{"id":2094,"date":"2024-02-06T11:31:50","date_gmt":"2024-02-06T09:31:50","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2094"},"modified":"2025-11-14T13:15:51","modified_gmt":"2025-11-14T11:15:51","slug":"porkalaparentesen-ett-kalla-krigets-drama-vid-helsingfors-troskel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2024\/02\/06\/porkalaparentesen-ett-kalla-krigets-drama-vid-helsingfors-troskel\/","title":{"rendered":"Porkalaparentesen \u2013 ett kalla krigets drama vid Helsingfors tr\u00f6skel"},"content":{"rendered":"

Av: Rasmus Marjanen, doktorand<\/span><\/h3>\n

\u201dVad sn\u00f6n dolde i Porkala\u201d l\u00f6d rubriken i Hufvudstadsbladet<\/em> den 5.5.1956, den f\u00f6rsta v\u00e5ren efter \u00e5terl\u00e4mnandet. Vad man syftade p\u00e5 var den enorma f\u00f6rst\u00f6relse som ryssarna l\u00e4mnat efter sig, vars slutliga omfattning blev tydlig f\u00f6rst n\u00e4r sn\u00f6n smalt. Vid det h\u00e4r laget hade Sovjetunionen ockuperat Porkala i elva l\u00e5nga \u00e5r, en period som blev avsev\u00e4rt kortare \u00e4n de planerade femtio \u00e5ren som det tunga fredsavtalet inledningsvis hade stipulerat. Under denna period lyckades ryssarna \u00e4nd\u00e5 l\u00e4mna grova och best\u00e5ende sp\u00e5r i landskapet p\u00e5 arrendeomr\u00e5det som omfattade cirka tusen kvadratkilometer mark- och vattenomr\u00e5den och som \u00e5r 1944 vid tidpunkten f\u00f6r \u00f6verl\u00e4mnandet hade kring 8 000 inv\u00e5nare.<\/p>\n

<\/p>\n

F\u00f6rst\u00f6relsen har blivit synonym med arrendetiden och m\u00e5naderna innan \u00e5terl\u00e4mnandet kunde inv\u00e5narna vid gr\u00e4nsen h\u00f6ra explosioner fr\u00e5n omr\u00e5det. I efterhand har det kunnat konstateras att mycket av det som spr\u00e4ngdes utgjordes av s\u00e5dant som ryssarna sj\u00e4lv hade byggt sedan 1944, framf\u00f6r allt f\u00f6rsvarsanl\u00e4ggningar. Enligt best\u00e4mmelserna i fredsavtalet skulle Finland l\u00e4mna husen p\u00e5 omr\u00e5det intakta n\u00e4r det utrymdes h\u00f6sten 1944. Arrangemanget gav ryssarna m\u00f6jlighet att genast vid \u00f6verl\u00e4mnandet fokusera p\u00e5 att bygga v\u00e4rn, ist\u00e4llet f\u00f6r civil infrastruktur. Under arrendetiden missk\u00f6ttes d\u00e4remot underh\u00e5llet till den m\u00e5n att m\u00e5nga byggnader vid tiden f\u00f6r \u00e5terl\u00e4mnandet till Finland redan var i s\u00e5 d\u00e5ligt skick att det beh\u00f6vdes f\u00f6ga med spr\u00e4ng\u00e4mnen f\u00f6r att besegla deras \u00f6de.<\/p>\n

\"\"<\/a>

F\u00f6rst\u00f6relsen p\u00e5 omr\u00e5det. Foto: Porkalaf\u00f6rbundets arkiv, Svenska centralarkivet<\/p><\/div>\n

