{"id":2348,"date":"2025-03-22T07:00:38","date_gmt":"2025-03-22T05:00:38","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2348"},"modified":"2025-03-22T08:00:05","modified_gmt":"2025-03-22T06:00:05","slug":"den-ostmanska-metoden-for-hogre-vetenskaplig-niva","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2025\/03\/22\/den-ostmanska-metoden-for-hogre-vetenskaplig-niva\/","title":{"rendered":"Den \u00d6stmanska metoden f\u00f6r h\u00f6gre vetenskaplig niv\u00e5"},"content":{"rendered":"

Av: Anders Ahlb\u00e4ck, Johanna Ilmakunnas, Hanna Lindberg & Pirjo Markkola<\/span><\/h3>\n

Platsen \u00e4r ett forskarseminarium eller en konferenssession. Ett mer eller mindre halvf\u00e4rdigt utkast till artikel eller kapitel l\u00e4ggs fram f\u00f6r diskussion av nerv\u00f6sa f\u00f6rfattare. S\u00e5 f\u00e5r Ann-Catrin \u00d6stman ordet. Entusiastiskt fram\u00e5tlutad ber\u00f6mmer hon f\u00f6rfattarna genom att presentera en knivskarp analys av hur ansatsen i texten teoretiserar \u00e4mnet p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt och f\u00f6r forskningsf\u00e4ltet fram\u00e5t. F\u00f6rfattarna lyssnar ivrigt, med en k\u00e4nsla av att pl\u00f6tsligt f\u00f6rst\u00e5 sin egen forskning litet b\u00e4ttre. En k\u00e4nsla av \u00e4mnets betydelse och forskandets uppt\u00e4ckargl\u00e4dje sprider sig i rummet.<\/p>\n

I f\u00f6rordet till sin doktorsavhandling 2008 tackade Johanna Wassholm Ann-Catrin \u00d6stman f\u00f6r att \u201dhon tror att vi alla \u00e4r genier\u201d. Det \u00e4r en tr\u00e4ffande sammanfattning av den \u201c\u00d6stmanska metoden\u201d. I s\u00e5 v\u00e4l seminarierum och f\u00f6rel\u00e4sningssalar som i kafferum och universitetets korridorer m\u00f6ter Ann-Catrin sina kollegor, studerande och doktorander med uppskattning och nyfikenhet. Men det \u00e4r ingalunda fr\u00e5gan om n\u00e5gon naiv tilltro, utan om en sporrande och anspr\u00e5ksfull f\u00f6rv\u00e4ntan. Ann-Catrins engagemang f\u00e5r mottagaren att vilja utmana sig sj\u00e4lv och ytterligare h\u00f6ja den vetenskapliga niv\u00e5n. Hennes uppskattning inspirerar och motiverar till b\u00e4ttre studier och mer ambiti\u00f6s forskning.<\/p>\n

<\/p>\n

Idag vill vi gratulera Ann-Catrin \u00d6stman p\u00e5 60-\u00e5rsdagen och fira hennes framg\u00e5ngsrika forskarkarri\u00e4r. Ann-Catrin \u00e4r sedan m\u00e5nga \u00e5r \u00e4ldre universitetslektor i historia vid \u00c5bo Akademi, men hennes insatser f\u00f6r nordisk historia och det nordiska vetenskapliga samfundet b\u00f6rjade redan kring mitten av 1980-talet n\u00e4r hon inledde sina studier vid \u00c5bo Akademi. Tre inriktningar utmejslades n\u00e4mligen d\u00e5 som centrala f\u00f6r hennes kommande arbete som historiker: kvinnohistoria, agrarhistoria och lokalhistoria. Dessa skulle f\u00f6lja henne genom b\u00e5de avhandlingen pro gradu och licentiatavhandlingen fram till disputationen \u00e5r 2000 p\u00e5 \u00e4mnet Mj\u00f6lk och jord. Om kvinnlighet, manlighet och arbete i ett \u00f6sterbottniskt jordbrukarsamh\u00e4lle ca 1870\u20131940<\/em>.<\/p>\n

