{"id":2148,"date":"2024-03-05T09:35:32","date_gmt":"2024-03-05T07:35:32","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2148"},"modified":"2024-03-05T09:35:32","modified_gmt":"2024-03-05T07:35:32","slug":"bomarsunds-fastningsomrade-en-plats-for-allt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2024\/03\/05\/bomarsunds-fastningsomrade-en-plats-for-allt\/","title":{"rendered":"Bomarsunds f\u00e4stningsomr\u00e5de – en plats f\u00f6r allt"},"content":{"rendered":"

Av: Malin Steng\u00e5rd, doktorand<\/span><\/h3>\n

Vad ryms p\u00e5 en plats? Det avg\u00f6rs s\u00e5 klart helt av om en endast t\u00e4nker p\u00e5 en fysisk plats med en tydlig geografisk avgr\u00e4nsning inom vilken det ryms en begr\u00e4nsad m\u00e4ngd materiella objekt och strukturer. Eller om en ocks\u00e5 l\u00e4gger p\u00e5 ett immateriellt lager som rymmer olika normer, praktiker och meningsskapande relationer som fyller platsen med olika betydelser.<\/p>\n

<\/p>\n

Vissa platsers inneh\u00e5ll kan upplevas som mer eller mindre flyktiga. I staden jag bor finns ett f\u00e4lt som kallas cirkusplatsen. S\u00e5 l\u00e4nge jag kan minnas fylls denna i staden centralt placerade gr\u00e4splan n\u00e5gra veckor per \u00e5r av en cirkus med allt vad det inneb\u00e4r. Ett stort t\u00e4lt, lastbilar, husvagnar, popcornf\u00f6rs\u00e4ljning, reklamaffischer, glada bes\u00f6kare, cirkusartister, f\u00f6rv\u00e4ntningar och sp\u00e4nning. En morgon \u00e4r allt pl\u00f6tsligt borta och planen \u00e5terg\u00e5r till en v\u00e4ldigt undanskymd tillvaro d\u00e4r den mest korsas av enstaka individer till och fr\u00e5n busstationen som ligger precis bredvid.<\/p>\n

I mitt avhandlingsprojekt tittar jag p\u00e5 hur Bomarsunds f\u00e4stningsomr\u00e5de p\u00e5 \u00c5land har v\u00e4xt fram som bes\u00f6ksm\u00e5l fr\u00e5n 1854 till 2022 och jag b\u00f6rjar inse att Bomarsunds som plats \u00e4r lika flyktig som cirkusplanen i min stad. Kanske inte p\u00e5 ett lika omedelbart s\u00e4tt fr\u00e5n en dag till en annan, men under knappt 170 \u00e5r hinner en plats fyllas av mycket, b\u00e5de materiellt och immateriellt. Och i fallet med Bomarsund \u00e4r platsen v\u00e4ldigt s\u00e4llan bara en sak och fylls ofta av olika typer av mindre kompatibla verksamheter eller processer samtidigt.<\/p>\n

Den 16 augusti 1854 runt middagstid kapitulerade den ryska \u00f6versten Bodisco och Bomarsunds f\u00e4stning f\u00f6ll i fiendens h\u00e4nder, dvs Frankrike och Storbritannien. D\u00e5 hade f\u00e4stningen utsatts f\u00f6r h\u00e5rd beskjutning b\u00e5de fr\u00e5n land och hav under tre dagar.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Bomarsund beskjutning 15 augusti. Bild: T. Dolby, ; Druck & Verlag v. J. Veith in Carlsruhe, 1854. Bild: \u00c5bo museicentral<\/p><\/div>\n

Men samtidigt som f\u00e4stningsomr\u00e5det var en krigssk\u00e5deplats var det ocks\u00e5 ett bes\u00f6ksm\u00e5l.<\/p>\n

Tony Lurcock skriver i sin bok No Particular Hurry. British travellers in Finland 1830-1917<\/em> om hur en beskrivning av Bomarsund under sommaren 1854 \u201dreads like the society column in The Times.\u201d Detta p\u00e5 grund av att \u00e5tminstone en handfull engelska lorder f\u00f6ljde den engelska flottan och begav sig till \u00d6stersj\u00f6n med sina privata \u00e5ngyachter. Det handlade inte om n\u00e5gra \u00e4ventyrliga expeditioner utan ombord p\u00e5 yachten Vestas tog Lord Newborouh med sig b\u00e5de kokerska och husa. P\u00e5 skonaren Esmeralda hade Mr Campell tagit med sig en destilleringsapparat f\u00f6r att kunna f\u00f6rse sig sj\u00e4lv och andra med rent vatten d\u00e5 kolera h\u00e4rjade i omr\u00e5det. Robert Edgar Hughes hade under sin f\u00f6rsta tur till \u00f6stersj\u00f6n p\u00e5 fartyg Pet med sin bror samt en mindre bes\u00e4ttning n\u00e4r de gav sig i v\u00e4g den 14 juli. V\u00e4l p\u00e5 plats blev de enligt Hughes v\u00e4l mottagna och bogserade av ett fartyg fr\u00e5n brittiska flottan f\u00f6r att komma till Bomarsund i tid f\u00f6r slaget. Hughes skriver att f\u00e4rden in i Lumparen var den b\u00e4sta b\u00e5ttur han n\u00e5gonsin varit p\u00e5, solen sken, det var en sk\u00f6n bris, de brittiska och franska soldaterna f\u00e4rgglada uniformer glittrade i solskenet och d\u00e5 och d\u00e5 avfyrades ett skott fr\u00e5n f\u00e4stningen. Efter att Bomarsund fallit gick Hughes och hans bror i land f\u00f6r att f\u00f6rse sig med trof\u00e9er i form av musk\u00f6ter.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Sida fr\u00e5n Fritz von Dardels Familjen Tutings lustresa till Bomarsund, utgiven ca 1854-1855. Bild: \u00c5bo Akademis bildsamlingar.<\/p><\/div>\n

