{"id":2266,"date":"2024-10-29T10:47:50","date_gmt":"2024-10-29T08:47:50","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2266"},"modified":"2024-10-29T10:47:50","modified_gmt":"2024-10-29T08:47:50","slug":"om-professorshustrur-kroppar-och-kvastforsaljare-identiteter-under-tidigmodern-tid-vid-sixth-conference-of-the-nordic-network-for-renaissance-studies-i-arhus","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2024\/10\/29\/om-professorshustrur-kroppar-och-kvastforsaljare-identiteter-under-tidigmodern-tid-vid-sixth-conference-of-the-nordic-network-for-renaissance-studies-i-arhus\/","title":{"rendered":"Om professorshustrur, kroppar och kvastf\u00f6rs\u00e4ljare: Identiteter under tidigmodern tid vid Sixth Conference of the Nordic Network for Renaissance Studies i \u00c5rhus"},"content":{"rendered":"

Av: Robin Engblom, doktorand<\/span><\/h3>\n

Det var ett regnigt men vackert \u00c5rhus som v\u00e4lkomnade mig till den sj\u00e4tte konferensen f\u00f6r Nordic Network for Renaissance Studies<\/em> i slutet av september. Det tre dagar l\u00e5nga schemat var fyllt med intressanta f\u00f6redrag och inspirerande inledningsanf\u00f6randen, och trots att jag endast hade m\u00f6jlighet att n\u00e4rvara under tv\u00e5 av dagarna reste jag hem med flera nya id\u00e9er f\u00f6r b\u00e5de avhandlingsarbetes fortskridande och till eventuella framtida \u2019skrivbordsprojekt\u2019. Inom ramen f\u00f6r ett gemensamt forskningsprojekt, Professor\u2019s Household \u2013 The Royal Academy of Turku as a Family Network in the 17th Century<\/em> lett av Mari V\u00e4lim\u00e4ki, h\u00f6ll jag tillsammans med Minna Vesa fr\u00e5n Helsingfors universitet ett f\u00f6redrag om kvinnor i l\u00e4rda hush\u00e5ll under 1600-talet. Temat f\u00f6r konferensen var identiteter i tidigmodern tid, vilket f\u00f6ref\u00f6ll tilltala forskare ur flera vetenskapliga f\u00e4lt.<\/p>\n

<\/p>\n

\"\"<\/a>

Aarhus Universitets huvudbyggnad. Foto: Wikimedia Commons.<\/p><\/div>\n

V\u00e5rt f\u00f6redrag baserade sig p\u00e5 tre kvinnor \u2013 Susanna Gyldenstolpe (1638\u2013?), Elisabeth Stodia (1640\u20131712) och Hedvig Lietzen (ca 1660\u20131720) \u2013 som var hustrur till professorer vid Kungliga Akademien i \u00c5bo och som vi tillsammans med V\u00e4lim\u00e4ki unders\u00f6kt ur ett erfarenhetshistoriskt perspektiv. I fokus f\u00f6r v\u00e5r presentation stod akt\u00f6rskapet hos dessa kvinnor inom l\u00e4rda gemenskaper, vilket vi illustrerade med hj\u00e4lp av tre olika analysniv\u00e5er. I den f\u00f6rsta niv\u00e5n studeras kvinnors roller och handlingsutrymme inom hush\u00e5llet, i den andra inom en st\u00f6rre (om \u00e4n vagare definierbar) l\u00e4rd gemenskap och i den tredje inom en professionell kontext. Med v\u00e5ra exempel p\u00e5visade vi hur s\u00e4rskilda f\u00f6rv\u00e4ntningar, erh\u00e5llna kunskaper och antagna roller formade erfarenheterna hos de tre kvinnorna som v\u00e4xte upp inom l\u00e4rda hush\u00e5ll. De egna och delade erfarenheterna hos kvinnorna stod i sin tur som grund f\u00f6r bildandet av identiteter, vilket vi kan bevittna genom till exempel statusmarkeringar i olika sammanhang. Under samma session h\u00f6ll Lucie Duggan ett intressant f\u00f6redrag om hur \u00e4gandet av b\u00f6cker bidrog till en identitetsskapande kultur bland adelskvinnor i Danmark. Boken som materiellt objekt hade s\u00e5v\u00e4l symboliska som praktiska egenskaper vilka markerade \u00e4garens tillh\u00f6righet till en s\u00e4rskild grupp.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Konferensen \u00e4gde rum vid Aarhus Institute of Advanced Studies. Foto: Minna Vesa.<\/p><\/div>\n

