{"id":2372,"date":"2025-04-29T07:59:39","date_gmt":"2025-04-29T05:59:39","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2372"},"modified":"2025-04-29T08:00:08","modified_gmt":"2025-04-29T06:00:08","slug":"varfor-ar-ett-historiskt-perspektiv-pa-industrialisering-sa-intressant","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2025\/04\/29\/varfor-ar-ett-historiskt-perspektiv-pa-industrialisering-sa-intressant\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r \u00e4r ett historiskt perspektiv p\u00e5 industrialisering s\u00e5 intressant?"},"content":{"rendered":"

Av Christoffer Holm, doktorand<\/span><\/strong><\/h3>\n

De senaste \u00e5rtiondena har stora delar av den gamla industrialiserade v\u00e4rlden upplevt omfattande f\u00f6r\u00e4ndringar. Arbetsplatser har f\u00f6rlorats, fabriker har \u00f6vergivits och sociala omst\u00e4llningar och problem har f\u00f6ljt. Allt anses ha b\u00f6rjat i Nordamerika p\u00e5 1970-talet, men olika industrialiserings- och avindustrialiseringsprocesser har skett i alla tider sedan industrier uppkom, mer eller mindre v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande. Processerna har givetvis haft olika intensitet och intervall i olika delar av v\u00e4rldens ekonomier, och med industrins tillv\u00e4xt har nedl\u00e4ggningarna, d\u00e5 de kommit, f\u00f6rst\u00e5s blivit mer omfattande med omfattande upps\u00e4gningar, \u00f6vergivna fabrikskomplex och hela samh\u00e4llen i f\u00f6rfall som konsekvens. Perioden sedan 1970-talet kan b\u00e5de i v\u00e4stv\u00e4rlden och senare i stora delar av den \u00f6vriga v\u00e4rlden \u00e4nd\u00e5 anses vara en period av mer dramatisk avindustrialisering. Inledningsvis ans\u00e5gs automatiseringen och flytten av produktion till l\u00e5gkostnadsl\u00e4nder ha varit huvudorsakerna, men anledningarna \u00e4r och har varit m\u00e5nga. Forskare har l\u00e4nge ocks\u00e5 debatterat hur stor del av den v\u00e4sterl\u00e4ndska avindustrialiseringen som handlar om en naturlig utveckling mot servicesamh\u00e4llets allt starkare dominans, och vad som kan handla om misslyckad politik eller v\u00e4rldsekonomins nyckfullhet.\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n

<\/p>\n

Men efter betydande industrinedl\u00e4ggningar har ocks\u00e5 en v\u00e5g av \u00e5terindustrialisering inletts, dock med helt annorlunda utvecklingar och f\u00f6ljder i olika l\u00e4nder och regioner. I l\u00e5gkostnadsl\u00e4nder har vissa industrier blomstrat, och \u00f6ver lag har vidaref\u00f6r\u00e4dlingen och tillverkningen av varor f\u00f6rst\u00e5s inte f\u00f6rsvunnit, utan i f\u00f6rsta hand automatiserats och effektiverats. Vissa sorters industrier har minskat i antal, men samtidigt har nya uppkommit. Och med nya teknologiska uppt\u00e4ckter har ocks\u00e5 helt nya branscher sett dagens ljus.\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n