P\u00e5 f\u00e5 st\u00e4llen \u00e4r minnet fr\u00e5n kalla kriget fortfarande lika n\u00e4rvarande som i Porkala. Det ins\u00e5g jag kort efter jag b\u00f6rjade jobba i dokument\u00e4rsfilmsprojektet R\u00f6ster fr\u00e5n Parentesen<\/em><\/a> som utkommer i tv\u00e5 delar inkommande h\u00f6st<\/a>. Tidigare inbillade jag mig ocks\u00e5 att jag hade en r\u00e4tt bra uppfattning om vad som hade p\u00e5g\u00e5tt p\u00e5 omr\u00e5det under arrendetiden. Efter att ha g\u00e5tt igenom otaliga bilder, lyssnat p\u00e5 ber\u00e4ttelser fr\u00e5n personer som upplevde parentesen, och sj\u00e4lv staplat fram i skogarna p\u00e5 det tidigare hyresomr\u00e5det, har jag \u00e4nd\u00e5 fortfarande sv\u00e5rt att begripa exakt vad Sovjet egentligen hade t\u00e4nkt \u00e5stadkomma i Porkala. Bef\u00e4stningsarbetet och den p\u00e5f\u00f6ljande f\u00f6rst\u00f6relsen \u00e4r p\u00e5 en skala som trotsar f\u00f6rnuftet. G\u00e5r den \u00e4nd\u00e5 att s\u00e4tta i en st\u00f6rre historisk kontext?<\/p>\n

Milit\u00e4rhistorien saknar inte exempel p\u00e5 enorma byggprojekt som i slut\u00e4ndan inte fullgjorde sitt ursprungliga syfte att avskr\u00e4cka en potentiell fiende eller vid behov st\u00e5 emot ett direkt anfall, och i denna bem\u00e4rkelse har Sovjet f\u00f6rvisso inget monopol p\u00e5 kolossala byggen av dubi\u00f6s milit\u00e4r nytta. I Finland \u00e4r det k\u00e4ndaste exemplet naturligtvis Sveaborg, \u201d\u00d6stersj\u00f6ns Gibraltar\u201d, som den svenska kronan byggde i decennier, men som i slut\u00e4ndan f\u00f6ll mer eller mindre intakt i ryska h\u00e4nder efter en kort bel\u00e4gring \u00e5r 1808. Ironiskt nog skulle ryssarna sj\u00e4lva utf\u00f6ra ett liknande bygge i form av Bomarsund f\u00e4stning p\u00e5 \u00c5land. Bygget p\u00e5gick \u00e4nnu \u00e5r 1854 d\u00e5 Krimkriget n\u00e5dde \u00d6stersj\u00f6n och murarna maldes s\u00f6nder av franska och brittiska kanoner.<\/p>\n

Spr\u00e4nggranater som kunde bryta s\u00f6nder gamla stenbyggen d\u00e4mpade dock inte byggivern som i slutet av 1800-talet b\u00f6rjade \u00f6verg\u00e5 i h\u00e4rdad betong och gav upphov till allt st\u00f6rre anl\u00e4ggningar. Den \u00f6k\u00e4nda Maginotlinjen i Frankrike, som hade slukat enorma resurser under 1930-talet, kringgicks (mestadels) av tyskarna p\u00e5 v\u00e5ren 1940, vilka i sin tur kom att s\u00e4tta sitt hopp till Atlantvallen \u2013 ett bygge som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n franska Atlantkusten till Norge. Medan de allierade p\u00e5 sommaren 1944 slog sig igenom \u00e4ven denna \u201dogenomtr\u00e4ngliga f\u00e4stning\u201d h\u00f6ll japanerna fortfarande p\u00e5 att bef\u00e4sta isolerade stillahavs\u00f6ar i hoppet att de skulle sakta ner amerikanernas framfart och tvinga dem till f\u00f6rhandlingsbordet. Bef\u00e4stningsarbetet \u00e5stadkom f\u00f6rvisso brutala utn\u00f6tningsslag som ledde till sv\u00e5ra f\u00f6rluster p\u00e5 b\u00e5da sidorna, men en stor del av \u00f6garnisonerna kringgicks helt enkelt och l\u00e4mnades att v\u00e4nta p\u00e5 krigsslutet i isolation.<\/p>\n

\"\"<\/a>

\u00d6vergivet ryskt materiell p\u00e5 Tulludden i Hang\u00f6. Foto: SA-Kuva<\/p><\/div>\n

