{"id":2255,"date":"2024-10-22T12:36:47","date_gmt":"2024-10-22T10:36:47","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2255"},"modified":"2024-10-22T12:36:47","modified_gmt":"2024-10-22T10:36:47","slug":"finlandssvenska-oden-i-sovjetunionen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2024\/10\/22\/finlandssvenska-oden-i-sovjetunionen\/","title":{"rendered":"Finlandssvenska \u00f6den i Sovjetunionen"},"content":{"rendered":"

Av: docent Matias Kaihovirta<\/span><\/h3>\n

Kort efter jag disputerat blev jag inbjuden att medverka p\u00e5 en \u00f6ppna d\u00f6rrars-dag i Pojo lokalhistoriska arkiv i Fiskars (arkivet finns numera i Karis). Under tillst\u00e4llningen bes\u00f6kte mest ortsbor arkivet, en del i hopp om att hitta information om olika lokalhistoriska \u00e4renden de intresserat sig f\u00f6r, andra kom helt enkelt f\u00f6r att umg\u00e5s och dela med sig av sina minnen och ber\u00e4ttelser fr\u00e5n hemorten.<\/p>\n

Det var \u00e4nd\u00e5 ett samtal som jag kommer s\u00e4rskilt v\u00e4l ih\u00e5g. Bes\u00f6karen hade tagit sig tid att bes\u00f6ka arkivet denna dag f\u00f6r att f\u00e5 ber\u00e4tta om ett \u00e4rende som l\u00e4nge hems\u00f6kt hans sl\u00e4kt. Vad h\u00e4nde med deras sl\u00e4kting, en bruksarbetare fr\u00e5n Billn\u00e4s som under inb\u00f6rdeskriget flydde till Ryssland? Jag k\u00e4nde till namnet p\u00e5 bes\u00f6karens sl\u00e4kting. Det var fr\u00e5ga om en r\u00f6d bruksarbetare som flytt undan de vita och tagit sig till Sovjetryssland och senare hade han f\u00e5tt arbete i Baku. Under flera \u00e5r hade han s\u00e4nt brev och vykort fr\u00e5n Baku till familjen i Billn\u00e4s. Men efter 1930 slutade breven att komma fr\u00e5n Baku.<\/p>\n

<\/p>\n

Bes\u00f6karens sl\u00e4kting \u00e4r bara en av m\u00e5nga tusentals finl\u00e4ndare som efter inb\u00f6rdeskriget och under mellankrigstiden, fr\u00e4mst av politiska \u2013 men ocks\u00e5 av andra sk\u00e4l \u2013 s\u00f6kte sig till Sovjetunionen f\u00f6r att b\u00f6rja ett nytt liv i det nya socialistiska samh\u00e4llet i \u00f6st. N\u00e5gra \u00e5r senare, efter arkivbes\u00f6ket, blev fr\u00e5gan om finl\u00e4ndska \u00f6den i Sovjetunionen ett \u00e4mne som engagerade republikens h\u00f6gsta politiska beslutsfattare. President Sauli Niinist\u00f6 och statsr\u00e5det gav Riksarkivet en forskningsuppgift, att utreda dessa finl\u00e4ndares \u00f6den under \u00e5ren 1917 till 1964.<\/p>\n

S\u00e4rskilt den stora terrorn 1935\u20131939 v\u00e4ckte stort intresse och har ofta varit framme i debatten och i den finl\u00e4ndska popul\u00e4rkulturen, genom fr\u00e4mst litteratur och film. I praktiken har den stora terrorn engagerat finl\u00e4ndska opinionsbildare, s\u00e4rskilt p\u00e5 h\u00f6gerkanten, \u00e4nda sedan nyheterna i slutet av 1930-talet rapporterade att ledande finl\u00e4ndska r\u00f6da fallit offer f\u00f6r Stalins utrensningar. Det har funnits rent politiska intressen, som sagt p\u00e5 h\u00f6gerkanten, att utreda kommunismens brott, men helt s\u00e4kert ocks\u00e5 ett genuint historiskt intresse att utreda finl\u00e4ndska ok\u00e4nda \u00f6den i Sovjetunionen.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Senaste numret av V\u00e4ki Voimakas 37 (2024) Ty\u00f6v\u00e4ki ja Neuvostoliiton vuosisata, finns fritt tillg\u00e4ngligt p\u00e5 n\u00e4tet: https:\/\/journal.fi\/vakivoimakas\/issue\/view\/11145<\/p><\/div>\n

