{"id":2157,"date":"2024-03-19T11:38:17","date_gmt":"2024-03-19T09:38:17","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2157"},"modified":"2024-03-19T11:42:02","modified_gmt":"2024-03-19T09:42:02","slug":"att-oversatta-svenska-till-svenska-nyckelord-i-historisk-forskning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2024\/03\/19\/att-oversatta-svenska-till-svenska-nyckelord-i-historisk-forskning\/","title":{"rendered":"Att \u00f6vers\u00e4tta svenska till svenska: nyckelord i historisk forskning"},"content":{"rendered":"

Av: Sari Nauman, docent<\/span><\/h3>\n

Oftast tycker jag att det g\u00e5r bra, arbetet med k\u00e4llorna. Jag f\u00f6rst\u00e5r vad jag l\u00e4ser, jag f\u00f6rst\u00e5r hur jag ska f\u00f6rklara det. Men ibland fastnar jag vid ett ord som f\u00f6rst verkar litet men sedan l\u00e5ngsamt v\u00e4xer sig allt st\u00f6rre. Ordet visar sig vara en nyckel, och utan det sl\u00e4pps jag inte in. Jag kan rycka p\u00e5 axlarna och f\u00f6rs\u00f6ka g\u00e5 vidare, men n\u00e4rvaron av nyckeln kommer d\u00e4refter att forts\u00e4tta pocka p\u00e5 min uppm\u00e4rksamhet och viska att det finns n\u00e5got mer \u00e4n vad jag ser: k\u00e4llmaterialet inneh\u00e5ller n\u00e5got jag \u00e4nnu inte har f\u00f6rst\u00e5tt. Det handlar om ord som har olika inneb\u00f6rd d\u00e5 och nu, som inte enkelt l\u00e5ter sig \u00f6verf\u00f6ras mellan tidsperioder: nyckelord.<\/p>\n

<\/p>\n

Historia \u00e4r en tolkande vetenskap. Det handlar, til syvende og sist, f\u00f6r historikern om att \u00f6vers\u00e4tta d\u00e5tiden till v\u00e5r samtid och g\u00f6ra den begriplig. All \u00f6vers\u00e4ttning \u00e4r subjektiv, i s\u00e5 m\u00e5tto att den beror p\u00e5 hur \u00f6vers\u00e4ttaren f\u00f6rst\u00e5r originalet och vilka aspekter av texten som denne v\u00e4ljer att lyfta fram framf\u00f6r andra. Men till skillnad fr\u00e5n en text, vars ramar \u00e4r givna p\u00e5 f\u00f6rhand, s\u00e5 \u00e4r en historisk f\u00f6reteelse inte avgr\u00e4nsad innan \u00f6vers\u00e4ttaren \u2013 historikern \u2013 p\u00e5b\u00f6rjar sitt arbete. Ja, ska vi vara helt \u00e4rliga s\u00e5 \u00e4r avgr\u00e4nsandet en p\u00e5g\u00e5ende praktik som aldrig riktigt avslutas, och vars fulla utstr\u00e4ckning aldrig syns i den slutliga \u00f6vers\u00e4ttningen \u2013 allt f\u00e5r inte plats i en artikel eller ens en bok.<\/p>\n

De nycklar jag springer p\u00e5 i k\u00e4llmaterialet i form av ord tenderar att ifr\u00e5gas\u00e4tta mina tidigare avgr\u00e4nsningar. De verkar s\u00e4ga: \u201ddu trodde att det h\u00e4r var en v\u00e4gg, men det \u00e4r en d\u00f6rr.\u201d Att anv\u00e4nda nyckeln och g\u00e5 igenom d\u00f6rren \u00e4r i vissa fall sm\u00e5tt svindlande. F\u00f6r att fullf\u00f6lja metaforen: Vi kan hamna i ett nytt rum, med helt andra v\u00e4ggar, och helt annat inneh\u00e5ll. S\u00e5 skapas forskningsprojekt.<\/p>\n

Den nyckel jag just nu h\u00e5ller i \u00e4r ordet flykting. I mitt nuvarande projekt unders\u00f6ker jag mottagandet av de flyktingar som kom fr\u00e5n Finland och de baltiska provinserna till Sverige under stora nordiska kriget (1700\u20131721). I h\u00f6stas g\u00e4stade jag \u00c5bo Akademi f\u00f6r att ber\u00e4tta om min forskning och f\u00e5 hj\u00e4lp med att komma vidare, och goda kommentarer hj\u00e4lpte mig fram\u00e5t.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Utsikt \u00f6ver Stockholm fr\u00e5n Kastellholmen, vid den tid d\u00e5 flyktingarna anl\u00e4nde (1720), Stockholms stadsmuseum, konstn\u00e4r ok\u00e4nd. Notera ramen som avgr\u00e4nsar studien.<\/p><\/div>\n

