{"id":2302,"date":"2025-01-15T11:21:05","date_gmt":"2025-01-15T09:21:05","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2302"},"modified":"2025-01-15T11:21:05","modified_gmt":"2025-01-15T09:21:05","slug":"olaga-hysande-papperslosa-och-yttre-granser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2025\/01\/15\/olaga-hysande-papperslosa-och-yttre-granser\/","title":{"rendered":"Olaga hysande, pappersl\u00f6sa och yttre gr\u00e4nser"},"content":{"rendered":"

Av: Ann-Catrin \u00d6stman, \u00e4ldre universitetslektor<\/span><\/h3>\n

P\u00e5 vintertinget \u00e5r 1814 st\u00e4lldes Dragsfj\u00e4rdsb\u00f6nderna Isak Johansson och Isak Isaksson till svars f\u00f6r olaga hysande. P\u00e5 sina g\u00e5rdar hade de gett uppeh\u00e4lle och arbete \u00e5t tv\u00e5 dr\u00e4ngar, som b\u00e4gge kallade sig f\u00f6r Christian. Det hade kommit till myndigheternas k\u00e4nnedom att m\u00e4nnen hade flytt livegenskap och h\u00e5rda villkor i Baltikum. Idag skulle vi kalla dem pappersl\u00f6sa eller irregulj\u00e4ra migranter.<\/p>\n

Till sitt f\u00f6rsvar framh\u00f6ll de anklagade att de hade velat hj\u00e4lpa ynglingarna, som \u201dvid sin ankomst varit s\u00e5 nakne och utsvaltne at Svaranderne af medlidande emottagit dem i sitt hus\u201d. Inf\u00f6r r\u00e4tta urskuldade b\u00f6nderna sig genom att p\u00e5peka att dr\u00e4ngarna hade sagt sig komma fr\u00e5n Lovisa stad och Ing\u00e5 socken. Men \u00e4ven detta kunde ha renderat b\u00f6nderna b\u00f6ter, eftersom dessa inte hade l\u00e5tit mantalsskriva nykomlingarna.<\/p>\n

<\/p>\n

Husb\u00f6nderna hade angivits f\u00f6r olaga hysning, en handling som var straffbelagd enligt de svenska lagar som g\u00e4llde i storfurstend\u00f6met. Det h\u00e4r var ett gammalt f\u00f6rbud och det f\u00f6rnyades bland annat i legohjonstadgorna. I storfurstend\u00f6met g\u00e4llde reglering fr\u00e5n den svenska tiden och redan i den andra paragrafen i legostadgan fr\u00e5n \u00e5r 1805 stipulerades om b\u00f6ter p\u00e5 sex riksdaler, trettiotv\u00e5 skillingar f\u00f6r den \u201dsom tjenstl\u00f6se hyser och s\u00f6ker at underh\u00e5lla\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Legohjonsstadgan fr\u00e5n \u00e5r 1805. BIld: Ann-Catrin \u00d6stman.<\/p><\/div>\n

Fr\u00e5n 1810- och 1820-talet finns det exempel p\u00e5 att denna reglering anv\u00e4ndes som ett led i arbetet med att uppr\u00e4tth\u00e5lla de yttre gr\u00e4nserna. Efter \u00e5r 1809, d\u00e5 Finland blev en s\u00e4rf\u00f6rvaltad del av det ryska imperiet, kunde representanter f\u00f6r den nya \u00f6verheten \u00e5l\u00e4gga de lokala och regionala myndigheterna att efterspana pappersl\u00f6sa migranter fr\u00e5n bland annat Estland. Upprepade g\u00e5nger cirkulerade p\u00e5minnelser om f\u00f6rbudet mot olaga h\u00e4rb\u00e4rgerande i samband med efterlysningar av s\u00e5 kallade \u00f6verl\u00f6pare eller av s\u00e5dana som hade rymt fr\u00e5n den ryska arm\u00e9n.<\/p>\n

