{"id":2297,"date":"2024-12-03T11:16:44","date_gmt":"2024-12-03T09:16:44","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2297"},"modified":"2024-12-03T11:16:44","modified_gmt":"2024-12-03T09:16:44","slug":"vad-skulle-klinge-saga-reflektioner-kring-akademiska-forord","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2024\/12\/03\/vad-skulle-klinge-saga-reflektioner-kring-akademiska-forord\/","title":{"rendered":"Vad skulle Klinge s\u00e4ga?! reflektioner kring akademiska f\u00f6rord"},"content":{"rendered":"

Av: Sebastian Lindberg, doktorand<\/span><\/h3>\n

Under de fyra \u00e5ren som jag arbetat med min doktorsavhandling har jag haft gl\u00e4djen att ha ett eget bord i Nationalbibliotekets vackra s\u00f6dra sal i Helsingfors. D\u00e5 litteraturen, staplad i svajande torn p\u00e5 bordet, b\u00f6rjat smaka f\u00f6r mycket tr\u00e4 eller f\u00f6rm\u00e5gan att konstruera sammanh\u00e4ngande meningar totalt verkar ha runnit ur mig (sker speciellt p\u00e5 eftermiddagstimmarna) har jag ibland tagit en kort promenad till Rotundans hylla med publicerade doktorsavhandlingar. En samling d\u00e4r min egen avhandling ocks\u00e5 hoppeligen n\u00e5gon g\u00e5ng kommer att ing\u00e5.<\/p>\n

<\/p>\n

Ett v\u00e4lpr\u00f6vat s\u00e4tt att avlasta hj\u00e4rnan har varit att hitta en avhandling med intressant titel eller p\u00e4rm och \u00f6ppna den f\u00f6r att \u00f6gna igenom f\u00f6rordet. Avhandlingarnas f\u00f6rord ger f\u00f6rutom synvinklar till hur f\u00f6rfattarna positionerar sig som forskare och vilka deras n\u00e4tverk inom f\u00e4ltet \u00e4r, som Johanna Ilmakunnas tidigare skrivit om i denna blogg<\/a>, ocks\u00e5 en inblick i ett sorts imagin\u00e4rt sj\u00e4lsfr\u00e4ndskap.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Rotundan i Nationalbiblioteket. Bild: skribenten.<\/p><\/div>\n

Speciellt i avhandlingar skrivna under ungef\u00e4r de senaste trettio \u00e5ren avlastar skribenterna mer frimodigt om utmaningar, sidosp\u00e5r och till och med konflikter som f\u00f6reg\u00e5tt disputationen. Trots att diskussioner om utmaningar med arbetet ofta kan f\u00f6ras med kollegor \u00e4r det \u00e4ven l\u00e4ttande att kunna konstatera att liknande existentiella kriser funnits i decennier. Kanske tr\u00f6stande speciellt just f\u00f6r en historiker.<\/p>\n

Avhandlingarnas f\u00f6rord dryper ocks\u00e5 av akademiska traditioner. Det g\u00e4ller att tacka handledare, opponenter, seminariekolleger samt partners och detta i r\u00e4tt ordning. F\u00f6rvisso utan att gl\u00f6mma hundar och katter som mer ofta \u00e4n s\u00e4llan verkar tillskrivas en \u00e4nnu st\u00f6rre roll \u00e4n de i den f\u00f6rstn\u00e4mnda kategorin till att avhandlingen verkligen roddes i land.<\/p>\n

Om att f\u00f6rorden uppfattas som en viktig tradition talar ocks\u00e5 att Forskningsetiska delegationen (TENK) 2021 m\u00e5ste ta st\u00e4llning till ett fall d\u00e4r tacket till handledaren utel\u00e4mnats helt i avhandlingen. TENK:s besked<\/a> var att utel\u00e4mning av tack inte strider mot god vetenskaplig praxis, trots att det ifr\u00e5gasatta fallet ans\u00e5gs exceptionellt. Det ifr\u00e5gavarande universitets forskningsetiska n\u00e4mnd kom ocks\u00e5 till samma resultat.<\/p>\n

