{"id":2287,"date":"2024-11-29T11:51:33","date_gmt":"2024-11-29T09:51:33","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2287"},"modified":"2024-11-29T11:51:59","modified_gmt":"2024-11-29T09:51:59","slug":"professorsjobb-och-vardagens-praktiker-i-1700-talets-abo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2024\/11\/29\/professorsjobb-och-vardagens-praktiker-i-1700-talets-abo\/","title":{"rendered":"Professorsjobb och vardagens praktiker i 1700-talets \u00c5bo"},"content":{"rendered":"

Av: professor Johanna Ilmakunnas<\/span><\/h3>\n

Intellektuellt arbete, idkande av vetenskaper samt undervisning och handledning p\u00e5 universitetsniv\u00e5 handlar huvudsakligen om inneh\u00e5ll och v\u00e4xelverkan mellan individer. Men ocks\u00e5 materiella omst\u00e4ndigheter p\u00e5verkar forskararbetet, likav\u00e4l nu som p\u00e5 1700-talet. Inom den nyaste historieforskningen som ber\u00f6r universitetshistoria och vetenskapshistoria har forskare allt oftare b\u00f6rjat betrakta materiella och emotionella dimensioner av forskararbetet. L\u00e4ser man \u00e4ldre vetenskapshistorisk forskning med k\u00e4nsla f\u00f6r det materiella och det vardagliga, hittar man ocks\u00e5 vardagens praktiker f\u00f6rv\u00e5nande ofta, \u00e5tminstone mellan raderna. Detta betyder att historiker p\u00e5 2020-talet fortfarande kan anv\u00e4nda forskning publicerat p\u00e5 1870-talet eller 1920-talet; historisk forskning f\u00f6r\u00e5ldras v\u00e4ldigt l\u00e5ngsamt, om n\u00e5nsin.<\/p>\n

<\/p>\n

Professorer och andra akademiska profiler aktiva i \u00c5bo fr\u00e5n mitten av 1600-talet till tidigt 1800-tal \u2013 fr\u00e5n grundandet av universitetet i \u00c5bo 1640 tills dess flytt till Helsingfors 1828 \u2013 har l\u00e4mnat m\u00e5nga sp\u00e5r i olika arkiv och k\u00e4llor g\u00e4llande det vardagliga och det materiella i sitt arbete. Exempelvis brevv\u00e4xling var f\u00f6r de l\u00e4rda ett s\u00e4tt att f\u00f6ra vetenskapliga samtal, meddela om vetenskapliga experiment, utveckla intellektuella n\u00e4tverk samt best\u00e4lla r\u00e5varor som mineralier och v\u00e4xtsticklingar. Men brevledes organiserades ocks\u00e5 vardagen, arbete och ekonomiska angel\u00e4genheter som inte s\u00e4llan ber\u00f6rde professorers akademiska arbete.<\/p>\n

Professor vid kungliga akademien i \u00c5bo, riksdagsledamot, biskop i \u00c5bo och sedermera \u00e4rkebiskop i Uppsala Carl Fredric Mennander (1712\u20131786), hade breda intressen som inkluderade teologi, naturvetenskaper, botanik, historia och statskunskap. Genom sin omfattande brevv\u00e4xling organiserade Mennander sitt arbete som professor, som pr\u00e4st och som riksdagsman. Breven mellan Mennander och hans son Carl Fredric Mennander (1748\u20131803, adlad 1769 Fredenheim) ber\u00e4ttar hur mycket organisering \u2013 som idag kunde kallas metaarbete \u2013 som kr\u00e4vdes f\u00f6r att f\u00e5 det materiella och vardagliga omst\u00e4ndigheterna av det intellektuella arbetet att fungera smidigt.<\/p>\n

\"\"<\/a>

B\u00f6cker fr\u00e5n 1700-talet och 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft. Bild: Bukowskis.<\/p><\/div>\n

Av de \u00f6ver 1 200 brev mellan Mennander och Fredenheim som har bevarats behandlar n\u00e4stan alla vardagens praktiker och det materiella dimensionerna av professorsarbetet, \u00e5tminstone under ett par rader eller i en bisats. \u00c4nnu oftare handlar hela brevet om vardagens praktiker och materiell kultur. B\u00f6cker, tidskrifter och andra trycksaker n\u00e4mns i n\u00e4sta alla brev. Andra vardagliga \u00e4mnen som framkom ofta var boende, kl\u00e4der och matvaror samt fr\u00f6n och sticklingar till Mennanders tr\u00e4dg\u00e5rdar i \u00c5bo och p\u00e5 pr\u00e4stg\u00e5rden Ala-Lemu.<\/p>\n