Det var i synnerhet intressant att bevittna den m\u00e5ngfald av metodologiska och teoretiska angreppss\u00e4tt med vilka f\u00f6redragen behandlade temat. Karen-Margrethe Simonsen, Edward Payne och Anne Sophie Refskou formulerade en intressant fr\u00e5ga i samband med deras f\u00f6redrag om offentliga dissektioner vid anatomiska teatrar, n\u00e4mligen; har en d\u00f6d kropp en identitet? Kanske tj\u00e4nar kroppen i form av objekt som identitetsmark\u00f6r f\u00f6r anatomen och hans publik? Med hj\u00e4lp av symbolik i visuella inramningar, i detta fall m\u00e5lningar som f\u00f6rest\u00e4ller dissektioner, illustrerade f\u00f6redragarna hur kroppen med dess identitetsmark\u00f6rer kunde fungera som en identitetsmark\u00f6r f\u00f6r andra. N\u00e4r en kvinnlig brottsling som avr\u00e4ttats dissekerades inf\u00f6r en publik omvandlades kroppen enligt f\u00f6redragarna till ett statusf\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r de n\u00e4rvarande, samtidigt som kroppen bokstavligen avskalades sina egna identitetsmark\u00f6rer. F\u00f6rst\u00f6randet eller omskapandet av identiteten h\u00e4nger ihop med tre stora fr\u00e5gor som jag upplevde att kopplade samman samtliga presentationer under konferensen: Hur skapas identiteter, vem definierar dem och hur f\u00f6r\u00e4ndras de?<\/p>\n

\"\"<\/a>

\u00c5rhus bj\u00f6d p\u00e5 regn och vackra byggnader. Foto: Robin Engblom.<\/p><\/div>\n

Elisabeth Luttemans f\u00f6redrag belyste i sin tur hur olika former av representationer korrelerade med och \u00e4ndrade den m\u00e5ngfasetterade bilden av kringresande handlare i London under tidigmodern tid. Sm\u00e5handlarna utgjorde ett visuellt betydande inslag i London d\u00e4r de str\u00f6k l\u00e4ngs gatorna i den vimlande staden. I denna mening bem\u00f6ttes de av b\u00e5de fascination och irritation fr\u00e5n inv\u00e5narnas sida; \u00e5 ena sidan f\u00f6rs\u00e5g de stadsborna med ibland n\u00f6dv\u00e4ndiga varor som kvastar, \u00e5 andra sidan s\u00e5gs de som p\u00e5tr\u00e4ngande, op\u00e5litliga fr\u00e4mlingar. Samtidigt som de kringresande handlarnas okontrollerade verksamhet orsakade huvudbry f\u00f6r myndigheterna, avbildades de i n\u00e5got romantiserad form i samtida dikter och illustrationer. Den sjungande kvasthandlaren, fattig men glad, v\u00e4ckte sympatier och ans\u00e5gs trots allt vara en del av den levande staden. Det f\u00f6rblev dock oklart huruvida romantiseringen korrelerade med en upplevd nyttoaspekt av vad handlarna s\u00e5lde, det vill s\u00e4ga ifall en f\u00f6rs\u00e4ljare av mer f\u00e5f\u00e4nga ting bem\u00f6ttes av liknande sympatier. Oavsett erbj\u00f6d Luttemans f\u00f6redrag, baserad p\u00e5 multimodala representationer, ett annorlunda och intressant perspektiv p\u00e5 yrkesidentiteter.<\/p>\n

I mitt avhandlingsarbete unders\u00f6ker jag vilken roll hush\u00e5llet och sl\u00e4ktn\u00e4tverken hade f\u00f6r l\u00e4rdas och deras familjemedlemmars f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter under slutet av 1600-talet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det \u00e4ven relevant f\u00f6r mig att se hur dessa personer navigerade i ett samh\u00e4lle pr\u00e4glat av hierarkier och sociala koder. I en milj\u00f6 d\u00e4r kampen om socialt inflytande \u00e4r direkt kopplat till identitet blir det viktigt att st\u00e4ndigt utmana konkurrerande identitetsnarrativ, och som man kunde bevittna i de ovann\u00e4mnda f\u00f6redragen formades dessa narrativ p\u00e5 flera olika s\u00e4tt och av olika akt\u00f6rer.<\/p>\n

 <\/p>\n

Robin Engblom, FM, \u00e4r doktorand i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi. I sin avhandling unders\u00f6ker han vilka verksamhetsstrategier \u00e5boprofessorerna med sina familjer anv\u00e4nde sig av f\u00f6r att fr\u00e4mja sina intressen under 1600-talet.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Robin Engblom, doktorand Det var ett regnigt men vackert \u00c5rhus som v\u00e4lkomnade mig till den sj\u00e4tte konferensen f\u00f6r Nordic Network for Renaissance Studies i slutet av september. Det tre dagar l\u00e5nga schemat var fyllt med intressanta f\u00f6redrag och inspirerande inledningsanf\u00f6randen, och trots att jag endast hade m\u00f6jlighet att n\u00e4rvara under tv\u00e5 av dagarna reste […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2270,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[149,394,392,143],"tags":[601,673],"class_list":["post-2266","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-europa","category-fran-faltet","category-konferenser","category-nordisk-historia","tag-identitet","tag-tidigmodern-tid"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2266","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2266"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2266\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2285,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2266\/revisions\/2285"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2270"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2266"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2266"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2266"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}