F\u00f6rsta id\u00e9n till forskningsprojektet fick jag n\u00e4r jag l\u00e4ste Johanna Aminoff-Winbergs avhandling, P\u00e5 flykt i eget land: Internflyktingar i Sverige under stora nordiska kriget<\/em> (2007), samtidigt som antalet nyanl\u00e4nda syriska flyktingar i Sverige kulminerade \u00e5r 2015. I TV och tidningar presenterades situationen som utan motstycke i historien, och de \u00e5tg\u00e4rder som vidtogs bidrog till k\u00e4nslan av akut kris. \u00c4nd\u00e5 f\u00f6rstod jag av Aminoff-Winberg att flyktingar hade anl\u00e4nt till Sverige i stora antal f\u00f6rut ocks\u00e5, och n\u00e4r jag f\u00f6rdjupade mig i \u00e4mnet l\u00e4rde jag mig att akuta \u201dflyktingkriser\u201d utan motstycke faktiskt f\u00f6rekommit med j\u00e4mna mellanrum i historien. \u00c4nd\u00e5 ses flyktingr\u00f6relser som en samtida utmaning utan historiska r\u00f6tter. Den uppfattningen ville jag utmana.<\/p>\n

Men ett f\u00f6rsta problem var just hur de finska och baltiska migranterna p\u00e5 1700-talet skulle betecknas. Sj\u00e4lva kallade de sig f\u00f6r flyktingar, vilket framg\u00e5r av de suppliker som de skickade till olika svenska \u00f6verheter med b\u00f6n om hj\u00e4lp. Men var de flyktingar? Idag anv\u00e4nds det ordet f\u00f6r att beteckna de som flyr exempelvis krig genom att ta sig till ett annat land. Att anv\u00e4nda ordet flykting f\u00f6r att beteckna de finska migranterna blir d\u00e5 att skapa ett avst\u00e5nd mellan dem och de mottagande svenskarna, eftersom det implicerar att de tillh\u00f6rde tv\u00e5 olika l\u00e4nder. S\u00e5 var det ju inte \u2013 Finland och Sverige h\u00f6rde ihop, och flykten till Sverige var beroende av detta faktum. De finska flyktingarna var samtidigt svenska unders\u00e5tar.<\/p>\n

Aminoff-Winberg kallar dem d\u00e4rf\u00f6r i sin avhandling f\u00f6r internflyktingar, den n\u00e5got vilseledande svenska \u00f6vers\u00e4ttningen av internally displaced persons<\/em> (IDPs): en kategori tv\u00e5ngsmigranter som idag tydligt s\u00e4rskiljs fr\u00e5n flyktingar och anv\u00e4nds f\u00f6r att beteckna dem som flyr inom<\/em> ett land. Den ben\u00e4mningen tycker jag \u00e4r helt korrekt, och jag arbetar nu med en bok d\u00e4r de finska och baltiska erfarenheterna blir en spr\u00e5ngbr\u00e4da f\u00f6r att introducera IDPs som b\u00e4rande begrepp i tidigmodern migrationshistoria.<\/p>\n

Men den d\u00f6ljer ocks\u00e5 en viktig omst\u00e4ndighet. Jag \u00e5terv\u00e4nder till det faktum att av alla tillg\u00e4ngliga ord i b\u00f6rjan p\u00e5 1700-talet s\u00e5 valde de finska och baltiska migranterna \u00e4nd\u00e5 att kalla sig f\u00f6r just flyktingar. De var i sj\u00e4lva verket ansvariga f\u00f6r att f\u00f6ra in det ordet i det svenska spr\u00e5ket \u2013 valet var allts\u00e5 inte rutinm\u00e4ssigt, utan m\u00e5ste ha berott p\u00e5 att det f\u00e5ngade en erfarenhet som de k\u00e4nde igen sig i. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r beh\u00f6ver vi komma ih\u00e5g att ordet inte bara \u00e4r ett ord, utan ocks\u00e5 en nyckel. Jag beh\u00f6vde \u00f6ppna d\u00f6rren.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Flyktingsupplik av Johan Stilman, f\u00f6rvarad i Svenska Riksarkivet Stockholm, Skrivelser till konungen, vol. 32. Notera ordet \u201dflyktingar\u201d i slutet p\u00e5 raden n\u00e4st l\u00e4ngst ned. Foto: Sari Nauman.<\/p><\/div>\n

