e5 vilka brott som typiskt ledde till f\u00f6rvisning. Fr\u00e5gorna kommer att utredas inom projektet \u201dWaves of banishments? Regulations and practices of expulsion in Northern Europe 1450\u20131900\u201d, som f\u00f6r tillf\u00e4llet p\u00e5g\u00e5r vid \u00c5bo Akademi.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Viborg, 1709. Bild: Lappeenrannan museot.<\/p><\/div>\n

N\u00e5got som st\u00e5r klart \u00e4r att vissa flyttningsr\u00f6relser, \u00e5tminstone i det svenska v\u00e4ldets \u00f6stliga periferi, \u00e4r sv\u00e5ra att definiera entydigt. De lutherska b\u00f6ndernas r\u00f6rlighet kan betecknas som en mer eller mindre frivillig migration ur flyttarnas perspektiv. Vad g\u00e4ller de ortodoxa b\u00f6ndernas emigration till Ryssland \u00e4r det sv\u00e5rt att entydigt sl\u00e5 fast om det var fr\u00e5ga om frivillig migration eller p\u00e5tvingad migration (flykt). Kolonisationsprojekt samt deportationer och f\u00f6rflyttningar av fr\u00e4lseb\u00f6nder g\u00f6r bilden \u00e4nnu mer komplicerad. I m\u00e5nga fall kan flyttningsr\u00f6relserna kanske b\u00e4st beskrivas med termerna halvp\u00e5tvingad migration (semi-forced migration) eller ofrivillig migration (involuntary migration).<\/p>\n

Sammanfattat \u00e4r det tydligt hur statsmakten i Sverige p\u00e5 olika s\u00e4tt efterstr\u00e4vade en striktare kontroll vad g\u00e4ller mobiliteten, men att kronan f\u00f6rfogade \u00f6ver begr\u00e4nsade medel f\u00f6r detta. Man kan s\u00e4ga att ambitionerna var h\u00f6ga, men genomf\u00f6randet var i regel ganska svagt. Kronan var d\u00e4rmed ibland tvungen att f\u00f6lja ett mera pragmatiskt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt. S\u00e5som s\u00e5 ofta i det tidigmoderna Sverige, verkar normer ha varit h\u00e5rdare \u00e4n praxis.<\/p>\n

 <\/p>\n

Litteratur:<\/h6>\n

Andersson, Martin, Migration i 1600-talets Sverige. \u00c4lvsborgs l\u00f6sen 1613\u20131618<\/em>. Universus Academic Press 2018.<\/p>\n

Katajala, Kimmo, Suurvallan rajalla. Ihmisi\u00e4 Ruotsin ajan Karjalassa<\/em>. Historiallinen Arkisto 118, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2005.<\/p>\n

Kepsu, Kasper, \u201dStad och stat. Nyen, migrationen och borgarna under 1600-talets andra h\u00e4lft\u201d, Historisk Tidskrift f\u00f6r Finland<\/em> 104 (2019).<\/p>\n

Kepsu, Kasper, Den besv\u00e4rliga provinsen. Reduktion, skattearrendering och bondeoroligheter i det svenska Ingermanland under slutet av 1600-talet<\/em>. Bidrag till k\u00e4nnedom av Finlands natur och folk 193, Societas Scientiarum Fennica 2014.<\/p>\n

Ojala-Fulwood, Maija (ed.), Migration and Multi-Ethnic Communities. Mobile People from the Late Middle Ages to the Present<\/em>. De Gruyter 2018.<\/p>\n

Sivonen, Mika. \u2018Me inkerikot, vatjalaiset ja karjalaiset\u2019. Uskonnollinen integrointi ja ortodoksisen v\u00e4hemmist\u00f6n identiteetin rakentuminen Ruotsin Inkeriss\u00e4 1680\u20131702<\/em>. Bibliotheca Historica 111, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2007.<\/p>\n

Villstrand, Nils Erik, \u201dStatsmakt och migration under svensk stormaktstid\u201d, Historisk Tidskrift f\u00f6r Finland<\/em> 74 (1989).<\/p>\n

 <\/p>\n

Kasper Kepsu, docent i Nordens historia, medverkar som forskare i projektet \u201dWaves of banishments? Regulations and practices of expulsion in Northern Europe 1450\u20131900\u201d, som finansieras av Finlands Akademi och Svenska kulturfonden.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: docent Kasper Kepsu Migration, mobilitet och f\u00f6rvisningar \u00e4r st\u00e4ndigt aktuella teman i dagens samh\u00e4lle. N\u00e4r det g\u00e4ller \u00e4ldre tider dominerar d\u00e4remot ofta uppfattningen om att samh\u00e4llet var station\u00e4rt och m\u00e4nniskorna levde i samma by fr\u00e5n vaggan till graven. Uppfattningen kan s\u00e4gas vara b\u00e5de r\u00e4tt och fel f\u00f6r den tidigmoderna perioden. I princip f\u00f6rs\u00f6kte \u00f6verheten […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2065,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[383,143],"tags":[674,665,552,426,605,673],"class_list":["post-2060","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1600-tal","category-nordisk-historia","tag-allmoge","tag-forvisningar","tag-ingermanland","tag-karelen","tag-migration","tag-tidigmodern-tid"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2060","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2060"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2060\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2072,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2060\/revisions\/2072"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2065"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2060"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2060"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2060"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}