Industri \u00e4r forts\u00e4ttningsvis en grundpelare i m\u00e5nga samh\u00e4llen, inte bara ekonomiskt utan \u00e4ven som en identitetsskapande faktor, nationellt och s\u00e4rskilt lokalt. Industri kopplas till l\u00e4nders sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningsgrad, internationella status, nationella stolthet och f\u00f6rst\u00e5s deras handelsbalans, utvecklingsgrad och ekonomiska v\u00e4lst\u00e5nd. Dessutom \u00e4r industrierna i sig ofta betydande arbetsplatser d\u00e4r ”en fl\u00e4kt fr\u00e5n den stora v\u00e4rlden” kan sk\u00f6njas, f\u00f6r att \u00e5terge ett citat ur materialet f\u00f6r mitt avhandlingsprojekt om Koverhar st\u00e5lverks nedl\u00e4ggning och strukturomvandling p\u00e5 Hang\u00f6 udd sedan 2012.\u00a0<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Industrinedl\u00e4ggningar och hot om nedsk\u00e4rningar har i alla tider skapat rubriker. H\u00e4r f\u00f6rstasidan av Nya pressen 24.4.1969 d\u00e5 ett uttalande fr\u00e5n Fiskars-bolagets f\u00f6rre vd l\u00e4t f\u00f6rst\u00e5 att 2 000 arbetsplatser hotades p\u00e5 bruksorten.<\/p><\/div>\n

I skrivande stund skulle jag personligen s\u00e4ga att industrin befinner sig i n\u00e5gon form av limbo. Vad som egentligen utg\u00f6r industri \u00e4r n\u00e5got oklart. Vilken \u00e4r egentligen definitionen? Talar vi i f\u00f6rsta hand om den traditionella tunga basindustrin, textilindustrin, bilindustrin och elektronikindustrin, eller ska vi ocks\u00e5 inkludera IT-industrin med datacentraler, mjukvaruproduktion och AI-l\u00f6sningar? Kanske vi till och med ska inbegripa hela den omfattande kunskapsindustrin, eller tillh\u00f6r den \u00e4nd\u00e5 den mer traditionella servicen\u00e4ringen?<\/span><\/p>\n

Och ja, var st\u00e5r det finl\u00e4ndska, tyska, japanska eller argentinska samh\u00e4llet i industrialiseringsprocessen? Industrialiseras, avindustrialiseras eller \u00e5terindustrialiseras dessa l\u00e4nder? Svaret p\u00e5 allt detta \u00e4r v\u00e4l lika enkelt som det \u00e4r otillfredsst\u00e4llande. B\u00e5de industrialiserings- och avindustrialiseringsprocesser p\u00e5g\u00e5r sida vid sida.\u00a0<\/span><\/p>\n

Klart \u00e4r i alla fall att industri forts\u00e4ttningsvis har en stor roll i samh\u00e4llet. Och klart \u00e4r framf\u00f6r allt att industrin v\u00e4cker k\u00e4nslor, skapar rubriker och omformar samh\u00e4llen, b\u00e5de d\u00e5 den l\u00e4ggs ner och etableras. Ett aktuellt exempel \u00e4r debatten kring etableringen av ett \u201dgr\u00f6nt\u201d st\u00e5lverk i Ing\u00e5. St\u00e5lverket har potential att skapa b\u00e5de arbetstillf\u00e4llen och stora export- och skatteint\u00e4kter, men ocks\u00e5 medf\u00f6ra en betydande omvandling av det rurala Ing\u00e5. \u00c5sikterna delar den lilla kommunen och debatten har \u00e4nda sedan planerna lanserades \u00e5r 2023 g\u00e5tt het b\u00e5de i traditionell media, p\u00e5 inv\u00e5narm\u00f6ten och i sociala medier. I kommunalvalet 2025 blev det en kn\u00e4ckfr\u00e5ga.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00c4mnen och fallstudier f\u00f6r fortsatt forskning r\u00e5der det inte brist p\u00e5. Med utg\u00e5ngspunkt i sydfinl\u00e4ndska industrisamh\u00e4llen s\u00e5som Pojo, Dalsbruk och Hang\u00f6, men \u00e4ven den planerade nyetableringen i Ing\u00e5, inleddes forskningsprojektet \u201dMinoritetserfarenheter och industrialiseringsprocesser\u201d (MOI) vid \u00c5bo Akademi i oktober 2024. M\u00e5let med projektet \u00e4r att studera hur olika industrialiseringsprocesser har p\u00e5verkat och p\u00e5verkar det svenskspr\u00e5kiga Finland, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 mindre st\u00e4der och landsbygd.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