Avhandlingarnas tackord ger p\u00e5 grund av sina inofficiella formkrav ocks\u00e5 en ypperlig inblick i f\u00f6r\u00e4ndrade akademiska traditioner och kultursociala f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r avhandlingsskribenter. Vem \u00e4r det som tackas? Vilka \u00e4r milj\u00f6erna avhandlingarna uppges blivit till i? Vem har underst\u00f6tt avhandlingens tillkomst och hur kom skribenten fram till \u00e4mnet?<\/p>\n

\"\"<\/a>

F\u00f6rordet till den \u00e4ldsta akademiska doktrosavhandlingen i Nationalbibliotekets samlingar. Discursus Politicus de Prudentia f\u00f6rsvarad (ungef\u00e4r: Statsvetenskaplig avhandling om f\u00f6rnuftet) av Enevaldus S. Svenonius vid \u00c5bo Akademi 1641. Bild: Nationalbiblioteket<\/p><\/div>\n

F\u00f6r\u00e4ndringslinjer i avhandlingar i medicin 1954\u20131994 har studerats av Kimmo Kontula i en Duodecim-artikel<\/a> fr\u00e5n 1994. I sin kvantitativa analys kommer Kontula fram till tackorden under 1900-talets senare h\u00e4lft blivit l\u00e4ngre och antalet tackade personer \u00f6kat. Oftare har ocks\u00e5 avhandlingsskribenterna under senare \u00e5r till\u00e4gnat arbetet till sl\u00e4kt och barn liksom de oftare betonat utmaningarna med att f\u00e5 avhandlingen f\u00e4rdig.<\/p>\n

Varken en bredare analys av tacktalen i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet eller inom historievetenskapen i Finland verkar dock ha gjorts. H\u00e4r allts\u00e5 ett tips till er som s\u00f6ker efter \u00e4mnen f\u00f6r kandidat- eller magisteruppsatser. Eller kanske till och med ett doktorsavhandlings\u00e4mne p\u00e5 metaniv\u00e5. J\u00e4mf\u00f6relser till v\u00e5ra nordliga grannl\u00e4nder vore ocks\u00e5 av h\u00f6gsta intresse.<\/p>\n

Utf\u00f6randet av denna studie har dock nu f\u00f6rsv\u00e5rats i och med att Nationalbiblioteket nyligen flyttat samlingen med avhandlingar fr\u00e5n de \u00f6ppna hyllorna till f\u00f6rr\u00e5det d\u00e4rifr\u00e5n enstaka exemplar m\u00e5ste skilt best\u00e4llas fram. D\u00e4rmed har ocks\u00e5 min ofta f\u00f6rekommande eftermiddagsaktivitet och l\u00e4nk till denna akademiska traditionsgruva brutits. Den akademiska traditionsb\u00e4raren, primus inter pares<\/em>, var utan tvivel professor Matti Klinge. Vad skulle m\u00e5nne professor Klinge ha sagt om beslutet att flytta doktorsavhandlingarna till bibliotekets k\u00e4llare?<\/p>\n

Sebastian Lindberg, FM, \u00e4r doktorand i historia vid Helsingfors universitet och h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00e4rdigst\u00e4lla en avhandling om Carl Enckell och Finlands utrikespolitiska kultur 1944\u20131950.<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Sebastian Lindberg, doktorand Under de fyra \u00e5ren som jag arbetat med min doktorsavhandling har jag haft gl\u00e4djen att ha ett eget bord i Nationalbibliotekets vackra s\u00f6dra sal i Helsingfors. D\u00e5 litteraturen, staplad i svajande torn p\u00e5 bordet, b\u00f6rjat smaka f\u00f6r mycket tr\u00e4 eller f\u00f6rm\u00e5gan att konstruera sammanh\u00e4ngande meningar totalt verkar ha runnit ur mig […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2299,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[383,147,400,569],"tags":[82,238],"class_list":["post-2297","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1600-tal","category-1900-tal","category-aktualiteter","category-politisk-historia","tag-finland","tag-forskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2297","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2297"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2297\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2300,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2297\/revisions\/2300"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2299"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2297"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2297"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2297"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}