{"id":2187,"date":"2024-05-14T10:38:25","date_gmt":"2024-05-14T08:38:25","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2187"},"modified":"2024-05-14T10:38:25","modified_gmt":"2024-05-14T08:38:25","slug":"reklamens-kolonialistiska-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2024\/05\/14\/reklamens-kolonialistiska-historia\/","title":{"rendered":"Reklamens kolonialistiska historia"},"content":{"rendered":"

Av: Sandra Waller, doktorand<\/span><\/h3>\n

Idag omges vi av mer bilder \u00e4n n\u00e5gonsin f\u00f6rr\u2014och m\u00e5nga av dessa bilder \u00e4r reklam. Reklambilder \u00e4r en stor del av dagens samh\u00e4lle, och kan ge fascinerande inblickar i historien. Var hittades reklam, vilka varor gjordes det reklam f\u00f6r, och hur s\u00e5g reklamen ut? Och n\u00e4r b\u00f6rjade man \u00f6verhuvudtaget g\u00f6ra reklam f\u00f6r varor?<\/p>\n

Reklamens historia \u00e4r intimt f\u00f6rknippad med kolonialismen. Anne McClintock, i \u201dSoft-soaping Empire: Commodity Racism and Imperial Advertising\u201d (Imperial Leather, <\/em>1994), skriver om den imperialistiska rivaliteten mellan Storbritannien gentemot USA och Tyskland som i slutet av 1800-talet ledde till ett markant uppsving f\u00f6r reklam, som f\u00f6re det i regel hade ansetts vara f\u00f6rm\u00e4tet. McClintock redog\u00f6r f\u00f6r tv\u00e5len, som var en av de f\u00f6rsta handelsvarorna som b\u00f6rjade s\u00e4ljas som imperialistiskt monopol, och hur element i reklam blir fetischer, allts\u00e5 att objekt (i det h\u00e4r fallet tv\u00e5l) tillskrivs mystiska, gudalika egenskaper. Rastillh\u00f6righet blir ocks\u00e5 en fetisch i reklam; ras kan representera sp\u00e4nningar mellan det civiliserade och det vilda, det imperialistiska och det koloniala, mellan det rena och det smutsiga, mellan det fram\u00e5tt\u00e4nkande och det tidl\u00f6sa.<\/p>\n

<\/p>\n

Jag ger h\u00e4r ingen \u00f6versikt \u00f6ver reklamens historia, men vill lyfta fram n\u00e5gra exempel p\u00e5 reklam som ing\u00e5r i Fyren, <\/em>den f\u00f6rsta l\u00e5ngvariga svenskspr\u00e5kiga politiska sk\u00e4mttidningen (1898\u20131922). Tidskriften riktade sig fr\u00e4mst till borgerliga m\u00e4n, och dess politiska inriktning var f\u00f6rutom antidemokratisk, antifennomansk och antibolsjevistisk, synnerligen antisemitisk, mycket tack vare Rafael Lindqvist som var tidskriftens chefredakt\u00f6r fr\u00e5n och med 1904. Tidningen utkom ungef\u00e4r 25 g\u00e5nger i \u00e5ret, och ofta upptas en eller tv\u00e5 hela sidor av reklam i tidskriften vars sidantal i snitt var 24 sidor, och som mest var l\u00e4sunderlaget ca 4000.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Jacob Reinckes Hemgjorda Papyrosser och Sultana-tobak, Fyren 4\/1898, 23.2.1898, s.8.<\/p><\/div>\n

I ett par nummer av Fyrens <\/em>allra f\u00f6rsta \u00e5rg\u00e5ng uppmanas l\u00e4saren r\u00f6ka Jacob Reinckes Hemgjorda Papyrosser och Sultana-tobak.<\/em> Reklamrutan \u00e4r mycket liten och bildtryckskvaliteten \u00e4r inte den b\u00e4sta, men bilden f\u00f6rest\u00e4ller en man i cylinderhatt med krulligt h\u00e5r och \u00f6rh\u00e4ngen, och som, f\u00f6rutom den han har i munnen, har en enorm papyross under armen som om det vore ett hopf\u00e4llt paraply. Tobaksreklamens figur \u00e4r kl\u00e4dd i v\u00e4sterl\u00e4ndskt mode, men det det krulliga h\u00e5ret och cirkel\u00f6rh\u00e4ngena \u00e4r otvetydiga rasmark\u00f6rer f\u00f6r m\u00f6rkhyade figurer. Dessa rasmark\u00f6rer har anv\u00e4nts i reklamf\u00f6ring i Finland fram till v\u00e5ra dagar \u2013 jag t\u00e4nker fr\u00e4mst p\u00e5 Fazers \u00f6k\u00e4nda lakupoika<\/em>.<\/p>\n

