{"id":2235,"date":"2024-09-17T12:36:26","date_gmt":"2024-09-17T10:36:26","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2235"},"modified":"2024-09-17T15:13:58","modified_gmt":"2024-09-17T13:13:58","slug":"kulturhistoriska-perspektiv-pa-kroppar-erfarenheter-fran-en-konferensresa-till-potsdam","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2024\/09\/17\/kulturhistoriska-perspektiv-pa-kroppar-erfarenheter-fran-en-konferensresa-till-potsdam\/","title":{"rendered":"Kulturhistoriska perspektiv p\u00e5 kroppar: Erfarenheter fr\u00e5n en konferensresa till Potsdam"},"content":{"rendered":"

Av: Josefine Sj\u00f6berg, doktorand<\/span><\/h3>\n

I stekande sensommarv\u00e4rme anordnades den 16:e \u00e5rliga konferensen f\u00f6r International Society for Cultural History<\/em> (ISCH) i Potsdam, Tyskland. Temat f\u00f6r konferensen var kroppslighet och f\u00f6rkroppsligad historia, embodied histories<\/em>. Under tre fullsp\u00e4ckade dagar gavs totalt 55 sessioner, d\u00e4r man kunde f\u00f6rkovra sig i fr\u00e5gor s\u00e5som kroppsliga ideal och performanser, k\u00e4nslor, v\u00e5ld, politik, sport, sjukdomar och funktionshinder, och mycket mer. Konferensen utgjorde en inspirerande m\u00f6jlighet f\u00f6r mig att fundera kring mitt eget forsknings\u00e4mne ur ett nytt perspektiv. P\u00e5 vilket s\u00e4tt kan fokus p\u00e5 kroppslighet bredda f\u00f6rst\u00e5elsen av det f\u00f6rflutna?<\/p>\n

<\/p>\n

\"\"<\/a>

Konferensen h\u00f6lls i Potsdam universitet, vid slottsbyggnaderna tillh\u00f6rande Neues Palais. Bild: Josefine Sj\u00f6berg.<\/p><\/div>\n

Jag h\u00f6ll ett f\u00f6redrag i en session med temat \u201dPeasant bodies\u201d, d\u00e4r vi diskuterade allmoge och kroppslighet ur olika perspektiv. Eftersom min doktorsavhandling handlar om skrivandet av f\u00f6rfalskade identitetshandlingar i 1800-talets Finland, valde jag att h\u00e5lla mitt f\u00f6redrag om f\u00f6rfalskningar ur ett kroppsligt perspektiv. Jag talade om de falska identitetshandlingarnas kopplingar till hur allmogen kunde r\u00f6ra sig och bli bem\u00f6tta utanf\u00f6r sina hemtrakter. F\u00f6r att f\u00e5 bege sig ut p\u00e5 arbetsvandringar till trakter d\u00e4r de inte var \u201dallm\u00e4nt k\u00e4nda\u201d beh\u00f6vde allmogen kunna uppvisa r\u00e4tta sorts identitetshandlingar, i form av exempelvis pr\u00e4stbevis. Dokumenten skulle bevisa resandets laglighet och den resandes goda leverne. Lokala l\u00e4nsm\u00e4n och \u00f6vrig lokalbefolkning kunde stoppa ok\u00e4nda kringvandrande personer och beordra dem att redog\u00f6ra f\u00f6r sina upps\u00e5t med r\u00e4tta slags identitetshandlingar. Om personen saknade s\u00e5dana handlingar riskerade hen att bli gripen och anklagad f\u00f6r l\u00f6sdriveri. Att skaffa sig falska identitetshandlingar var allts\u00e5 en strategi att undvika dylika scenarion.<\/p>\n

I f\u00f6rfalskningsfallen syns kroppsliga aspekter \u00e4ven i s\u00e4ttet som identitetshandlingar f\u00f6rvarades och anv\u00e4ndes p\u00e5. Under vandringarna bars dokumenten n\u00e4ra inp\u00e5 kroppen och var d\u00e4rf\u00f6r utsatta f\u00f6r slitage. Det var vanligt att anklagade i f\u00f6rfalskningsbrott anv\u00e4nde f\u00f6rslitningar som f\u00f6rklaring till varf\u00f6r de hade tytt sig till f\u00f6rfalskningar: Flera personer p\u00e5stod att deras \u00e4kta pr\u00e4stbevis hade varit s\u00e5 slitet att de hade sk\u00e4mts att uppvisa det f\u00f6r vederb\u00f6rande \u00e4mbetsm\u00e4n. En person p\u00e5stod att hans \u00e4kta pr\u00e4stbevis hade blivit ners\u00f6lat av tuggtobak i hans rockficka. En annan p\u00e5stod att hans \u00e4kta bevis hade varit i hans ficka under en sjukdomsperiod d\u00e5 han hade legat och svettats och darrat s\u00e5 mycket att det hade skavt pappret. Det \u00e4r klart att mycket av detta kan antas ha varit bortf\u00f6rklaringar, men det handlar \u00e4nd\u00e5 om trov\u00e4rdiga ber\u00e4ttelser. I \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv finns bevarat b\u00e5de \u00e4kta och falska identitetshandlingar som \u00e4r slitna och b\u00e4r sp\u00e5r av frekvent anv\u00e4ndning. I mitt f\u00f6redrag ville jag genom exempel ur k\u00e4llmaterialet visa hur ber\u00e4ttelser om f\u00f6rfalskande ger en inblick i allmogens vardag under arbetsvandringar. Identitetshandlingarna var materialiseringar av kroppen, och deras inneh\u00e5ll p\u00e5verkade hur innehavarna blev behandlade som nykomlingar p\u00e5 fr\u00e4mmande orter.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ett slitet pr\u00e4stbevis. Bild: RIksarkivet \u00c5bo, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd 215\/1839, Underst\u00e4llningsakt VD48\/Anders Josephsson Hagelin.<\/p><\/div>\n