I doktorsavhandlingen studerade Ann-Catrin hur jordbruksarbetet p\u00e5 olika s\u00e4tt gav betydelser till kvinnlighet och manlighet och hur k\u00f6nsarbetsdelningen p\u00e5 den \u00f6sterbottniska landsbygden f\u00f6r\u00e4ndrades under denna period. Avhandlingen kan ses som en nod som f\u00f6renade den tidigare kvinnohistoriska traditionen vid historie\u00e4mnet i \u00c5bo med den genushistoriska forskning med fokus p\u00e5 m\u00e4n och manligheter som senare bedrevs d\u00e4r inom ramen f\u00f6r projektet \u201dManligt medborgarskap\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Medlemmarna i projektet ”Manligt medborgarskap och samh\u00e4lleliga reformer i Finland, 1918-1960” intervjuades f\u00f6r Meddelanden fr\u00e5n \u00c5bo Akademi \u00e5r 2008. P\u00e5 bilden Anders Ahlb\u00e4ck, Hanna Lindberg, Pirjo Markkola, Matias Kaihovirta och Ann-Catrin \u00d6stman. Ville Kivim\u00e4ki saknas. Foto: Helene Holmstr\u00f6m.<\/p><\/div>\n

Fokuset p\u00e5 det lokala och agrara \u00e5terfinns \u00e4ven i Ann-Catrin \u00d6stmans \u00f6vriga forskning. Tillsammans med bland andra Nils Erik Villstrand och Christer Kuvaja skrev hon p\u00e5 1990-talet kommunhistoriker \u00f6ver Purmo och Esse. Den lokala f\u00f6rankringen syns \u00e4ven i de framg\u00e5ngsrika forskningsprojekt som Ann-Catrin varit ledare f\u00f6r. I \u201dKommunicerande konsumtion\u201d och \u201dDealing with Difference\u201d har hon tillsammans med andra forskare vid \u00c5bo Akademi visat p\u00e5 vilka m\u00f6jligheter landsbygdsbefolkningen hade att konsumera samt att f\u00f6rs\u00f6rja sig genom sm\u00e5skalig och r\u00f6rlig handel. Dessa projekt ledde in henne p\u00e5 fr\u00e5gor om tillh\u00f6righeter och gr\u00e4nser. F\u00f6r n\u00e4rvarande leder hon projektet \u201dWaves of banishments?\u201d d\u00e4r forskarna studerar f\u00f6rvisningar och utvisningar b\u00e5de lokalt, regionalt och nationellt.<\/p>\n

Ann-Catrin \u00d6stmans g\u00e4rning f\u00f6r vetenskapssamfundet i Finland och internationellt innefattar inte endast hennes forskning utan \u00e4ven hennes undervisning samt de ovanligt omfattande och starka forskarn\u00e4tverk hon har byggt upp i Finland och Norden.<\/p>\n

I tjugo \u00e5r har Ann-Catrin innehaft tj\u00e4nsten som universitetslektor i historia vid \u00c5bo Akademi, med ett stort ansvar f\u00f6r undervisningens utveckling och utformning. Hennes m\u00e4nniskon\u00e4ra, engagerade och djupt kunniga s\u00e4tt att undervisa och handleda har uppskattats av b\u00e5de studerande och kollegor. Detta har ocks\u00e5 uppm\u00e4rksammats i form av utm\u00e4rkelser s\u00e5som \u00e5rets handledare vid \u00c5bo Akademi \u00e5r 2011 och \u00e5rets docent i \u00c5bo \u00e5r 2022.<\/p>\n