Fram till att projektet i somras presenterade en databas som g\u00e5r under rubriken \u201dSovjetunionen blev deras \u00f6de\u201d<\/a>\u00a0 fanns det en r\u00e4tt allm\u00e4nt spridd uppfattning kring att tiotusentals finl\u00e4ndare avled under terrorn 1935\u20131939. Men i skrivande stund har siffran \u00f6ver de d\u00f6da landat p\u00e5 6\u00a0200 finl\u00e4ndare (databasen uppdateras kontinuerligt med nya uppgifter). Det var betydligt f\u00e4rre \u00e4n vad m\u00e5nga hade gissat sig till.<\/p>\n

I somras publicerade S\u00e4llskapet f\u00f6r forskning om arbetarr\u00f6relsens historia och arbetarkultur \u00e5rsboken V\u00e4ki Voimakas<\/a> under temat arbetarna i Sovjetunionen. Bland artikelbidragen finns Riksarkivets forskare som utrett finl\u00e4ndarnas \u00f6den i Sovjet, men ocks\u00e5 andra bidrag som mer eller mindre tangerar terrorn, historiebruk och intressanta individuella livs\u00f6den i Sovjetunionen under mellankrigstiden.<\/p>\n

S\u00e4llan har s\u00e4llskapets \u00e5rsbok v\u00e4ckt s\u00e5 mycket reaktioner f\u00f6re den publicerades p\u00e5 sociala medier, d\u00e4r r\u00e4tt m\u00e5nga kommentarer d\u00f6mde \u2013 utan att ha l\u00e4st bokens inneh\u00e5ll \u2013 utifr\u00e5n p\u00e4rmbilden (en kommunistisk propagandabild) att s\u00e4llskapet sysslade med ofosterl\u00e4ndsk kommunistisk propaganda p\u00e5 skattebetalarnas bekostnad. I varje fall var det h\u00e4r nu \u00e4nnu ett bel\u00e4gg f\u00f6r en del kommentatorer att precis alla universitetsforskare \u00e4r v\u00e4nstervridna g\u00f6kar utan verklighetsuppfattning.<\/p>\n

N\u00e5, om some-kommentatorerna nu behagat sig att l\u00e4sa boken borde v\u00e4l deras antikommunistiska och fosterl\u00e4ndska k\u00e4nslostormar kanske ha lugnat sig lite. Som s\u00e4llskapets m\u00e5ng\u00e5rige utgivare och f\u00f6rl\u00e4ggare kommenterade p\u00e5 sociala medier s\u00e5 \u00e4r det v\u00e4l just d\u00e4rf\u00f6r det beh\u00f6vs kritisk forskning f\u00f6r att kunna ta reda p\u00e5 sanningen kring de brott och det f\u00f6rtryck som p\u00e5gick i Stalins Sovjet.<\/p>\n

I varje fall finns det \u00e4nnu mycket att g\u00f6ra g\u00e4llande forskningen kring finl\u00e4ndare i Sovjetunionen. I den allm\u00e4nna och vetenskapliga debatten gl\u00f6mmer man l\u00e4tt bort finlandssvenskarna. Jag f\u00f6rs\u00f6kte tillsammans med en kollega f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan s\u00f6ka finansiering, men utan framg\u00e5ng, f\u00f6r ett projekt med m\u00e5let att utreda finlandssvenska \u00f6den i Sovjet. Min och journalisten Annvi Gardbergs bok<\/a> om Allan Wallenius \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ett bidrag till den h\u00e4r kunskapsluckan.<\/p>\n

Det finns f\u00f6rst\u00e5s en del fr\u00e5gor som kan diskuteras d\u00e5 Riksarkivet nu skapar en databas \u00f6ver finl\u00e4ndska d\u00f6da i Sovjetunionen. Bland annat v\u00e4cks fr\u00e5gan: vem r\u00e4knas som finl\u00e4ndare?<\/p>\n

I mina s\u00f6kningar i databasen har jag uppt\u00e4ckt att n\u00e5gra k\u00e4nda och mindre k\u00e4nda finlandssvenskar fortfarande lyser med sin fr\u00e5nvaro. Bland annat Allan Wallenius gode v\u00e4n och stridskamrat Uno Vistbacka, som vi vet att dog i Arkhangelsk 1939, finns inte med i namnf\u00f6rteckningen. Databasen ska \u00e4nnu kompletteras och kanske fler namn d\u00e5 dyker upp.<\/p>\n

