{"id":237,"date":"2014-12-11T14:47:54","date_gmt":"2014-12-11T14:47:54","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=237"},"modified":"2014-12-11T14:47:54","modified_gmt":"2014-12-11T14:47:54","slug":"1932-revisited","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2014\/12\/11\/1932-revisited\/","title":{"rendered":"1932 Revisited"},"content":{"rendered":"

Jag vet att man helst ska undvika en anglifiering av det svenska spr\u00e5ket<\/a>, men just h\u00e4r och nu \u00e4r det passande att g\u00f6ra en referens till begreppet \u201drevisited<\/a>\u201d. Vad inneb\u00e4r \u201drevisited\u201d? Att en person eller h\u00e4ndelse bes\u00f6ks igen eller att en person eller h\u00e4ndelse g\u00f6r ett \u00e5terbes\u00f6k. Varf\u00f6r kopplas d\u00e5 \u00e5rtalet 1932 tillsammans med \u201drevisited\u201d? Jag kommer att \u00e5terkomma till det, men l\u00e5t mig f\u00f6rst ta ett avstamp i ett citat h\u00e4mtat ur historikern Eric D. Weitz bok Creating German Communism, 1890 \u2013 1990. <\/em>From Popular Protest to Socialist State<\/em> (1997)<\/a>: \u201dThe establishment of the dictatorship [1933] was also bound up with National Socialist racism. Political opposition challenged the cherished myth of a unified racial community. [\u2026] Hence, the regime moved quickly to establish its monopoly of power and destroy the ability of the opposition, [\u2026].\u201d Slutligen skriver Weitz att 1933 hade folket i den tyska nationen att se fram emot \u201c[A]rbitrary arrests, torture, internment in concentration camps, and murder.” Jag tror att Weitz konklusion v\u00e4l illustrerar\u00a0ett samh\u00e4lle och en v\u00e4rld en majoritet av oss inte vill leva i.<\/p>\n

N\u00e4r jag s\u00f6ker efter inspiration eller st\u00e4ller mig fr\u00e5gande till vilken roll humanister<\/a>, som i detta fall, en historiker spelar i dagens samh\u00e4lle s\u00e5 \u00e4r en central del att f\u00f6ra fram kunskap och upplysning om hur saker och ting har utvecklats genom historien. Om vi \u00e5terv\u00e4nder till 1932 och placerar oss i denna \u201dkronotop\u201d (s\u00e5som den ryske litteraturvetaren Michail M. Bachtin<\/a> formulerade i slutet p\u00e5 1920-talet id\u00e9n om hur man teoretiskt sammanf\u00f6r en given tid med rummets betydelse) befann sig Tyskland vid denna tidpunkt i den politiska och sociala sk\u00e4rselden<\/a>. Fr\u00e5gan \u00e4r: vad kan vi l\u00e4ra oss av detta? Ett \u00e5r kan b\u00e5de vara l\u00e5ngt och kort i tid och rum. F\u00f6rst och fr\u00e4mst, det som utspelades mellan 1932 och 1933 i Tysklands historia visar hur fort ett samh\u00e4lle kan raseras ur ett konstitutionellt perspektiv, men ocks\u00e5, hur detta p\u00e5verkade och f\u00f6r\u00e4ndrade humanit\u00e4ra och toleranta v\u00e4rderingar. Radikaliseringen mellan den yttersta v\u00e4nstern (det tyska kommunistpartiet, KPD<\/a>) och h\u00f6gern (det nationalsocialistiska partiet, NSDAP<\/a>) paralyserade det tyska samh\u00e4llet s\u00e5 till den grad att politik och samh\u00e4lle gick hand i hand och endast inv\u00e4ntade n\u00e5gon form av avg\u00f6rande brytpunkt. Den 30 januari 1933 konfronterades den tyska Weimarrepubliken inf\u00f6r v\u00e4gsk\u00e4let i samband med Adolf Hitlers utn\u00e4mning till rikskansler. Tv\u00e5 dagar senare inf\u00f6rdes skyddslagar som syftade till att avsev\u00e4rt begr\u00e4nsa m\u00f6tes- och tryckfriheten. Nazisterna h\u00e4vdade att \u00e5tg\u00e4rderna inf\u00f6rdes f\u00f6r att, s\u00e5 att s\u00e4ga, \u201dbeskydda det tyska folket\u201d mot terrorism.<\/p>\n

L\u00e5ter inte detta en aningen bekant? \u00c4r det v\u00e4rt att g\u00f6ra ett \u00e5terbes\u00f6k i denna s\u00e5 kallade \u201dm\u00f6rka dal\u201d i 1900-talets historia f\u00f6r att kunna f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5r samtid? Anledningen till varf\u00f6r talar f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Om vi ser till det politiska spelet som har utvecklats i Sverige sedan riksdagsvalet den 14 september i \u00e5r<\/a>, den misslyckade r\u00f6d-gr\u00f6na regeringen (S+MP) som till stor del kan f\u00f6rklaras med de utmaningar som f\u00f6ljer ett minoritetsstyre, och slutligen, den socialdemokratiske statsministern Stefan L\u00f6fven utlysning <\/a>av extra val (det heter inte nyval) den 22 mars 2015<\/a> visar p\u00e5 en tid av tidigare ok\u00e4nda politiska landskap i den moderna svenska historien. I en tid av globala utmaningar och orosh\u00e4rdar, fr\u00e4mst med tanke p\u00e5 det som utspelar sig i den \u00f6stra delen av Ukraina och den blodiga sk\u00e5deplatsen i gr\u00e4nslandet mellan och i Syrien och Irak, vilken betydelse l\u00e4gger vi i vad som har utvecklats i Sverige under 2014? Den avg\u00f6rande fr\u00e5gan \u00e4r Sverigedemokraternas (SD) historiska utveckling<\/a> i att\u00a0vara ett utpr\u00e4glat rasistiskt parti med tydliga r\u00f6tter i den tvetydiga s\u00f6rjan som blandar friskt mellan fascism och nazism till att nu rumstera i de politiska finrummen.<\/p>\n