\u00c5r 1913 \u00e4r det exotiska reklamobjektet ett annat f\u00f6r tobak. Den finl\u00e4ndska tobaksfabriken Ph. U. Strengberg & C:os ABs reklam \u00e4r en bild av en kvinna i s\u00e5 kallade haremsbyxor som sitter korsbent p\u00e5 en orientalisk matta med en sjal draperad om armarna \u2013 en uppenbar Scheherezade-figur, som fr\u00e5n Tusen och en natt som har varit popul\u00e4r i Europa sedan 1700-talet. Reklamtexten f\u00f6rkunnar att det endast ing\u00e5r turkisk tobak i de cigarettm\u00e4rken som s\u00e4ljs, och det exotiska elementet av en orientalisk kvinna, som i v\u00e4sterl\u00e4ndsk kultur tillskrivs en uppenbar och inneboende sexualitet, pekar p\u00e5 att sex sedan l\u00e4nge s\u00e4ljer.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ph. U. Strengberg & C:os ABs tobaksreklam, Fyren, 1\u20132\/1913, 18.1.1913, s. 28.<\/p><\/div>\n

Att framst\u00e4lla exotiska figurer och milj\u00f6er i reklam g\u00e5r hand i hand med en annan kolonialistisk funktion, n\u00e4mligen rasifierad kunskapsproduktion. Denna rasifierade kunskapsproduktion f\u00f6reskriver den vita m\u00e4nniskans \u00f6verl\u00e4gsenhet och civilisation \u00f6ver andra \u201draser\u201d. Moa Matthis och Joanna Rubin Dranger i \u201dKaffet\u00e5ren och kolonialismen\u2014Cirkelns l\u00f6fte och f\u00f6rtingligande\u201d (Bilder av ras i svensk visuell kultur, <\/em>2022) visar p\u00e5 de flytande gr\u00e4nserna mellan utbildning, estetik, och popul\u00e4rkultur n\u00e4r det kommer till hur marknadsf\u00f6ring etablerar och sprider rasbiologiska och kolonialistiska f\u00f6rest\u00e4llningar. En reklambild beh\u00f6ver inte vara uppenbart rasistiskt avhumaniserande f\u00f6r att ing\u00e5 i en kolonialistisk och exploaterande v\u00e4rldsbild.<\/p>\n

En framtr\u00e4dande kolonialistisk f\u00f6rest\u00e4llning \u00e4r den vita mannens b\u00f6rda (s\u00e5 kallad efter en dikt av Rudyard Kipling); n\u00e4mligen plikten att sprida bildning och civilisation till \u201dmindre utvecklade folkslag\u201d. Denna \u201db\u00f6rda\u201d ber\u00e4ttigade allts\u00e5 kolonialistisk expansion och ockupation. Den f\u00f6r sin tid k\u00e4nda polar\u00e4ventyraren, Frederick Cook, delar i f\u00f6ljande reklambild ut Stomatol-tandkr\u00e4m till inuiter. Reklamtexten lyder<\/p>\n

Herr Cook han skulle nog p\u00e5 Nordens pol<\/p>\n

planterat sitt ban\u00e9r p\u00e5 h\u00f6gsta kammen<\/p>\n

om inte dagligt bruk av STOMATOL<\/p>\n

l\u00e4rt honom bita huvudet av skammen<\/p><\/blockquote>\n

och man kan ju fr\u00e5ga sig om rimmet eller reklamid\u00e9n kom f\u00f6rst, men i varje fall var den amerikanske etnografen Cook, enligt egen utsago, \u00e5r 1908 den f\u00f6rsta som n\u00e5tt Nordpolen. I reklamen st\u00e5r inuitbarnet med tandborsten i h\u00f6gsta hugg och sprutar tandkr\u00e4men rakt p\u00e5 tungan i sin iver att ta del av den. Tandkr\u00e4men blir i reklambilden en fetisch f\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen; n\u00e5got som kan och b\u00f6r delas ut till de mindre utvecklade folkslag i v\u00e4rlden. Man beh\u00f6ver alls inte vidr\u00f6ra ironin i att uppt\u00e4ckaren Cook p\u00e5 bilden har uppt\u00e4ckt ett omr\u00e5de som redan \u00e4r bosatt.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Stomatol-reklam, Fyren, julnummer\/1911, 1.12.1911, s. 10.<\/p><\/div>\n

