{"id":2315,"date":"2025-02-04T11:13:07","date_gmt":"2025-02-04T09:13:07","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2315"},"modified":"2025-11-14T13:11:08","modified_gmt":"2025-11-14T11:11:08","slug":"rabaldret-i-nicosia-var-finlandsk-hamnd-hur-ett-slagsmal-pa-cypern-blev-en-internationell-incident","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2025\/02\/04\/rabaldret-i-nicosia-var-finlandsk-hamnd-hur-ett-slagsmal-pa-cypern-blev-en-internationell-incident\/","title":{"rendered":"\u201dRabaldret i Nicosia var finl\u00e4ndsk h\u00e4mnd\u201d \u2013 Hur ett slagsm\u00e5l p\u00e5 Cypern blev en internationell incident"},"content":{"rendered":"

Av: Rasmus Marjanen, doktorand<\/span><\/h3>\n

I december 1967 skrevs det i den finska pressen ivrigt om en s\u00e4regen skandal: finska FN-soldater hade varit delaktiga i ett storskaligt slagsm\u00e5l p\u00e5 en nattklubb i huvudstaden Nicosia p\u00e5 Cypern. Men vad handlade det egentligen om? F\u00f6rsvarsmakten samt Utrikesministeriet hade sin egen version av h\u00e4ndelserna, \u00e4ven om de s\u00e4kerligen skulle ha f\u00f6redragit att saken inte diskuterades \u00f6verhuvudtaget. Information sipprade dock ut, och i tidningar f\u00f6rekom \u00e4ven referat p\u00e5 vad utl\u00e4ndska tidningar rapporterade om h\u00e4ndelsen. Vid det h\u00e4r laget hade Finland redan b\u00f6rjat profilera sig inom v\u00e4rldspolitiken som en ivrig deltagare i fredsbevarande insatser, och h\u00e4ndelsen hade potential att rubba bilden av landet som den sansade, neutrala medlaren.
\n<\/p>\n

Cyperninsatsen som inleddes 1964 var Finlands st\u00f6rsta satsning p\u00e5 fredsbevarande sedan landets f\u00f6rsta deltagande i Suez 1956\u20131957.\u00a0 Den inledande finska kontingenten bestod av 1003 man, vilket vida \u00f6versteg uppslutningen i tidigare insatser. P\u00e5 Suez hade motsvarande styrka utgjort endast en fj\u00e4rdedel av detta. Beslutet att delta hade ocks\u00e5 f\u00f6reg\u00e5tts av en h\u00e4tsk tidningsdebatt, och d\u00e4rmed kunde F\u00f6rsvarsmakten f\u00f6rv\u00e4nta sig att pressen entusiastiskt skulle snappa upp en eventuell skandal.<\/p>\n