Efter riksdagsvalet 2010 hade SD drygt 5 %<\/a>, nu sitter partiet p\u00e5 13 % och \u00e4r d\u00e4rmed en maktfaktor i svensk politik och riksdagen. I en tid av politisk pajkastning spelade SD ut sitt kort under budgetf\u00f6rhandlingarna och valde att f\u00e4lla den sittande regeringens f\u00f6rslag, och i likhet med nazisternas man\u00f6verutrymme i Tyskland 1932, verkar syftet vara att skapa kaos och sprida\u00a0f\u00f6rvirring hos gemene man och kvinna. Ist\u00e4llet kan nu SD sitta p\u00e5 f\u00f6rsta parkett och se p\u00e5 n\u00e4r de politiska blocken beskyller varandra f\u00f6r vem som har sl\u00e4ppt fram SD och varf\u00f6r det har kunnat bli som det har blivit i Sverige. Borde inte fokus ligga p\u00e5 att sk\u00e4rsk\u00e5da och kl\u00e4 av ett parti som redan inte har n\u00e5gra kl\u00e4der p\u00e5 sig<\/a>, det vill s\u00e4ga, SD har ju visat sitt r\u00e4tta ansikte i och med att man tydligt visat att man endast \u00e4r ett enfr\u00e5geparti. Det som nu utspelas dagligen i den svenska v\u00e4nster- och h\u00f6gerpressen g\u00f6der nu enbart bara SD:s sj\u00e4lvp\u00e5tagna \u201dofferkofta\u201d i framst\u00e4llandet av sig sj\u00e4lv som politisk martyr.<\/p>\n

Det transnationella perspektivet visar att Norden och Europa st\u00e5r inf\u00f6r en fascistisk utmaning. Genom SD:s f\u00f6rs\u00f6k till att odla och producera sin egen tolkning\u00a0av den unika svensk identiteten vrids klockan tillbaka till n\u00e5gon form av perverterad syn p\u00e5 nationen, rotad i en f\u00f6rvanskning av upplysningstanken och den romantiska tids\u00e5ldern under 1800-talet. Om vi ser till Sverige s\u00e5 skulle detta, till exempel, inneb\u00e4ra att k\u00e5lroten <\/a>kan ses som unikt svensk, medan k\u00e5ldolmen <\/a>\u00e5ker ut per se<\/em> eftersom k\u00e5ldolmen \u00e4r h\u00e4mtad ur den turkiska mattraditionen (liknande exempel skulle g\u00f6ra denna text extremt l\u00e5ng och det \u00e4r inte syftet). K\u00e5lrot i all \u00e4ra, men k\u00e5ldolmar har f\u00f6rgyllt den svenska matkulturen. Genom kontakter och utbyten \u00f6ver gr\u00e4nser s\u00e5 skapas en tid och milj\u00f6 f\u00f6r ett samh\u00e4lle att utvecklas i en positiv riktning, b\u00e5de kulturellt och ekonomiskt<\/a>. Eftersom tendensen i Sverige pekar p\u00e5 en utveckling i linje med ett \u00e5terbes\u00f6k till 1932, s\u00e5 blir min v\u00e4djan till den enskilde individen att f\u00f6rst\u00e5 hur snabbt det g\u00e5r n\u00e4r ett samh\u00e4lle eroderas n\u00e4r v\u00e4rderingar f\u00f6rskjuts gradvis. I och med SD:s roll som v\u00e5gm\u00e4stare g\u00e4ller det att l\u00e4ra sig hur v\u00e5gen fungerar f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda v\u00e5gen i det politiska spelet. L\u00e5t inte Sverige bli ytterligare ett exempel p\u00e5 ett historiskt misslyckande.<\/p>\n

Slutligen\u00a0hoppas jag p\u00e5 en fr\u00f6jdefull jul och ett gott nytt \u00e5r\u2026<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag vet att man helst ska undvika en anglifiering av det svenska spr\u00e5ket, men just h\u00e4r och nu \u00e4r det passande att g\u00f6ra en referens till begreppet \u201drevisited\u201d. Vad inneb\u00e4r \u201drevisited\u201d? Att en person eller h\u00e4ndelse bes\u00f6ks igen eller att en person eller h\u00e4ndelse g\u00f6r ett \u00e5terbes\u00f6k. Varf\u00f6r kopplas d\u00e5 \u00e5rtalet 1932 tillsammans med \u201drevisited\u201d? […]<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[72,76,68,75,79,78,81,77,69,70,67,80,74,73,71],"class_list":["post-237","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-72","tag-eric-d-weitz","tag-extra-val-2015","tag-fascism","tag-kaldolmar","tag-kalrot","tag-parlamentarism","tag-revisited","tag-riksdagsval-2010","tag-riksdagsval-2014","tag-svensk-politik","tag-tolerans","tag-transnationell-historia","tag-tysk-historia","tag-weimarrepubliken"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/237","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=237"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/237\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":242,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/237\/revisions\/242"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=237"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=237"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=237"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}