De som anklagades f\u00f6r att ha hj\u00e4lpt de livl\u00e4ndska karlarna \u2013 s\u00e5 kallades esterna ofta i de samtida dokumenten \u2013 kunde f\u00f6rsvara sig p\u00e5 olika s\u00e4tt. En rusth\u00e5llare i Bj\u00e4rn\u00e5 framh\u00f6ll att de h\u00e4rb\u00e4rgerade hade sagt sig vara i sj\u00f6n\u00f6d och bett om hj\u00e4lp, medan bonden Mattsson p\u00e5 Hitis framh\u00f6ll att han ofta bes\u00f6ktes av sj\u00f6farande och att han inte kunde anm\u00e4la dem alla.<\/p>\n

I nutida svenskt spr\u00e5kbruk avser ordet hysa ofta att en person b\u00e4r p\u00e5 k\u00e4nslor av n\u00e5got slag. Under 1800-talet hade ordet en konkret betydelse och i finskan f\u00f6refaller verbets konkreta inneb\u00f6rd ha bibeh\u00e5llits i en st\u00f6rre omfattning. Termen ingick i reglering som ofta kungjordes och det \u00e4r antagligen d\u00e4rf\u00f6r som verbet ocks\u00e5 har en finskspr\u00e5kig form \u2013 hyys\u00e4t\u00e4.<\/p>\n

\u00c5r 1816 gavs en f\u00f6rordning om straff f\u00f6r de personer som hyste passl\u00f6sa, rymlingar och livegna. F\u00f6rutom den b\u00f6tessumma som angavs i legostadgan skulle den som \u201dbegagnade\u201d rymlingars arbete \u00e4ven betala dagsverksl\u00f6n \u00e5t s\u00e5dana som hade g\u00e5tt miste om arbetsinsatser: \u201df\u00f6r hvarje dag, han den f\u00f6rrymde eller of\u00f6rpassade personen hos sig hyst samt af dess arbete sig begagnat; och kommer denna ers\u00e4ttning att tillfalla den, som genom en s\u00e5dan lifegen Persons rymning och saknaden af dess arbete blifwit lidande\u201d.<\/p>\n

Att det f\u00f6rel\u00e5g f\u00f6rbud mot hysande kommunicerades kraftfullt i storfurstend\u00f6met \u00e5r 1827. Under sommaren kungjordes en kejserlig f\u00f6rordning d\u00e4r f\u00f6rbudet \u201demot l\u00f6st och of\u00f6rpassat folks hysande\u201d fr\u00e5n \u00e5r 1816 f\u00f6rnyades. Pr\u00e4sterna \u00e5lades att fr\u00e5n predikstolarna p\u00e5minna om straffen f\u00f6r dem som hyste rymlingar och \u00e4ven om den bel\u00f6ning som \u201dtillkommer dem, hvilka s\u00e5dana f\u00f6rrymmare gripa\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Karta \u00f6ver Stensb\u00f6le g\u00e5rds \u00e4gor, Borg\u00e5. Bild: Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland.<\/p><\/div>\n

Det \u00e4r f\u00e5 studier som har fokuserat p\u00e5 olaga hysande. Det f\u00f6refaller dock ha varit r\u00e4tt vanligt att r\u00f6rliga personer s\u00e5gs som en arbetskraftsresurs och h\u00e4rb\u00e4rgerades f\u00f6r kortare perioder. I texter som nu \u00e4r under arbete i v\u00e5rt forskningsprojekt om f\u00f6rvisningar kommer temat att tangeras. Det vi kan se \u00e4r att f\u00f6rbudet kom att anv\u00e4ndas d\u00e5 myndigheterna efterspanade s\u00e5dana som skulle f\u00f6rpassas \u2013 f\u00f6rvisas, utl\u00e4mnas eller utv\u00e4xlas.<\/p>\n