<\/p>\n

United Nations Peacekeeping Force in Cyprus (UNFICYP) inf\u00f6rdes i mars 1964 efter att stridigheter mellan \u00f6ns befolkningsgrupper \u2013 med grekcyprioter p\u00e5 en sida och turkcyprioter p\u00e5 den andra \u2013 eskalerade. Landet hade erh\u00e5llit sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n brittiskt kolonialstyre fyra \u00e5r tidigare, men britterna ut\u00f6vade fortfarande stort inflytande p\u00e5 \u00f6n, inte minst via sina kvarvarande milit\u00e4rbaser. I praktiken hade britterna \u00f6vertagit styret p\u00e5 Cypern redan 1878 efter att Osmanska riket, som f\u00f6rsvagat av sin f\u00f6rlust i kriget mot Ryssland, tvingats till\u00e5ta en brittisk milit\u00e4r n\u00e4rvaro p\u00e5 \u00f6n. \u00c5r 1925 omvandlades Cypern officiellt till en brittisk koloni. Grekcyprioterna utgjorde en majoritet, men efter n\u00e4rmare tre sekel av osmanskt styre fanns det ocks\u00e5 en betydande turkcypriotisk minoritet p\u00e5 \u00f6n. Grundlagen som stiftades 1960 reflekterade denna splittring och skulle i teorin s\u00e4kra den turkcypriotiska minoritetens r\u00e4ttigheter, men det uppstod snart mots\u00e4ttningar mellan grupperna. B\u00e5de Grekland och Turkiet anv\u00e4nde ocks\u00e5 tidvis befolkningen f\u00f6r att gynna sina egna politiska \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Finska fredsbevarare p\u00e5 Cypern \u00e5r 1964. Mellan \u00e5ren 1964\u20132005 tj\u00e4nstgjorde \u00f6ver 10 000 finl\u00e4ndare p\u00e5 \u00f6n. Cypern utg\u00f6r d\u00e4rmed Finlands n\u00e4st st\u00f6rsta satsning p\u00e5 internationella insatser, tills vidare \u00f6vertr\u00e4ffad endast av United Nations Interim Force in Lebanon (UNIFIL) d\u00e4r fler \u00e4n 13 000 finl\u00e4ndare tj\u00e4nstgjort. Bildk\u00e4lla: Koskinen, Pentti, Museovirasto. JOKA: Hufvudstadsbladet.<\/p><\/div>\n

Den politiska situationen var f\u00f6rvisso vida mer invecklad och nyanserad \u00e4n bloggformatet till\u00e5ter att kartl\u00e4gga, men stridigheterna som f\u00f6regick den internationella insatsen, fick sin b\u00f6rjan 1963 d\u00e5 landets grekcypriotiska president, \u00e4rkebiskopen Makarios III, f\u00f6rs\u00f6kte inf\u00f6ra \u00e4ndringar i grundlagen som skulle inskr\u00e4nka p\u00e5 turkcyprioternas r\u00e4ttigheter. Samtidigt fanns det faktioner bland grekcyprioterna som s\u00e5g det fortsatta brittiska inflytandet som ett hinder f\u00f6r deras sj\u00e4lvstyre. Turkiet hotade med att ingripa f\u00f6r att s\u00e4kra turkcyprioternas st\u00e4llning, och f\u00f6ljaktligen ans\u00e5gs en internationell styrka utg\u00f6ra en kompromiss f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla freden. I detta ytterst sp\u00e4nda politiska l\u00e4ge skulle FN-styrkan uppf\u00f6ras hastigt, fr\u00e5n l\u00e4nder som Grekland, Turkiet och stormakterna alla accepterade. I slut\u00e4ndan kom b\u00e5de Sverige och Finland att bidra med stora kontingenter. Egentligen hade man fr\u00e5n FN:s sida f\u00f6rst h\u00f6rt av sig till Sverige, varefter Finland fick h\u00f6ra om denna f\u00f6rfr\u00e5gan och erbj\u00f6d sig till f\u00f6rfogande p\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningen att Sverige ocks\u00e5 deltog. I ljuset av den politiska situationen p\u00e5 Cypern- och processen bakom Finlands slutliga deltagande \u00e4r det d\u00e4rmed f\u00f6rst\u00e5eligt att ett storskaligt slagsm\u00e5l d\u00e4r finska fredsbevarare var inblandade inte var n\u00e5got som statsledningen ville l\u00e4sa om i tidningen.<\/p>\n