Men det var inte endast brittisk \u00f6verklass som ville f\u00f6lja h\u00e4ndelserna p\u00e5 plats. Den 12 augusti gick det i svenska tidningen Aftonbladet att l\u00e4sa en liten annons om att propeller\u00e5ngfartyget Sundsvall skulle g\u00f6ra en lustresa till Bomarsund fr\u00e5n Stockholm f\u00f6ljande dag. Tre dagar senare publicerade samma tidning tv\u00e5 ber\u00e4ttelser fr\u00e5n resan. I den ena tog skribenten tillf\u00e4llet i akt att framf\u00f6ra diverse klagom\u00e5l p\u00e5 arrangemangen kring resan och p\u00e5 den, i hens tycke, inkompetenta personalen p\u00e5 fartyget. Enligt denne skribent fanns det inte tillr\u00e4ckligt med vare sig mat eller sovplatser och n\u00e4stan framme vid Bomarsund v\u00e4grade kaptenen att ta dem l\u00e4ngre av r\u00e4dsla f\u00f6r beskjutning. Han blev dock \u00f6vertalad och anlitade d\u00e5 en inkompetent lots vilket resulterade i att fartyget gick p\u00e5 grund. Efter att en fransk fregatt dragit av dem fr\u00e5n grundet fortsatte Sundsvall och \u00e5kte fram till f\u00e4stningen, men passagerarna gick aldrig i land utan besk\u00e5dade den endast fr\u00e5n fartyget innan de v\u00e4nde tillbaka mot Stockholm. Dagen efter p\u00e5b\u00f6rjade de allierade sitt anfall. I samma nummer av Aftonbladet stod det \u00e4ven om \u00e5ngfartyget Flink som ocks\u00e5 gjort en tur till Bomarsund f\u00f6r att f\u00f6ra dit en fransk \u00f6verste och en brittisk legationssekreterare. Men det fanns \u00e4ven n\u00e5gra passagerare ombord som var med endast f\u00f6r n\u00f6jes skull. Till skillnad fr\u00e5n Sundsvalls passagerare gick dessa iland och bes\u00f6kte de franska f\u00e4ltf\u00f6rskansningarna. D\u00e4r roade sig de bes\u00f6kande med att i l\u00f6pgravarna plocka \u00e4nnu varma bombfragment som avlossats fr\u00e5n f\u00e4stningen.<\/p>\n

\"\"<\/a>

M\u00e4rken efter slaget p\u00e5 Notviksbasen. Foto: Malin Steng\u00e5rd<\/p><\/div>\n

\u00c4ven efter slaget f\u00f6retogs lustresor. Den 21 augusti n\u00e4r det g\u00e5tt n\u00e5gra dagar sedan f\u00e4stningen fallit avgick fartygen Sundsvall, Motala, Louise och Svithiod mot Bomarsund fr\u00e5n Stockholm. Kort d\u00e4refter br\u00f6t dock koleran ut som satte stop f\u00f6r fler lustresor just d\u00e5. Men under en dryg veckas tid i mitten av augusti fylldes allts\u00e5 f\u00e4stningsomr\u00e5det av bomber, musk\u00f6ter, soldater och sedermera ryska krigsf\u00e5ngar, s\u00f6nderskjutna ruiner och tre nedbr\u00e4nda till f\u00e4stningen h\u00f6rande samh\u00e4llen. Och mitt bland detta vandrade stockholmare och brittiska lorder p\u00e5 n\u00f6jesresa i jakt p\u00e5 souvenirer att visa upp vid hemkomsten. Bomarsund blev pl\u00f6tsligt en plats f\u00f6r milit\u00e4r drabbning och ett turistm\u00e5l samtidigt. Liv, d\u00f6d och n\u00f6je i en salig r\u00f6ra.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Notviksbasen 2023. Foto: Malin Steng\u00e5rd<\/p><\/div>\n

Malin Steng\u00e5rd \u00e4r doktorand i Nordisk Etnologi och Kulturvetenskapliga n\u00e4mndens forskare p\u00e5 SLS. Hennes avhandling g\u00e5r f\u00f6r tillf\u00e4llet under arbetstiteln \u201dBomarsund-det konstanta slagf\u00e4ltet.\u00a0\u00a0Formande och omformande av plats, materialitet och sociala relationer 1854-2022\u201d och handlar om hur Bomarsunds f\u00e4stningsomr\u00e5det p\u00e5 \u00c5land v\u00e4xer fram som bes\u00f6ksm\u00e5l och kulturarv.<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Malin Steng\u00e5rd, doktorand Vad ryms p\u00e5 en plats? Det avg\u00f6rs s\u00e5 klart helt av om en endast t\u00e4nker p\u00e5 en fysisk plats med en tydlig geografisk avgr\u00e4nsning inom vilken det ryms en begr\u00e4nsad m\u00e4ngd materiella objekt och strukturer. Eller om en ocks\u00e5 l\u00e4gger p\u00e5 ett immateriellt lager som rymmer olika normer, praktiker och meningsskapande […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2141,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,149,141,394],"tags":[427,676],"class_list":["post-2148","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-146","category-europa","category-finland","category-fran-faltet","tag-aktualiteter","tag-nordisk-etnologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2148","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2148"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2148\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2155,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2148\/revisions\/2155"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2141"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2148"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2148"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2148"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}