N\u00e5got som fr\u00e5n och med b\u00f6rjan av 1900-talet blev en viktig f\u00f6rmedlare av det kolonialistiska kunskapsbygget var Hollywood eller (den amerikanska) filmindustrin. Edward Said s\u00e4ger i introduktionen till Orientalism<\/em> (1978) att TV, film, och media har standardiserat stereotypiseringen av ”den mystiska Orienten”, allts\u00e5 den europeiska och v\u00e4sterl\u00e4ndska uppfattningen om omr\u00e5det, som forskare och akademiker etablerade p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta fasta biografen i Finland grundades 1904, och 1909 deklareras i Fyren <\/em>att den<\/p>\n

absolut f\u00f6rn\u00e4msta teater f\u00f6r f\u00f6revisning af lefvande bilder \u00e4r ”V\u00e4rlden rundt”<\/p><\/blockquote>\n

Reklambilden \u00e4r en illustration av jordklotet som befolkas av kamera-b\u00e4rande figurer. De best\u00e5r av en Onkel Sam-figur i cylinderhatt och finskor, en figur med p\u00e4lshuva och runda anletsdrag som sitter p\u00e5 Nordpolen som uppenbart f\u00f6rest\u00e4ller en inuit, en figur med sneda \u00f6gon, tr\u00e4skor och l\u00e5ng, smal h\u00e5rsvans som representerar asiater, en kvinnlig figur kl\u00e4dd i h\u00f6gsta modet med uppsatt h\u00e5r och hatt, samt en figur ikl\u00e4dd enbart finskor, manschettknappar och kalsonger, vars tjocka l\u00e4ppar och m\u00e4rkbara Musse Pigg-h\u00e5rlinje utpekar den som en antisemitisk stereotyp. T\u00e4nk s\u00e5 m\u00e5nga stereotyper som rymdes in p\u00e5 ett s\u00e5 litet spaltutrymme och med s\u00e5 f\u00e5 penndrag!<\/p>\n

\"\"<\/a>

\u201dV\u00e4rlden Rundt\u201d-reklam, Fyren 15\/1909, 17.4.1909, s. 10.<\/p><\/div>\n

Sist och slutligen finns det inte s\u00e5 m\u00e5nga uppenbart avhumaniserande rasifierade reklambilder i Fyren<\/em>. Ovann\u00e4mnda exempel talar dock om att dylika reklamer ing\u00e5r i en kolonialistisk kunskapstradition, och traditionen har levt kvar l\u00e4nge. Det var f\u00f6rst \u00e5r 2020 som Brunberg ersatte bilden av ett kyssande afrikanskt par p\u00e5 sina popul\u00e4ra Kyssar, <\/em>som l\u00e4nge ocks\u00e5 kallades n\u00e5got annat.<\/p>\n

 <\/p>\n

Sandra Waller, FM, doktorand i Nordisk historia vid \u00c5bo Akademi, forskar om visuella framst\u00e4llningar av etniciteter och exotism i en finl\u00e4ndsk nationalistisk kontext.<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Sandra Waller, doktorand Idag omges vi av mer bilder \u00e4n n\u00e5gonsin f\u00f6rr\u2014och m\u00e5nga av dessa bilder \u00e4r reklam. Reklambilder \u00e4r en stor del av dagens samh\u00e4lle, och kan ge fascinerande inblickar i historien. Var hittades reklam, vilka varor gjordes det reklam f\u00f6r, och hur s\u00e5g reklamen ut? Och n\u00e4r b\u00f6rjade man \u00f6verhuvudtaget g\u00f6ra reklam […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2188,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,147,141,677],"tags":[678,281,24,679],"class_list":["post-2187","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-146","category-1900-tal","category-finland","category-konsumtionshistoria","tag-bilder","tag-kolonialism","tag-rasism","tag-reklam"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2187","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2187"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2187\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2194,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2187\/revisions\/2194"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2188"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2187"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2187"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2187"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}