Forskaren Jukka Pesu, som granskat utredningarna som iscensattes efter slagsm\u00e5let, konstaterar att det fanns olika versioner av hur handgem\u00e4nget \u2013 som egentligen bestod av flera skilda incidenter i samma restaurangdistrikt \u00ad\u2013 hade f\u00e5tt sin b\u00f6rjan, men att inget scenario framst\u00e4llde Finland i ett s\u00e4rskilt gott ljus. I vissa fall hade det uppst\u00e5tt slagsm\u00e5l mellan finnar och lokalbefolkningen som inte ledde till st\u00f6rre incidenter, men ett allvarligare fall beskrivs ocks\u00e5 i utredningen. Enligt utsago hade en finsk kapten blivit avvisad av en lokal kvinna, men fortsatt sina n\u00e4rmanden tills han blivit slagen och utsl\u00e4ngd fr\u00e5n en nattklubb. I samband med h\u00e4ndelsen hade kvinnan bitit honom i fingret, vilket l\u00e4mnade ett sp\u00e5r. Berusad och f\u00f6rbannad hade han d\u00e4refter \u00e5terv\u00e4nt till kasernen och visat upp sitt sargade finger, och anv\u00e4nt detta som bevis p\u00e5 att finl\u00e4ndare utsatts f\u00f6r v\u00e5ld i restaurangen. D\u00e4refter hade han lovat kv\u00e4llspermission \u00e5t alla som deltog i att \u201dreda upp\u201d i lokalen, men sj\u00e4lv stannat p\u00e5 kasernen n\u00e4r en grupp fredsbevarare hade tagit fasta p\u00e5 hans erbjudande f\u00f6ljande kv\u00e4ll. V\u00e4l p\u00e5 plats m\u00f6ttes de av andra finl\u00e4ndare som inte beh\u00f6vde mycket uppmuntran f\u00f6r att delta i tumultet. I det resulterande kaoset f\u00f6rst\u00f6rdes interi\u00f6ren i restaurangen n\u00e4rmast totalt, och vissa av deltagarna fortsatte \u00e4nnu ner f\u00f6r gatan d\u00e4r de s\u00f6ndrade f\u00f6nster och m\u00f6bler fr\u00e5n diverse etablissemang. Situationen hotade att eskalera till ett enormt g\u00e4ngslagsm\u00e5l mellan fredsbevarare och lokalbefolkningen ute p\u00e5 gatan, men med hj\u00e4lp av lokal civilpolis lyckades milit\u00e4rpolisen slutligen f\u00e5 slut p\u00e5 kaoset efter att en polis avfyrade sin pistol i luften.<\/p>\n

De uppgivna siffrorna varierar, men i upploppet deltog upptill hundrafemtio fredsbevarare, och f\u00f6rst\u00f6relsen var omfattande. Restaurang\u00e4garna gjorde upp utf\u00f6rliga listor p\u00e5 vad som hade f\u00f6rst\u00f6rts, och kr\u00e4vde ers\u00e4ttning fr\u00e5n FN. Pesu noterar att ers\u00e4ttningskraven i flera fall blev r\u00e4tt fantasifulla, och att priset p\u00e5 glas och m\u00f6bler varierade stort n\u00e4r kr\u00f6garna sj\u00e4lv v\u00e4rdesatte dem. Utredningen tyder \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 att kostnaderna blev betydande. Otroligt nog begr\u00e4nsade sig kostnaderna till materiella f\u00f6rluster, och ingen hade skadats allvarligt under kv\u00e4llen.<\/p>\n

\"\"<\/a>

En finsk patrull med Cyperns ikoniska landskap i bakgrunden. Bildk\u00e4lla: Koskinen, Pentti, Museovirasto. JOKA: Hufvudstadsbladet.<\/p><\/div>\n