Kroppslighet \u00e4r inte ett tema som f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r s\u00e4rskilt framtr\u00e4dande i min avhandling \u2013 men det kunde ha varit fullt m\u00f6jligt f\u00f6r mig att g\u00f6ra en s\u00e5dan vinkling. Konferensens tema gjorde mig uppm\u00e4rksam p\u00e5 hur val av infallsvinklar formar forskningen. Fokus p\u00e5 kroppar och kroppslighet m\u00f6jligg\u00f6r exempelvis studier av s\u00e5dana teman som kan vara sv\u00e5ra att komma \u00e5t i ord i historiskt k\u00e4llmaterial \u2013 s\u00e5som erfarenhetshistoria hos fattiga eller funktionshindrade personer.<\/p>\n

De f\u00f6redrag som jag fann speciellt inspirerande var just s\u00e5dana som \u00f6ppnade upp nya perspektiv p\u00e5 erfarenhetshistoria. Ett s\u00e5dant f\u00f6redrag var exempelvis Catherine Becks presentation av sj\u00f6m\u00e4ns upplevelser av mentala besv\u00e4r och sjukdomar under 1700-talet. Genom exempel ur domstolsmaterial visade Beck hur en viss milj\u00f6, i det h\u00e4r fallet skepp, p\u00e5verkar mentala sjukdomar, och hur sj\u00f6m\u00e4nnen beskrev detta.\u00a0 Ett annat exempel var\u00a0 Sigur\u00f0ur Gylfi Magn\u00fassons gripande ber\u00e4ttelse om den intellektuellt funktionshindrade kvinnan B\u00edb\u00ed, som levde p\u00e5 Island under 1900-talet. Hon har l\u00e4mnat efter sig en unik sj\u00e4lvskriven autobiografi d\u00e4r hon beskriver sina upplevelser av stigmatisering och att leva i en institution mot sin vilja. Slutligen inspirerades jag \u00e4ven av Mari Eyices sp\u00e4nnande presentation om ”fattiga kroppar” i 1700-talets Stockholm. Hon visade hur Politikollegiets registreringar av ”v\u00e4rdiga” fattiga synligg\u00f6r hur utseende och kroppslighet var viktiga faktorer i de maktdynamiker som definierade vem som var ber\u00e4ttigad till allmosor.<\/p>\n

Alla dessa f\u00f6redrag visade hur fruktbart det kan vara att anv\u00e4nda kroppslighet som ing\u00e5ng i historiska studier. Genom kroppsliga perspektiv kan vi komma n\u00e4ra m\u00e4nniskor i det f\u00f6rflutna och f\u00f6rest\u00e4lla oss hur de har upplevt sin vardag och r\u00f6rt sig i samh\u00e4llet. Konferensens digra program erbj\u00f6d n\u00e5got f\u00f6r alla och det vackra universitetsomr\u00e5det utgjorde en stimulerande milj\u00f6 f\u00f6r att l\u00e5ta tankarna fl\u00f6da om all sp\u00e4nnande forskning man fick ta del av.<\/p>\n

 <\/p>\n

Josefine Sj\u00f6berg<\/a> \u00e4r doktorand i Nordisk historia. Hon skriver sin avhandling om anv\u00e4ndningen av kunskaper och f\u00e4rdigheter vid f\u00f6rfalskandet av pr\u00e4stbevis och orlovssedlar i 1800-talets Finland. Avhandlingen ing\u00e5r som en del i projektet \u201dF\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft\u201d<\/a>(Turun Yliopisto & \u00c5bo Akademi), som finansieras av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Josefine Sj\u00f6berg, doktorand I stekande sensommarv\u00e4rme anordnades den 16:e \u00e5rliga konferensen f\u00f6r International Society for Cultural History (ISCH) i Potsdam, Tyskland. Temat f\u00f6r konferensen var kroppslighet och f\u00f6rkroppsligad historia, embodied histories. Under tre fullsp\u00e4ckade dagar gavs totalt 55 sessioner, d\u00e4r man kunde f\u00f6rkovra sig i fr\u00e5gor s\u00e5som kroppsliga ideal och performanser, k\u00e4nslor, v\u00e5ld, politik, […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2236,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[394,392],"tags":[617],"class_list":["post-2235","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fran-faltet","category-konferenser","tag-kulturhistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2235","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2235"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2235\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2248,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2235\/revisions\/2248"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2236"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2235"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2235"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2235"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}