I ljuset av dessa exempel ter sig byggena i Porkala \u00e4nd\u00e5 i flera avseenden som en s\u00e4rskilt m\u00e4rklig aff\u00e4r. Det ursprungliga syftet var f\u00f6rvisso tydligt, ryssarna ville sp\u00e4rra Finska viken vid dess smalaste st\u00e4lle f\u00f6r att skydda Leningrad. Dr\u00f6mmen om detta hade levt alltsedan staden grundades 1703 och p\u00e5 tidigt 1900-tal bef\u00e4stes Finska viken f\u00f6r att bli det som kom att kallas Peter den stores sj\u00f6f\u00e4stning. Sovjets krav p\u00e5 Hang\u00f6 udd efter vinterkriget tj\u00e4nade samma syfte men likv\u00e4l fruktade man i Finland att omr\u00e5det kunde anv\u00e4ndas som en spr\u00e5ngbr\u00e4da f\u00f6r ett anfall mot Helsingfors. Svaret blev f\u00f6rsvarsverken vid Harparskoglinjen<\/a>, med hoppet om att avskr\u00e4cka ryssarna fr\u00e5n att f\u00f6rs\u00f6ka ett anfall via Hang\u00f6 udd. Ockupationen av omr\u00e5det blev kortvarig, men f\u00f6rst\u00f6relsen som ryssarna l\u00e4mnade efter sig vid retr\u00e4tten 1941 gav \u00e4nd\u00e5 en f\u00f6rsmak p\u00e5 det som senare skulle drabba Porkala.<\/p>\n

Efter krigsslutet 1945 inledde R\u00f6da arm\u00e9n (som fr\u00e5n och med 1946 gick under det nya namnet Sovjetarm\u00e9n), en hastig demobilisering som minskade manskapet fr\u00e5n en h\u00f6jd p\u00e5 tolv miljoner \u2013 till dryga tre miljoner man framtill 1948. Att bef\u00e4stningsarbetet i Porkala, med dess cirka 20\u00a0000-30 000 soldater och ungef\u00e4r 10\u00a0000 medf\u00f6ljande civila, fortfarande fanns i budgeten tyder p\u00e5 att det inte handlade om n\u00e5gon fotnot i det sovjetiska f\u00f6rsvaret. Strax efter \u00f6verl\u00e4mnandet gjorde en delegation av sovjetiska officerare en kartl\u00e4ggning av omr\u00e5det och lade fram f\u00f6rslag p\u00e5 hur omr\u00e5det skulle bef\u00e4stas. Byggarbetet drog ig\u00e5ng med stor iver och det f\u00f6rsta steget var att bereda kusten f\u00f6r flottan som skulle inh\u00e4mta material till den sovjetiska enklaven. Ut\u00f6ver krigsskadest\u00e5nden k\u00f6ptes ocks\u00e5 byggmaterial och framf\u00f6r allt str\u00f6m fr\u00e5n Finland \u2013 naturligtvis till f\u00f6rdelaktiga priser f\u00f6r best\u00e4llaren. \u00c4ven tyska krigsf\u00e5ngar h\u00e4mtades till omr\u00e5det som arbetskraft, men det \u00e4r oklart i vilken omfattning. Inledningsvis bestod de flesta v\u00e4rn av virke och packad jord, men byggandet blev allt storskaligare med \u00e5ren. Ut i t\u00e4ta skogar, vid bergsluttningar och inne i sj\u00e4lva berggrunden spr\u00e4ngdes v\u00e4rn, lager och kanonst\u00e4llningar f\u00f6r att bem\u00f6ta en fiende som aldrig kom. Intressant \u00e4r ocks\u00e5 faktumet att m\u00e5nga av f\u00f6rsvarsverken var riktade mot havet. Hotet f\u00f6rv\u00e4ntades allts\u00e5 \u00e4ven komma sj\u00f6v\u00e4gen fr\u00e5n v\u00e4st, eventuellt med tysk hj\u00e4lp via Hang\u00f6, s\u00e5som hade skett 1918.<\/p>\n