St\u00e5lverket i Koverhar under nedmonteringen och rivningen 2014\u20132017. FOTO: Johan Ljungqvist.<\/p><\/div>\n

Min egen delstudie inom projektet fokuserar p\u00e5 uppbyggnaden och omvandlingen av st\u00e5lverkssamh\u00e4llet Lappvik, intill Koverhar st\u00e5lverk, med fokus p\u00e5 inv\u00e5narnas upplevda spr\u00e5krelationer i arbete, vardag och fritid, under industrialisering och efterf\u00f6ljande f\u00f6r\u00e4ndring. Delstudie tv\u00e5 genomf\u00f6rs av forskningsledare Matias Kaihovirta, docent i nordisk historia. Han fokuserar p\u00e5 st\u00e5lverksarbetarnas erfarenheter av \u00c5minnefors sm\u00e4lt- och valsverks nedl\u00e4ggning som inleddes i slutet av 1960-talet och fortgick fram till den slutliga st\u00e4ngningen av st\u00e5lverket 1996. \u00c5minnefors h\u00f6r till industrisamh\u00e4llet Pojo, som dessutom ligger granne med de historiska bruksorterna Fiskars och Billn\u00e4s. Den tredje delstudien fokuserar p\u00e5 den s\u00e4regna bostadspolitiken p\u00e5 den gamla bruksorten Dalsbruk p\u00e5 Kimito\u00f6n och dess f\u00f6r\u00e4ndring under det lokala st\u00e5lverkets sista verksamma \u00e5rtionden fr\u00e5n cirka 1970 till 2012.\u00a0Dalsbruk full\u00e4ndar den st\u00e5lverkstriangel i sydv\u00e4stra svenskspr\u00e5kiga Finland som MOI fokuserar p\u00e5. Bostadspolitiken i Dalsbruk utg\u00f6r Alexandra Nummenp\u00e4\u00e4s p\u00e5b\u00f6rjade doktorsavhandling i nordisk historia.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Vy \u00f6ver fabriksomr\u00e5det i Dalsbruk ca 1969. I f\u00f6rgrunden Dalsbruks torg och nere vid den s.k. tr\u00e4hamnen de gamla kolugnarna. I f\u00f6rgrunden till v\u00e4nster skymtar n\u00e5gra arbetarbost\u00e4der i form av kasernliknande flerfamiljshus. Till h\u00f6ger om torget, strax invid fabriksporten, en del av den lummiga bruksparken med bland annat den gamla patronsvillan fr\u00e5n 1700-talet. Bruksparken var l\u00e4nge f\u00f6rbjudet omr\u00e5de f\u00f6r arbetarna. Foto: W\u00e4rtsil\u00e4\/Dalsbruks Bruksmuseum.<\/p><\/div>\n

St\u00e5lverken och deras snabba uppg\u00e5ng och lika snabba nedl\u00e4ggning i det svenska Finland st\u00e5r allts\u00e5 i v\u00e5rt fokus. Orsaken till att vi b\u00f6rjar med den traditionella basindustrin, som \u00e4ven globalt ofta f\u00e5tt mest synlighet i industrialiseringsforskningen, \u00e4r helt enkelt att den ligger som grund f\u00f6r en stor del av v\u00e5r \u00f6vriga industri, och dessutom under en l\u00e4ngre tid har monterats ner i Finland. Vi ser dock \u00e4ven annan industri, men ocks\u00e5 andra stora arbetsplatser s\u00e5som sjukhus (exempelvis sanatorium och mentalsjukhus), som minst lika intressanta och kommer p\u00e5 l\u00e5ng sikt d\u00e4rf\u00f6r inkludera \u00e4ven dessa. D\u00e5 t\u00e5l ocks\u00e5 definitionen av industri diskuteras n\u00e4rmare.<\/span><\/p>\n