Men jag anser att finlandssvenskarnas \u00f6den i Sovjetunionen inte blir synliga om det inte finns en forskningsgrund att st\u00e5 p\u00e5. I min artikel<\/a> i den tidigare n\u00e4mnda \u00e5rsboken diskuterar jag utifr\u00e5n fallet Allan Wallenius hur finlandssvenskarna hamnat mellan tv\u00e5 stolar i forskningen om emigranters livs\u00f6den i Sovjetunionen. En utmaning \u00e4r att i de sovjetiska arkivhandlingarna kategoriserades finlandssvenskar r\u00e4tt ofta som svenskar och inte som finl\u00e4ndare. Spr\u00e5k spelade h\u00e4r en roll i emigranternas identitet men kanske ocks\u00e5 d\u00e5 de l\u00e4mnade Finland under mellankrigstiden, ett land som en del p\u00e5 den finlandssvenska v\u00e4nsterkanten upplevde ha blivit allt mera \u201d\u00e4ktfinskt\u201d och \u201dfascistiskt\u201d.<\/p>\n

Finlandssvenskarna sj\u00e4lva har ocks\u00e5 varit r\u00e4tt duktiga p\u00e5 att fr\u00e5nta arbetarr\u00f6relseaktiva finlandssvenskar deras nationella identitet. Hur ofta blev inte r\u00f6da, kommunister och socialdemokrater i mellankrigstidens Svenskfinland beskrivna som f\u00f6rr\u00e4dare och osvenska, trots att de talade samma svenska modersm\u00e5l. \u00c4ven om det \u00e4r s\u00e5 att Putins regim lagt k\u00e4ppar i hjulet f\u00f6r att bedriva arkivforskning i Ryssland, finns det m\u00f6jligheter att n\u00e5 uppgifter genom andra arkiv och k\u00e4llor utanf\u00f6r Ryssland. Ett stort hinder \u00e4r d\u00e4remot tillg\u00e5ng till finansiering, det \u00e4r n\u00e4mligen inte s\u00e5 l\u00e4tt att v\u00e4cka finansi\u00e4rernas intresse f\u00f6r att bekosta en forskning om finlandssvenska \u00f6den i Sovjetunionen.<\/p>\n

Men kanske det en dag blir m\u00f6jligt f\u00f6r arkivbes\u00f6karen som jag n\u00e4mnde i b\u00f6rjan av mitt blogginl\u00e4gg att f\u00e5r ett svar p\u00e5 sin fr\u00e5ga: vad h\u00e4nde med hans f\u00f6rsvunna sl\u00e4kting i Sovjetunionen?<\/p>\n

K\u00e4llor och vidare l\u00e4sning<\/strong><\/p>\n

Annvi Gardberg & Matias Kaihovirta, Brandtal f\u00f6r v\u00e4rldsrevolution \u2013<\/em> Allan Wallenius och hans r\u00f6da resor<\/em>. Svenska Folkskolan v\u00e4nner (Helsingfors 2022)<\/p>\n

V\u00e4ki Voimakas Nro 37 (2024) Ty\u00f6v\u00e4ki ja Neuvostoliiton vuosisata<\/em>. Toimittaneet Matias Kaihovirta, Anna Laakkonen ja Silja Pitk\u00e4nen. Ty\u00f6v\u00e4en perinteen ja historian tutkimuksen seura, ISBN: 978-952-7466-39-1<\/p>\n

Riksarkivets databas, Sovjetunionen blev deras \u00f6de, https:\/\/kohtalonaneuvostoliitto.kansallisarkisto.fi\/index.php<\/a><\/p>\n

Matias Kaihovirta \u00e4r forskare och docent i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: docent Matias Kaihovirta Kort efter jag disputerat blev jag inbjuden att medverka p\u00e5 en \u00f6ppna d\u00f6rrars-dag i Pojo lokalhistoriska arkiv i Fiskars (arkivet finns numera i Karis). Under tillst\u00e4llningen bes\u00f6kte mest ortsbor arkivet, en del i hopp om att hitta information om olika lokalhistoriska \u00e4renden de intresserat sig f\u00f6r, andra kom helt enkelt f\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2256,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,400,143,569,137],"tags":[82,89],"class_list":["post-2255","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-aktualiteter","category-nordisk-historia","category-politisk-historia","category-ryssland","tag-finland","tag-kommunism"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2255","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2255"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2255\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2264,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2255\/revisions\/2264"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2256"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2255"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2255"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2255"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}