Uppgifterna om byggandet varierar \u2013 I verket Porkala\u2013 Tapahtumien Keskell\u00e4<\/em> anges f\u00f6ljande statistik: 784 v\u00e4rn mot markanfall, 150 mot en eventuell landstigning och 90 st\u00e4llningar f\u00f6r luftv\u00e4rn. Kronjuvelen i detta gjutna b\u00e5lverk var den enorma bunkern \u201d\u00c4lgen\u201d (i folkmun Kabanovbunkern) \u2013 namngiven efter den ryska kommendanten Sergei Kabanov som \u00e4ven f\u00f6rt bef\u00e4l \u00f6ver den ryska garnisonen i Hang\u00f6 1941. Anl\u00e4ggningen spr\u00e4ngdes in i berget och var planerad att utst\u00e5 ett k\u00e4rnvapenanfall. Bland bunkrarna fanns allt fr\u00e5n kulspruten\u00e4sten till skydd f\u00f6r de toppmoderna jetplanen som ryssarna h\u00e4mtade till omr\u00e5det kring Friggesby under 1950-talet. Den totala m\u00e4ngden bunkrar kommer f\u00f6rmodligen aldrig att bekr\u00e4ftas och fortfarande hittas det tidigare ok\u00e4nda st\u00e4llningar p\u00e5 omr\u00e5det. De ovann\u00e4mnda siffrorna ger \u00e4nd\u00e5 en uppskattning av projektets omfattning.<\/p>\n

\"\"<\/a>

\u00c4lgen, numera b\u00e4ttre k\u00e4nd som Kabanovbunkern, spr\u00e4ngdes in djupt i berget. Foto: Rasmus Marjanen<\/p><\/div>\n

\"\"<\/a>

S\u00f6nderbr\u00e4nda spisar var en vanlig syn efter \u00e5terl\u00e4mnandet. Foto: V\u00e4stra Nylands fotoarkiv<\/p><\/div>\n

Allt detta kan framst\u00e5 som rationellt fr\u00e5n ett milit\u00e4rt perspektiv, vilken f\u00f6rsvarande styrka skulle inte f\u00f6redra skyddet av h\u00e4rdad betong framom en hastigt gr\u00e4vd grop? Faktumet \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att det fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan handlade om ett hyresomr\u00e5de. Femtio \u00e5r blev elva, men bunkrarna v\u00e4xte fram i en takt som skulle ha imponerat p\u00e5 kalla krigets mest ivriga bunkerfanatiker Enver Hoxha, vars diktatur i Albanien l\u00e4mnade efter sig \u00f6ver 700\u00a0000 bunkrar. D\u00e4rut\u00f6ver slukade byggprojektet naturligtvis stora resurser vid en tidpunkt d\u00e5 Sovjet led svidande brist p\u00e5 allting. Kriget hade drabbat Sovjetunionen p\u00e5 en skala som \u00e4r sv\u00e5r att begripa. Exakta siffror \u00e4r om\u00f6jliga att fastst\u00e4lla men omkring 20 miljoner sovjetmedborgare hade d\u00f6tt, och tusentals kvadratkilometer av unionen stod i ruiner. En och annan rysk v\u00e4rnpliktig som var stationerad i Porkala m\u00e5ste s\u00e4kert ha funderat \u00f6ver vad allt detta byggande var bra f\u00f6r, f\u00f6rmodligen medan han matade in f\u00f6r m\u00e5nga klabbar i kaminen i ett beslagtaget hus (p\u00e5 n\u00e4stan samtliga bilder tagna fr\u00e5n omr\u00e5det efter \u00e5terkomsten var spisarna s\u00f6nderbr\u00e4nda).<\/p>\n

Olika orsaker har angetts till varf\u00f6r ryssarna pl\u00f6tsligt l\u00e4mnade Porkala. Stalins d\u00f6d 1953 och det resulterande politiska \u201dt\u00f6v\u00e4dret\u201d var s\u00e4kerligen en bidragande faktor. Till detta kom basens enorma kostnader och faktumet att det traditionella kustartilleriet b\u00f6rjade bli f\u00f6r\u00e5ldrat i missilernas tids\u00e5lder. Warszawapaktens grundande 1955 bidrog ocks\u00e5 till att tyngdpunkten i \u00d6stersj\u00f6n flyttade l\u00e4ngre s\u00f6derut. En central faktor var att Porkala inte l\u00e4mpade sig som ub\u00e5tsbas, vilket ledde till att basen som Sovjet inr\u00e4ttade i Haralaht p\u00e5 andra sidan Finska viken fick en st\u00f6rre betydelse. Basen i Estland som var i bruk fram till Sovjets fall, ger ocks\u00e5 en dyster inblick i hur det kunde ha sett ut ifall ryssarna hade stannat i Porkala hela den utsatta perioden. Orsaken till \u00e5terl\u00e4mnandet ligger s\u00e4kerligen i en blandning av alla ovann\u00e4mnda faktorer. F\u00f6rst\u00f6relsen som drabbade Porkala och de \u00e5terst\u00e5ende anl\u00e4ggningarna utspridda \u00f6ver landskapet fungerar \u00e4nd\u00e5 som en p\u00e5minnelse om hur n\u00e4ra fienden var ifall kalla kriget blivit hett i Norden.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Den sovjetiska ub\u00e5tsbasen i Haralaht var i bruk \u00e4nnu p\u00e5 1980-talet. Stora delar av piren h\u00e5ller redan p\u00e5 att kollapsa i havet. Foto: Rasmus Marjanen<\/p><\/div>\n

