{"id":2365,"date":"2025-04-15T10:40:39","date_gmt":"2025-04-15T08:40:39","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2365"},"modified":"2025-04-15T10:40:39","modified_gmt":"2025-04-15T08:40:39","slug":"klimatet-i-historien-vad-kan-vi-lara-oss","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2025\/04\/15\/klimatet-i-historien-vad-kan-vi-lara-oss\/","title":{"rendered":"Klimatet i historien, vad kan vi l\u00e4ra oss?"},"content":{"rendered":"

Av: Stefan Norrg\u00e5rd, FD<\/span><\/h3>\n

Vi kan l\u00e4ra oss n\u00e5got av historien, speciellt om och n\u00e4r vi f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 den p\u00e5g\u00e5ende klimatuppv\u00e4rmningen. Klimathistoria skiljer sig d\u00e4rmed kanske fr\u00e5n m\u00e5nga andra historiska analyser, tolkningar och perspektiv eftersom klimatets historia \u2013 dess \u00e5rliga variationer och extrema fenomen \u2013 och hur klimatet har p\u00e5verkat historiska samh\u00e4llen. Anpassningsf\u00f6rs\u00f6k, resiliens, kostnad i materiel eller m\u00e4nniskoliv kan nyttjas f\u00f6r att f\u00f6rutsp\u00e5 eller skapa b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r framtiden. De facto, utan historisk kunskap om tidigare klimat s\u00e5 g\u00e5r det inte att g\u00f6ra klimatmodeller som f\u00f6rutsp\u00e5r framtida klimatscenarion. Ist\u00e4llet f\u00f6r att h\u00e4r babbla om vad klimathistoria \u00e4r och kunde vara, eller exemplifiera det med n\u00e5got fr\u00e5n egen forskning, g\u00f6r jag en snabb genomg\u00e5ng av vad historikern kan g\u00f6ra inom den tv\u00e4rvetenskapliga disciplinen klimathistoria. V\u00e4rt att n\u00e4mnas \u00e4r att m\u00e5nga klimathistoriker undviker att studera historiska klimat efter uppkomsten av meteorologiska n\u00e4tverk, vilket i de flesta europeiska l\u00e4nder infaller under andra halvan av 1800-talet. F\u00f6r \u00c5bos del b\u00f6rjade till exempel meteorologiska observationer g\u00f6ras 1873. Att inte studera till exempel 1900-talet anser jag (och jag \u00e4r inte ensam om det) delvis vara korkat eftersom meteorologiska observationer inte s\u00e4ger n\u00e5got om inverkan p\u00e5 samh\u00e4llet. Viktigast \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 att mycket information endast finns i historiska k\u00e4llor och de som \u00e4r b\u00e4st p\u00e5 att gr\u00e4va i historiska arkiv, f\u00f6rst\u00e5r deras uppbyggnad, kan l\u00e4sa gamla handstilar och skapa historisk kontext \u00e4r historikern. Men till saken, vad kan historikern g\u00f6ra?<\/p>\n

<\/p>\n

Studera extrema fenomen<\/strong>: Det finns fenomen som bara hittas i historiska k\u00e4llor och d\u00e5 menar jag exakt information och exakta beskrivningar om extrema fenomen. Tr\u00e4dens \u00e5rsringar \u00e4r bra indikatorer p\u00e5 klimatvariationer, men ett extremt v\u00e4derfenomen, till exempel ett p\u00e5hittat scenario med extremt h\u00f6g nederb\u00f6rd den 5 april 1632 som orsakade en \u00f6versv\u00e4mning, kommer inte att syns inte i \u00e5rsringarna. Historikern kan allts\u00e5 i k\u00e4llorna hitta exakt information om fenomen som endast och enbart kan studeras via dessa historiska k\u00e4llor. Det kan finnas stormar och \u00f6versv\u00e4mningar, extrema torrperioder (t\u00e4nk skogsbr\u00e4nder och missv\u00e4xt) som aldrig registrerats. Gl\u00f6m inte heller tid och rum. Det kan vara p\u00e5 1600- eller 1800-talet, men likv\u00e4l 1700- eller 1900-talet. Och l\u00e4nkat till extrema fenomen: anpassningar och inverkan i tid och rum.<\/p>\n

\"\"<\/a>

En pojke som i skogen sitter och g\u00f6r anteckningar om nederb\u00f6rden i april 1632.
Genererad med Copilot AI<\/p><\/div>\n