Chefen f\u00f6r FN-styrkorna p\u00e5 \u00f6n, den finl\u00e4ndska generalen A.E. Martola var snabb med att beklaga h\u00e4ndelsen f\u00f6r Cyperns regering, men utrikesministern Ahti Karjalainen tog offentligt en annan inst\u00e4llning. Karjalainen menade att h\u00e4ndelsen hade \u00f6verdrivits i pressen, och att det i varje fall inte var p\u00e5 regeringens ansvar eftersom finl\u00e4ndarna p\u00e5 Cypern lydde under FN, som d\u00e4rmed bar ansvaret f\u00f6r ordningen. Detta tedde sig som en r\u00e4tt svag urs\u00e4kt, vilket ocks\u00e5 noterades i pressen. I V\u00e4stra Nyland<\/em> fr\u00e5gade sig en skribent: \u201dHur \u00e4r det m\u00f6jligt att ett hundratal man p\u00e5 en g\u00e5ng tappar besinningen?\u201d, medan en annan konstaterade att fredsbevararna st\u00e4llt till med en \u201dl\u00e4cker skandal som kommer att b\u00e4ra Finlands namn kring v\u00e4rlden\u201d. Helsingin Sanomats<\/em> rubricering var ocks\u00e5 beskrivande d\u00e5 de konstaterade att orsakerna till slagsm\u00e5let var \u201dviina, vaihtorahat ja mukilointi\u201d. HS <\/em>inst\u00e4llde sig kritiskt, men var \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rsiktiga med att st\u00e4lla allt p\u00e5 finl\u00e4ndarnas konto, och betonade hur \u00e4ven andra l\u00e4nders fredsbevarare hade varit delaktiga. Den generella beskrivningen var dock inte smickrande, och i tidningen framh\u00e4vdes att finl\u00e4ndarna f\u00f6rmodligen p\u00e5b\u00f6rjat kravallen. \u00c5bo Underr\u00e4ttelsers<\/em> inst\u00e4llning var mindre kritisk, och tidningen rapporterade att den st\u00f6rsta orsaken till slagsm\u00e5let var att finl\u00e4ndare utsatts f\u00f6r v\u00e5ld. Det huvudsakliga motivet ans\u00e5gs d\u00e4rmed ha varit h\u00e4mnd, och i slutet av artikeln betonades att \u201dhandgem\u00e4ng har inte i n\u00e4mnv\u00e4rd grad f\u00f6rekommit bland finl\u00e4ndarna\u201d i allm\u00e4nhet.<\/p>\n

Det faktum att fallet \u00f6verhuvudtaget lyftes fram i pressen, s\u00e4rskilt i denna omfattning, visar dock p\u00e5 hur pass stor h\u00e4ndelse det handlade om. Exempelvis var Ilta-Sanomat<\/em> och Uusi-Suomi<\/em> enhetliga om att fredsbevararnas agerande var ett slag mot Finlands goda rykte. F\u00f6rsvarsmakten hade br\u00e5ttom med att lugna ner situationen, och en milit\u00e4rdomstol fl\u00f6gs till Cypern f\u00f6r att d\u00f6ma de v\u00e4rsta f\u00f6rbrytarna. Enligt r\u00e5dande riktlinjer f\u00f6r en FN-insats skulle soldaterna d\u00f6mas enligt finsk milit\u00e4rr\u00e4tt. Ytterligare kompenserade man kr\u00f6garna f\u00f6r de \u00e5samkade skadorna. I slut\u00e4ndan tynade debatten ner lika snabbt som den hade b\u00f6rjat, och den verkade inte heller ha v\u00e4ckt lika stor uppst\u00e5ndelse utomlands som statsmakten hade f\u00f6rf\u00e4rat. Incidenten p\u00e5verkade inte heller Finlands fortsatta deltagande i insatsen.<\/p>\n

Under \u00e5ren har h\u00e4ndelsen blivit mytomspunnen, och olika versioner av den f\u00f6rekommer framf\u00f6r allt i memoarer och minnesskildringar av fredsbevarare som tj\u00e4nstgjort p\u00e5 Cypern. Den har ocks\u00e5 med j\u00e4mna mellanrum lyfts fram i olika tidningar, exempelvis n\u00e4r I-S<\/em> \u00e5r 2018 skrev om den under den r\u00e4tt s\u00e5 kreativa rubriceringen \u201dR\u00e4yh\u00e4nturvaajat\u201d. I artikeln intervjuades Lauri Lehtimaja, som bland annat varit medlem av Finlands h\u00f6gsta domstol,\u00a0 men som \u00e5r 1967 under sin FN-tj\u00e4nstg\u00f6ring agerade som f\u00f6rsvarsadvokat f\u00f6r de som varit inblandade i slagsm\u00e5let.<\/p>\n