Lika uppskattad som Ann-Catrin \u00d6stman varit som forskare och lektor, lika viktig har hon varit f\u00f6r n\u00e4tverksbyggande bland nordiska historiker. F\u00f6r hennes generation av genushistoriker var det sj\u00e4lvklart att delta i de nordiska kvinnohistorikerm\u00f6tena och d\u00e4r knyta kontakter till b\u00e5de \u00e4ldre och yngre forskare. P\u00e5 samma s\u00e4tt kn\u00f6ts tidigt banden till kvinnoforskare inom olika discipliner. Under arbetet med doktorsavhandlingen bedrev Ann-Catrin t\u00e4tt samarbete med kvinnovetarna vid \u00c5bo Akademi. Senare har hon varit aktiv inom flera nationella och internationella n\u00e4tverk. Det faktum att hon \u00e4r en flitigt anlitad opponent p\u00e5 doktorsavhandlingar vittnar om den uppskattning hon \u00e5tnjuter p\u00e5 f\u00e4ltet. Hennes roll som ledamot inom Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och medlem av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finlands vetenskapliga r\u00e5d bef\u00e4ster detta ytterligare.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Foto: Jutta Ahlbeck<\/p><\/div>\n

*<\/p>\n

Idag publiceras boken Genus, arbete och landsbygd. En livsv\u00e4rld i r\u00f6relse 1500\u20131960 <\/em>av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland. Med den h\u00e4r kollegialt granskade artikelsamlingen kring teman som varit centrala i Ann-Catrins m\u00e5ngfacetterade forskning vill vi hylla hennes g\u00e4rning som historiker, kollega och l\u00e4rare. Bidragen till denna antologi reflekterar ocks\u00e5 Ann-Catrins m\u00e5nga fruktbara forskningssamarbeten genom att majoriteten av texterna \u00e4r samf\u00f6rfattade.<\/p>\n

Traditionen att hedra en ansedd akademiker p\u00e5 hans eller hennes 60-\u00e5rsdag med en Festschrift<\/em> med texter av kollegor, elever och v\u00e4nner h\u00e4rstammar fr\u00e5n Tyskland. Den f\u00f6rsta akademiska festskriften p\u00e5 svenska publicerades 1879 och traditionen lever starkt vidare i Norden. Ett v\u00e4sentligt element i en festskrift \u00e4r en tabula gratulatoria <\/em>som f\u00f6rtecknar namnen p\u00e5 alla institutioner, f\u00f6reningar och individer som \u00f6nskar att gratulera festf\u00f6rem\u00e5let.<\/p>\n

Landskapet f\u00f6r vetenskaplig publicering \u00e4r dock ingen monolit utan f\u00f6r\u00e4ndras st\u00e4ndigt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r Genus, arbete och landsbygd <\/em>till\u00e4gnad Ann-Catrin \u00d6stman, men tabula gratulatoria <\/em>publiceras h\u00e4r i elektronisk form i st\u00e4llet f\u00f6r att ing\u00e5 i boken. Vi hoppas att Genus, arbete och landsbygd <\/em>f\u00f6rmedlar samma innovativa vetenskapliga gl\u00e4dje som Ann-Catrin visar och sprider omkring sig i sina publikationer och i all sin verksamhet.<\/p>\n

*<\/p>\n

Genus, arbete och landsbygd<\/a><\/p>\n

Tabula gratulatoria<\/a><\/p>\n

Ann-Catrin \u00d6stmans forskarprofil<\/a>.<\/p>\n

F\u00f6rfattarna \u00e4r v\u00e4nner och kollegor till Ann-Catrin \u00d6stman.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Anders Ahlb\u00e4ck, Johanna Ilmakunnas, Hanna Lindberg & Pirjo Markkola Platsen \u00e4r ett forskarseminarium eller en konferenssession. Ett mer eller mindre halvf\u00e4rdigt utkast till artikel eller kapitel l\u00e4ggs fram f\u00f6r diskussion av nerv\u00f6sa f\u00f6rfattare. S\u00e5 f\u00e5r Ann-Catrin \u00d6stman ordet. Entusiastiskt fram\u00e5tlutad ber\u00f6mmer hon f\u00f6rfattarna genom att presentera en knivskarp analys av hur ansatsen i texten […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2344,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[385,143],"tags":[690,689],"class_list":["post-2348","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-agrarhistoria","category-nordisk-historia","tag-genushistoria","tag-kvinnohistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2348","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2348"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2348\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2362,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2348\/revisions\/2362"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2344"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2348"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2348"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2348"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}