L\u00e5nga tidsserier och klimatserier<\/strong>: Meteorologiska tidsserier hj\u00e4lper oss f\u00f6rst\u00e5 tidigare klimatvariationer, men det finns mycket de s\u00e4llan eller aldrig registrerar. Historikern kan anv\u00e4nda olika typer av k\u00e4llor f\u00f6r att skapa klimatserier, s\u00e5 att s\u00e4ga rekonstruera klimatet, vilket str\u00e4cker sig \u00f6ver flera hundra \u00e5r. Det kan ber\u00f6ra fenologiska- och cryofenologiska fenomen: \u00f6versv\u00e4mningar, stormar, orkaner, tornadon, tromber med mera. Dylika fenomen kan ha noterats i tidningar, loggb\u00f6cker, dagb\u00f6cker eller kommunala rapporter. Genom att skapa tidsserier kan historikern skapa f\u00f6rst\u00e5else om f\u00f6r\u00e4ndringar i vissa fenomens frekvens och intensitet. Fenomenet som studeras beror p\u00e5 regionen och klimatet. Men det handlar i stort sett om att samla in information f\u00f6r samma fenomen f\u00f6r varje \u00e5r, m\u00e5nad, s\u00e4song eller vad det sen \u00e4n g\u00e4ller. I Europa finns till exempel \u00f6versv\u00e4mningsserier fr\u00e5n floder som g\u00e5r l\u00e5ngt tillbaka till medeltiden. I Finland finns inget motsvarande \u00e4nnu. Men ang\u00e5ende extrem nederb\u00f6rd utg\u00f6r exemplet med problemen i Rum\u00e4nien \u2013 med \u00f6versv\u00e4mningar orsakade av sn\u00f6sm\u00e4ltning p\u00e5 v\u00e5ren \u2013 den mest aktuella j\u00e4mf\u00f6relsen. Var \u00f6versv\u00e4mningar vanligare f\u00f6rr? Hur p\u00e5verkades samh\u00e4llet? Tidsserier kan hj\u00e4lpa oss f\u00f6rst\u00e5 extrema fenomen och genomf\u00f6rda anpassningar.<\/p>\n

Studera anpassningar<\/strong>: Idag diskuteras anpassning vitt och brett, men vi kommer kanske inte alltid ih\u00e5g att m\u00e4nniskan alltid anpassat sig till klimat och v\u00e4der. Hade tidigare finl\u00e4ndare inte l\u00e4rt sig att leva i v\u00e5rt klimat hade vi haft det mycket sv\u00e5rare idag. Vi har inte dubbelglas i v\u00e5ra f\u00f6nster i Finland f\u00f6r att det \u00e4r snyggt, de \u00e4r effektivare mot kyla \u00e4n enkla gals. Det \u00e4r en anpassning. Husen har inte kakelugnar och \u00f6ppna brasor f\u00f6r att det \u00e4r mysigt, det beh\u00f6vdes f\u00f6r att v\u00e4rma huset effektivt. Det \u00e4r en anpassning. Men vad annat? Broar, hus, v\u00e4gar, fartyg, sn\u00f6plogar och hydrokopters. Vad gjorde man f\u00f6re allt detta? Hur tidigare m\u00e4nniskor och samh\u00e4llen f\u00f6rs\u00f6kt anpassa sig till sin omgivning beror \u00e5ter p\u00e5 klimat, region och land. Universell anpassning (min term), samt fenomen som alla samh\u00e4llen f\u00f6rs\u00f6ker undvika, kan g\u00e4lla f\u00f6rs\u00f6k att minska missv\u00e4xt eller hindra hungersn\u00f6d. Man f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rb\u00e4ttra metoder f\u00f6r att s\u00e4kra sk\u00f6rden och inf\u00f6rde s\u00e4desslag som var b\u00e4ttre anpassade f\u00f6r klimatet. Kanske skapade man lager f\u00f6r mat och fr\u00f6n f\u00f6r n\u00e4sta \u00e5rs s\u00e5dd. Samh\u00e4llet l\u00e4rde sig fr\u00e5n tidigare misstag och kriser, men hur s\u00e5g detta ut? Lokal anpassning (min term) kan handla om att f\u00f6rs\u00f6ka anpassa samh\u00e4llet till fenomen specifika f\u00f6r just det klimatet. En bro med str\u00f6mpelaren mitt i en flod m\u00e5ste i Finland motst\u00e5 helt andra krafter p\u00e5 grund av isen, \u00e4n en str\u00f6mpelare i Portugal. Hur anpassade sig staden, m\u00e4nniskorna, f\u00f6retagen, varvs\u00e4garna, handelsm\u00e4nnen och samh\u00e4llet till islossningar? Historiska anpassningar har g\u00e5tt l\u00e5ngsamt och det kanske inte st\u00e5r rakt ut i k\u00e4llan: \u201dvi gjorde detta f\u00f6r att anpassa oss\u201d. Historikern beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rst\u00e5 kontexten, allts\u00e5 det hot som klimatfenomenet utgjorde. Anpassning knyter an till extrema fenomen och tidsserier.<\/p>\n

\"\"<\/a>

En stad p\u00e5 1700-talet d\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker anpassa staden till isen i floden f\u00f6r att f\u00f6rhindra f\u00f6rst\u00f6relse.
Genererad med Copilot AI<\/p><\/div>\n