Definitioner och narrativ \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt en avg\u00f6rande aspekt av forskning kring industrialiseringsprocesser. Exempelvis i Finland har avindustrialiseringen inte varit lika omfattande som i stora delar av den \u00f6vriga v\u00e4stv\u00e4rlden, men \u00e4nd\u00e5 haft en samh\u00e4llsekonomisk inverkan. Kanske processen d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5tt den mer positivt klingande och neutrala ben\u00e4mningen strukturomvandling, i st\u00e4llet f\u00f6r exempelvis avindustrialisering. Vad inneb\u00e4r detta? P\u00e5verkar retoriken erfarenheten hos den enskilda anst\u00e4llda som blir uppsagd d\u00e5 industrin l\u00e4ggs ner, eller den l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa som vid en nyetablering kanske \u00e4ntligen f\u00e5r m\u00f6jlighet att kunna anv\u00e4nda sin l\u00e5nga branscherfarenhet igen? Mest avg\u00f6rande \u00e4r industrin p\u00e5 lokalplanet och hos individen sj\u00e4lv. \u00c4nd\u00e5 s\u00e5g avindustrialiseringsforskningen l\u00e4nge i f\u00f6rsta hand p\u00e5 de ekonomiska och sociala konsekvenserna p\u00e5 samh\u00e4llsniv\u00e5.\u00a0<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Den sista r\u00f6ken fr\u00e5n Martinverket i \u00c5minnefors. FOTO: Christer Nylund, Fiskars museums bildsamling.<\/p><\/div>\n

B\u00e5de i mitt avhandlingsarbete och i forskningsprojektet MOI \u00e4r utg\u00e5ngspunkten ett erfarenhetshistoriskt perspektiv, vilket inneb\u00e4r att man betraktar erfarenheter som historiskt konstruerade och formade i en viss tid och p\u00e5 en viss plats d\u00e4r m\u00e4nniskors levda historia \u00e4r i fokus. Det \u00e4r den anst\u00e4llda, uppsagda, kommuninv\u00e5naren eller kanske den fritidsboende som erfar f\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 f\u00f6rsta parkett. De erfar den f\u00f6r\u00e4ndring som resulterar i starka k\u00e4nslor och upplevelser, och som vid nedl\u00e4ggningar och stora strukturomvandlingar ger erfarenheter som kan f\u00e5 utlopp i nostalgi, glorifiering, medvetet ignorerande eller omformade narrativ.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00c5terindustrialiseringen f\u00f6r i sin tur med sig f\u00f6rhoppningar om att en ny v\u00e5g av industrietableringar kan skapa en ny socialt och ekologiskt h\u00e5llbar v\u00e4lf\u00e4rd, som motvikt till och kompensation f\u00f6r den f\u00f6rflutna industri som ans\u00e5gs ha varit smutsig och till och med h\u00e4lsov\u00e5dlig f\u00f6r de anst\u00e4llda och de omgivande samh\u00e4llena.\u00a0D\u00e4r st\u00e5r Finland just nu inf\u00f6r ett flertal potentiella etableringar av industri kopplad till batteriteknik, alternativa energik\u00e4llor och gr\u00f6nt st\u00e5l, s\u00e5som st\u00e5lverksprojektet Blastr i Ing\u00e5. Hur f\u00f6rh\u00e5ller sig tidigare industriarbetare till denna f\u00f6r\u00e4ndring? Blir f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r etableringar p\u00e5 lokalplanet annorlunda beroende p\u00e5 vilken historia man b\u00e4r p\u00e5?<\/span><\/p>\n