Bakom d\u00f6rren hittade jag en fullst\u00e4ndigt absorberande v\u00e4rld av religionsflyktingar, upprorsmakare och slavar som alla vid sidan av sina handgripliga kamper ocks\u00e5 utk\u00e4mpade begreppsliga strider, som ligger till bakgrund f\u00f6r dagens flyktingregim. De finska flyktingarnas roll i den striden har jag nyligen beskrivit i en artikel, men arbetet med att f\u00f6rst\u00e5 hur flyktingbegreppet l\u00e5stes fast i en v\u00e4rld av f\u00f6rment suver\u00e4na stater och fasta gr\u00e4nser \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n avslutat. Jag \u00f6ppnade en d\u00f6rr, och fann inte bara ett rum utan en hel flygel.<\/p>\n

Det finns ibland en f\u00f6rest\u00e4llning om att \u00f6vers\u00e4ttarens arbete \u00e4r mindre fint \u00e4n f\u00f6rfattarens, eftersom \u00f6vers\u00e4ttaren bara upprepar eller repeterar f\u00f6rfattaren. Enligt samma tankes\u00e4tt skulle en historiker (som \u00f6vers\u00e4ttare) endast ber\u00e4tta om det som h\u00e4nde, punkt f\u00f6r punkt, dag f\u00f6r dag. F\u00f6r Jhumpa Lahiri, som sj\u00e4lv \u00e4r verksam som f\u00f6rfattare, \u00f6vers\u00e4ttare och akademiker, bottnar sig en s\u00e5dan \u00e5sikt i en missuppfattning om vad \u00f6vers\u00e4ttaren faktiskt g\u00f6r. \u201d[A] translator restores the meaning of a text by means of an elaborate, alchemical process that requires imagniation, ingenuity, and freedom\u201d, skriver hon i ess\u00e4n \u201dIn Praise of Echo: Reflections on the Meaning of Translation\u201d.<\/p>\n

Visst riskerar vi att tappa mening i processen \u2013 en \u00f6vers\u00e4ttare kan sv\u00e5rligen f\u00e5nga allt som en f\u00f6rfattare f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra i en text, lika lite som en historiker kan f\u00e5 fram all relevant kontext \u2013 men \u00e5 andra sidan vinner vi mening ocks\u00e5. \u201dTranslation will open up entire realms of possibilities, unforeseen pathways that will newly guide and inspire the writer\u2019s work, and possibly even transform it\u201d, menar Lahiri, och avslutar: \u201dFor to translate is to look into a mirror and see someone other than oneself.\u201d<\/p>\n

Jag tror att vi \u00e4ldrehistoriker kan g\u00f6ra just det: h\u00e5lla upp en spegel f\u00f6r v\u00e5r samtid och visa den n\u00e5got annat \u00e4n sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vidare l\u00e4sning:<\/h5>\n

Johanna Aminoff-Winberg, P\u00e5 flykt i eget land: Internflyktingar i Sverige under stora nordiska kriget<\/em> (\u00c5bo: \u00c5bo Akademis f\u00f6rlag, 2007).<\/p>\n

Jhumpa Lahiri, \u201cIn Praise of Echo: Reflections on the Meaning of Translation\u201d, i Jhumpa Lahiri, Translating myself and others<\/em> (Princeton: Princeton University Press, 2022).<\/p>\n

Sari Nauman, \u201cSveriges f\u00f6rsta flyktingar \u2013 en global historia\u201d, Karolinska f\u00f6rbundets \u00e5rsbok<\/em> (2023), s. 7\u201330.<\/p>\n

Sari Nauman, \u201dOutsiders Within: Internally Displaced Persons in Sweden, 1700\u20131721\u201d, i Geert Janssen & David de Boer (red.), Refugee Politics in Early Modern Europe <\/em>(London: Bloomsbury Academics, 2024 (kommande)).<\/p>\n

 <\/p>\n

Sari Nauman \u00e4r docent i historia vid G\u00f6teborgs universitet och driver forskningsprojekten Humanitarian Great Power? The Local Reception of Refugees in Sweden, 1700\u20131730<\/a><\/em>, finansierat av svenska Vetenskapsr\u00e5det, och Outsiders Within: Internally Displaced Persons in Early Modern Europe<\/a><\/em>, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och SCAS.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Sari Nauman, docent Oftast tycker jag att det g\u00e5r bra, arbetet med k\u00e4llorna. Jag f\u00f6rst\u00e5r vad jag l\u00e4ser, jag f\u00f6rst\u00e5r hur jag ska f\u00f6rklara det. Men ibland fastnar jag vid ett ord som f\u00f6rst verkar litet men sedan l\u00e5ngsamt v\u00e4xer sig allt st\u00f6rre. Ordet visar sig vara en nyckel, och utan det sl\u00e4pps jag […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2159,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145,141,477,143,140],"tags":[614,230,605],"class_list":["post-2157","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-145","category-finland","category-gastforskare","category-nordisk-historia","category-sverige","tag-begreppshistoria","tag-flyktingar","tag-migration"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2157","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2157"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2157\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2165,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2157\/revisions\/2165"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2159"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2157"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2157"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2157"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}