F\u00f6r tillf\u00e4llet arbetar jag p\u00e5 en studie om hur estniska m\u00e4n f\u00f6rpassades fr\u00e5n sk\u00e4rg\u00e5rdsomr\u00e5den i \u00f6stra Nyland. En del av dem som hade gett uppeh\u00e4lle \u00e5t s\u00e5dana som saknade orlovssedel d\u00f6mdes till b\u00f6ter. Det finns ocks\u00e5 exempel p\u00e5 att torpare s\u00e5gs som ers\u00e4ttningsskyldiga och \u00e5lades att ers\u00e4tta den h\u00e4rb\u00e4rgerades \u00f6verhavande i det estniska guvernementet.<\/p>\n

I de f\u00f6rh\u00f6rs- och r\u00e4tteg\u00e5ngsprotokoll som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n dessa f\u00f6rfaranden finns \u00e4ven exempel p\u00e5 s\u00e5dana som vill hj\u00e4lpa de f\u00f6rvisade. D\u00e5 dr\u00e4ngen Johan Johansson som hade vistats n\u00e5gra \u00e5r i Borg\u00e5 f\u00f6rpassades till hemorten ville \u00e4nkan Hedvig \u00d6holm s\u00e5 fort som isl\u00e4get bara till\u00e4t, \u201dmed f\u00f6rsta \u00f6ppet vatten\u201d, l\u00e5ta \u00f6vers\u00e4nda den innest\u00e5ende l\u00f6nen.<\/p>\n

 <\/p>\n

Bygger p\u00e5 f\u00f6ljande<\/strong>:<\/p>\n

\u00d6stman, Nyanl\u00e4nda ester p\u00e5 1820-talet: reglering, f\u00f6rh\u00f6r och f\u00f6rpassning In- och utflytningens omf\u00e5ng, begr\u00e4nsningar och m\u00f6jligheter. Genealogiska f\u00f6rbundets seminarium 14.9.2024 (f\u00f6redrag).<\/p>\n

\u00d6stman, \u201cEstniska \u00f6verl\u00f6pare i Finland p\u00e5 1810-talet\u201d, Historisk tidskrift f\u00f6r Finland <\/em>108:3 (2023).<\/p>\n

Johanna Wassholm & Ann-Catrin \u00d6stman, \u201dF\u00f6rrymda ryska soldater i storfurstend\u00f6met Finland 1808\u20131818. Retorisk anv\u00e4ndning av k\u00e4nslor i kommunikationen mellan \u00f6verhet och unders\u00e5tar.” Godk\u00e4nd artikel Historiallinen Aikakauskirja<\/em> 2025.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ann-Catrin \u00d6stman (FD), \u00e4r \u00e4ldre universitetslektor i historia vid \u00c5bo Akademi. Hon \u00e4r verksam inom projektet \u201dV\u00e5gor av f\u00f6rvisning \u2013 reglering och praktiker i norra Europa ca 1450\u20131900\u201d<\/a>, som finansieras av Finlands Akademi och Svenska kulturfonden.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Ann-Catrin \u00d6stman, \u00e4ldre universitetslektor P\u00e5 vintertinget \u00e5r 1814 st\u00e4lldes Dragsfj\u00e4rdsb\u00f6nderna Isak Johansson och Isak Isaksson till svars f\u00f6r olaga hysande. P\u00e5 sina g\u00e5rdar hade de gett uppeh\u00e4lle och arbete \u00e5t tv\u00e5 dr\u00e4ngar, som b\u00e4gge kallade sig f\u00f6r Christian. Det hade kommit till myndigheternas k\u00e4nnedom att m\u00e4nnen hade flytt livegenskap och h\u00e5rda villkor i Baltikum. […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2306,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,143],"tags":[665,605,640,685],"class_list":["post-2302","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-146","category-nordisk-historia","tag-forvisningar","tag-migration","tag-rymlingar","tag-tjanstefolk"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2302","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2302"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2302\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2309,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2302\/revisions\/2309"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2306"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2302"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2302"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}