Efter \u00e5ratal av relativt lugn eskalerade krisen p\u00e5 Cypern ytterligare \u00e5r 1974 n\u00e4r det cypriotiska nationalgardet med st\u00f6d av den grekiska milit\u00e4rjuntan f\u00f6rs\u00f6kte utf\u00f6ra en statskupp f\u00f6r att s\u00e4tta sin representant i presidentpalatset. Turkiet ingrep milit\u00e4rt, och n\u00e4r striderna upph\u00f6rde \u00e5terstod en fysisk barri\u00e4r mellan sidorna som fortfarande delar \u00f6n. UNFICYP blev kvar p\u00e5 Cypern, och styrkan \u00e4r fortfarande aktiv idag. Finland deltog oavbrutet fram till 2005- och har sedan 2021 en liten poliskontingent p\u00e5 \u00f6n.<\/p>\n

K\u00e4ll- och litteraturf\u00f6rteckning<\/strong><\/p>\n

Rubrikens citat: \u00c5bo Underr\u00e4ttelser<\/em> 19.12.1967<\/p>\n

Tidningar<\/p>\n

Helsingin Sanomat<\/em> 19.12.1967<\/p>\n

Ilta-Sanomat<\/em> 20.12.1967, 05.07.2018<\/p>\n

Uusi-Suomi<\/em> 20.12.1967<\/p>\n

V\u00e4stra Nyland<\/em> 20.12.1967<\/p>\n

Litteratur<\/p>\n

Gustaf Welin & Christer Ekelund.\u00a0The U.N. in Cyprus: Swedish Peace-keeping Operations 1964-1993<\/em>. (London 2004)<\/p>\n

James Ker-Lindsay, United Nations peace-making in Cyprus: from mediation to arbitration and beyond. Thomas Diez & Nathalie Tocci.\u00a0Cyprus<\/em>. Manchester University Press. (2013), s. 147\u2013162.<\/p>\n

Jarl Kronlund & Juha Valla.\u00a0Suomi Rauhanturvaajana 1956-1990<\/em>. Puolustusministeri\u00f6. (Helsinki 1996)<\/p>\n

Jukka Pesu, Suomi, rauhanturvaaminen ja kylm\u00e4 sota 1956\u20131990. Rauhanturvaaminen osana Suomen ulko- ja turvallisuuspolitiikkaa sek\u00e4 YK-politiikkaa<\/em>. Turun Yliopiston julkaisuja (Turku 2020)<\/p>\n

Kalle Liesinen, Rauhanturvaamisesta Kriisinhallintaan, Vesa Tynkkynen, Mikko Karjalainen, & Pentti Airio.\u00a0Suomen Puolustusvoimat 100 Vuotta<\/em> (Helsinki 2018), s. 441\u2013480<\/p>\n

Rasmus Marjanen \u00e4r doktorand i allm\u00e4n historia och forskar om veterangemenskap och minneskultur bland finska krishanteringsveteraner.<\/pre>\n
 <\/p>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Rasmus Marjanen, doktorand I december 1967 skrevs det i den finska pressen ivrigt om en s\u00e4regen skandal: finska FN-soldater hade varit delaktiga i ett storskaligt slagsm\u00e5l p\u00e5 en nattklubb i huvudstaden Nicosia p\u00e5 Cypern. Men vad handlade det egentligen om? F\u00f6rsvarsmakten samt Utrikesministeriet hade sin egen version av h\u00e4ndelserna, \u00e4ven om de s\u00e4kerligen skulle […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2319,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,675],"tags":[507,82,584],"class_list":["post-2315","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-kalla-kriget","tag-allman-historia","tag-finland","tag-fredsbevarande"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2315","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2315"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2315\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2445,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2315\/revisions\/2445"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2319"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2315"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2315"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2315"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}