K\u00e4llor och fortsatt l\u00e4sning:<\/strong><\/p>\n

Hufvudstadsbladet 5.5.1956<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4telser 2.1.2024<\/p>\n

Enqvist, Ove.\u00a0M\u00e4kiluoto: Kalastustukikohdasta Rannikkolinnakkeeksi<\/em>. Kyrksl\u00e4tts Hembygdsf\u00f6rening (Kyrksl\u00e4tt 2017).<\/p>\n

Judt, Tony, Postwar: A History of Europe Since 1945<\/em>. (New York: 2006).<\/p>\n

Leskinen, Jari ja Pekka Silvast.\u00a0Suljettu Aika: Porkkala Neuvostoliiton Sotilaallisena Tukikohtana Vuosina 1944-1956<\/em>. (WSOY Helsinki 2001).<\/p>\n

Nieminen, Jarmo & Ivonen, Jyrki, Porkkala- Tapahtumien keskell\u00e4.<\/em> 2. Uudistettu painos. Maanpuolustuskorkeakoulun Sotahistorian laitos (2009).<\/p>\n

Sel\u00e9n, Lena, och Berndt Gottberg.\u00a0Porkkala-Udd: El\u00e4m\u00e4\u00e4 Vuokra-ajan K\u00e4\u00e4nteiss\u00e4 = Vardagsliv I Skuggan Av En Parentes = Life in the Shadow of a Parenthesis = Igap\u00e4evane Elu Parenteesi Varjus = Budnic\u030cnaa\u0302z\u030cizn’ Za Skobkami<\/em>. (Siuntio 2010).<\/p>\n

Silvast, Pekka ja Pekkanen Risto.\u00a0Hanko Ja Porkkala: Neuvostoliiton Meritukikohdat<\/em>. 1. painos. (Helsinki 2015).<\/p>\n

Uitto, Antero & Geust, Carl Fredrik, Hang\u00f6 i andra v\u00e4rldskriget<\/em> (Stockholm 2013)<\/p>\n

Walker, Martin.\u00a0The Cold War: A History<\/em>. (New York 1995).<\/p>\n

< https:\/\/arenan.yle.fi\/1-50744390<\/a> > 30.1.2024<\/p>\n

< https:\/\/www.facebook.com\/rosterfranparentesen<\/a> > 30.1.2024<\/p>\n

Rasmus Marjanen \u00e4r doktorand i allm\u00e4n historia och forskar om veterangemenskap och minneskultur bland finska krishanteringsveteraner. Inom projektet R\u00f6ster fr\u00e5n Parentesen<\/em> har han arbetat som manusassistent, arkivansvarig och transkriberare.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Rasmus Marjanen, doktorand \u201dVad sn\u00f6n dolde i Porkala\u201d l\u00f6d rubriken i Hufvudstadsbladet den 5.5.1956, den f\u00f6rsta v\u00e5ren efter \u00e5terl\u00e4mnandet. Vad man syftade p\u00e5 var den enorma f\u00f6rst\u00f6relse som ryssarna l\u00e4mnat efter sig, vars slutliga omfattning blev tydlig f\u00f6rst n\u00e4r sn\u00f6n smalt. Vid det h\u00e4r laget hade Sovjetunionen ockuperat Porkala i elva l\u00e5nga \u00e5r, en […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2086,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,141,394,675,137],"tags":[],"class_list":["post-2094","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-finland","category-fran-faltet","category-kalla-kriget","category-ryssland"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2094","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2094"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2094\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2449,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2094\/revisions\/2449"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2086"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2094"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2094"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2094"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}