Tidigare samh\u00e4llens s\u00e5rbarhet<\/strong>: Hur har tidigare samh\u00e4llen drabbats av extrema fenomen? Hur stora skador uppstod, vad kostade det, varf\u00f6r var samh\u00e4llet s\u00e5rbart och hur snabbt \u00e5terh\u00e4mtade det sig? Detta knyter f\u00f6rst\u00e5s an till anpassning, men svarar f\u00f6r m\u00e5nga historiker p\u00e5 fr\u00e5gan: P\u00e5verkar klimatet historien? F\u00e5 p\u00e5st\u00e5r idag att klimatet inte p\u00e5verkar historien, snarare \u00e4r fr\u00e5gan till vilken grad. N\u00e4r var klimatet orsaken till en viss h\u00e4ndelse, eller n\u00e4r bidrog <\/em>klimatet till en viss h\u00e4ndelse? Varf\u00f6r infaller krigen i Finland till exempel under 1700-talet just efter kalla \u00e5r? \u00c4r det ett sammantr\u00e4ffande? Det finns variationer och vi b\u00f6r r\u00f6ra oss bortom den tidigare rigida tanken och r\u00e4dslan f\u00f6r determinism.<\/p>\n

Hinder eller exploatering: <\/strong>Klimat och v\u00e4der kan vara ett hinder f\u00f6r ett samh\u00e4lle, men det kan ocks\u00e5 utnyttja klimatet och v\u00e4dret till sin f\u00f6rdel. Hur tror ni tyskarna fick is i sina drinkar i mitten p\u00e5 1800-talet? Man importerade is fr\u00e5n ett land som hade mycket av det (Norge). Varf\u00f6r gjordes skogsarbete p\u00e5 vintern? L\u00e4ttare att transportera stockar p\u00e5 en sl\u00e4de och i sn\u00f6. Men hur gjorde man n\u00e4r vintern var varm och det inte fanns sn\u00f6? Varf\u00f6r exporterade inte Finland is till Tyskland?<\/p>\n

Synen p\u00e5 klimat och v\u00e4derfenomen: <\/strong>Den r\u00e5dande klimatuppv\u00e4rmningen \u00e4r nytt fenomen, men klimatet har alltid varierat. Hur tolkade tidigare samh\u00e4llen klimatet och vad diskuterade man? T\u00e4nk vetenskaps- och id\u00e9historia men anknyt detta till klimatet. Varf\u00f6r trodde man i \u00c5bo felaktigt p\u00e5 1700-talet att klimatet blev varmare? Varf\u00f6r trodde man i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet att klimatet blev varmare- d\u00e5 man delvis hade r\u00e4tt? Vad j\u00e4mf\u00f6rde man med och vad berodde alla de varierande tolkningarna p\u00e5?<\/p>\n

St\u00f6rsta problemet: <\/strong>\u00c4r att n\u00e4r man v\u00e4l b\u00f6rjar gr\u00e4va s\u00e5 m\u00e4rker man snabbt att m\u00e4nniskan alltid och \u00f6verallt gjort anteckningar om klimat och v\u00e4der. Men det finns mycket som historikern kan forska om kring klimat, och allt detta hj\u00e4lper oss att idag b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 m\u00e4nniskans relation till v\u00e4der och klimat. Vi kan l\u00e4ra oss fr\u00e5n historien.<\/p>\n

Och nej<\/strong>: Klimathistoria \u00e4r inte det samma som milj\u00f6historia. Men milj\u00f6historiker kan v\u00e4l anv\u00e4nda sig av klimathistoriska rekonstruktioner f\u00f6r att ytterligare utvidga sina tolkningar om f\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6rh\u00e5llandet mellan milj\u00f6 och m\u00e4nniska.<\/p>\n

Och jo<\/strong>: Det finns mycket mer.<\/p>\n

Lycka till!<\/p>\n

Stefan Norrg\u00e5rd, FD, Klimathistoriker<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Stefan Norrg\u00e5rd, FD Vi kan l\u00e4ra oss n\u00e5got av historien, speciellt om och n\u00e4r vi f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 den p\u00e5g\u00e5ende klimatuppv\u00e4rmningen. Klimathistoria skiljer sig d\u00e4rmed kanske fr\u00e5n m\u00e5nga andra historiska analyser, tolkningar och perspektiv eftersom klimatets historia \u2013 dess \u00e5rliga variationer och extrema fenomen \u2013 och hur klimatet har p\u00e5verkat historiska samh\u00e4llen. Anpassningsf\u00f6rs\u00f6k, resiliens, kostnad […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2367,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[141,138],"tags":[427,12],"class_list":["post-2365","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-finland","category-klimat","tag-aktualiteter","tag-klimathistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2365","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2365"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2365\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2370,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2365\/revisions\/2370"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2367"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2365"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2365"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2365"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}