F\u00f6r att organisera litteraturink\u00f6p via bokhandlare, auktioner samt v\u00e4nner och bekanta i Sverige och utomlands kr\u00e4vdes st\u00e4ndiga best\u00e4llningar och paket som skickades fram och tillbaka \u00f6ver havet mellan \u00c5bo och Stockholm, dit b\u00f6cker fr\u00e5n London, Paris, Amsterdam och Leipzig anl\u00e4nde innan de skickades via anlitade skeppare till Mennander och andra \u00c5boprofessorer. Samlingarna p\u00e5 universitetets bibliotek \u00f6kades m\u00e5lmedvetet av b\u00e5de bibliotekarier och professorer, i synnerhet av Henrik Gabriel Porthan (1739\u20131804), men professorerna hade oftast ocks\u00e5 betydande egna boksamlingar hemma. P\u00e5 1760-talet v\u00e4drades biblioteksrummet hos Mennander dagligen under sommarhalv\u00e5ret och i rummet fick ingen annan \u00e4n sonen komma in d\u00e5 Mennander sj\u00e4lv inte var hemma.<\/p>\n

St\u00e5ndsm\u00e4ssigt boende och kl\u00e4dsel var sociala och kulturella statusmark\u00f6rer, men i Mennanders och Fredenheims brev framkommer det att b\u00e5da hade praktiska dimensioner. N\u00e4r Mennander ville skaffa sig en ny och varm kappa eller p\u00e4ls, bad han om hj\u00e4lp i anskaffningen fr\u00e5n Fredenheim som d\u00e5 hade flyttat till Stockholm f\u00f6r att arbeta som kanslist. Senare st\u00e4llde den f\u00f6rm\u00f6gna men sparsamma Mennander in best\u00e4llningen p\u00e5 kappan eftersom den var f\u00f6r dyr. P\u00e5 h\u00f6sten 1777 ville Mennander skaffa sig en f\u00e5t\u00f6lj som han beskrev som \u201dganska commod\u201d och \u201dden beqw\u00e4mligaste\u201d.<\/p>\n

Detta ber\u00e4ttar om att bekv\u00e4ma f\u00e5t\u00f6ljer och varma kl\u00e4der i ett v\u00e4l belyst biblioteksrum ans\u00e5gs mer eller mindre n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r en professor f\u00f6r att h\u00e5lla sig bekv\u00e4mt sysselsatt i sina intellektuella arbeten och n\u00f6jen.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vidare l\u00e4sning<\/strong><\/p>\n

Tie meren yli. Turun akatemian aate- ja kulttuurihistoriaa 1640\u20131828<\/em>, toim. Johanna Ilmakunnas & Charlotta Wolff, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2024.<\/p>\n

 <\/p>\n

Johanna Ilmakunnas \u00e4r professor i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi. Hennes forskning ber\u00f6r bland annat arbetets kulturhistoria, vardagens praktiker och materiell kultur under 1700-talet.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: professor Johanna Ilmakunnas Intellektuellt arbete, idkande av vetenskaper samt undervisning och handledning p\u00e5 universitetsniv\u00e5 handlar huvudsakligen om inneh\u00e5ll och v\u00e4xelverkan mellan individer. Men ocks\u00e5 materiella omst\u00e4ndigheter p\u00e5verkar forskararbetet, likav\u00e4l nu som p\u00e5 1700-talet. Inom den nyaste historieforskningen som ber\u00f6r universitetshistoria och vetenskapshistoria har forskare allt oftare b\u00f6rjat betrakta materiella och emotionella dimensioner av forskararbetet. […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2291,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145,143],"tags":[466,450,683,684,6],"class_list":["post-2287","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-145","category-nordisk-historia","tag-brev","tag-materialitet","tag-materiell-kultur","tag-professorer","tag-universitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2287","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2287"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2287\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2295,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2287\/revisions\/2295"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2291"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2287"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2287"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2287"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}