B\u00e5de etableringar och nedl\u00e4ggningar f\u00f6der en stor samh\u00e4llsomv\u00e4lvning. Syftet med MOI \u00e4r f\u00f6rutom att studera de \u00f6vergripande k\u00e4nslorna och erfarenheterna, \u00e4ven att g\u00e5 p\u00e5 djupet. Vi fr\u00e5gar oss vilken roll spr\u00e5k och genus har haft och har, finns det skillnader mellan hur m\u00e4n och kvinnor liksom svensk- och finskspr\u00e5kiga upplevt nedl\u00e4ggningar och omst\u00e4llningar? Och vilka argument f\u00f6rs fram f\u00f6r och emot eventuella nyetableringar?<\/span> De h\u00e4r aspekterna \u00e4r relativt outforskade i historieskrivningen om industrialiseringen i det svenska Finland. I sj\u00e4lva verket \u00e4r industrialiseringens roll f\u00f6r den region som kan anses utg\u00f6ra Svenskfinland i sin helhet ganska ok\u00e4nd. Utg\u00f6r industrialiseringsprocesser alls en del av v\u00e5r historia?<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Kort innan fabrikens sista delar revs restes ett minnesm\u00e4rke av st\u00e5lverket utanf\u00f6r Koverhars forna fabriksomr\u00e5de. Foto: Christoffer Holm.<\/p><\/div>\n

Vi utg\u00e5r fr\u00e5n att en f\u00f6rst\u00e5else av industrialiseringsprocesserna i det f\u00f6rflutna \u00e4r viktiga f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 b\u00e5de aktuella och kommande dylika processer. I en starkt svenskspr\u00e5kig bygd som sydv\u00e4stra Nyland, d\u00e4r forskningsprojektets inledande tre fallstudier liksom den potentiella etableringen i Ing\u00e5 befinner sig, \u00e4r spr\u00e5k en betydande faktor att studera. Som ett exempel fr\u00e5n min egen fallstudie kan den stora f\u00f6r\u00e4ndringen d\u00e5 st\u00e5lverket i Koverhar byggdes ut p\u00e5 1960-talet n\u00e4mnas. Den omgivande trakten hade historiskt sett varit svenskspr\u00e5kig, men d\u00e5 arbetskraften b\u00f6rjade tryta lockades personal fr\u00e5n finskspr\u00e5kiga \u00f6stra Finland. F\u00f6ljderna f\u00f6r b\u00e5de spr\u00e5kf\u00f6rdelningen och den lokala kulturen blev givetvis stora, och konflikter till en b\u00f6rjan oundvikliga. Dylika kultur- och spr\u00e5kkrockar kan ske \u00e4ven i dag, f\u00f6r att inte tala om vad som sker d\u00e5 ett relativt ruralt samh\u00e4lle som Ing\u00e5 planerar ett stort st\u00e5lverk som omformar infrastrukturen och servicebehovet i samh\u00e4llet d\u00e4refter.\u00a0<\/span><\/p>\n

Av samtliga dessa orsaker \u00e4r industri, och s\u00e4rskilt f\u00f6r\u00e4ndringen av den, mycket intressant och h\u00f6gst relevant att studera inom ett flertal discipliner. Och fr\u00e5gorna \u00e4r som ni ser m\u00e5nga.\u00a0<\/span><\/p>\n

Dessutom beh\u00f6vs mer tv\u00e4rvetenskaplig forskning, n\u00e5got som MOI \u00e4mnar arbeta f\u00f6r l\u00e4ngre fram i projektet. Trots att avindustrialiseringens politiska och sociala konsekvenser har diskuterats flitigt de senaste \u00e5ren, och bland annat ansetts vara en delorsak till framv\u00e4xten av h\u00f6gerpopulistiska r\u00f6relser, beh\u00f6vs mer forskning.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Forskningsprojektet \u201dMinoritetserfarenheter och industrialiseringsprocesser\u201d (MOI) inleddes i oktober 2024. Projektet har tilldelats finansiering av Svenska kulturfonden, \u00e4r f\u00f6rlagt till Nordisk historia vid \u00c5bo Akademi och p\u00e5g\u00e5r i sin nuvarande fas fram till 2026.<\/i><\/b> Som forskningsledare verkar docent Matias Kaihovirta. Christoffer Holm och Alexandra Nummenp\u00e4\u00e4 medverkar som forskare.<\/i><\/b><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

Referenser och fortsatt l\u00e4sning:<\/b><\/p>\n

Backius, Stefan (2024): Den m\u00e5ngfacetterade avindustrialiseringen. <\/span>Historisk Tidskrift <\/span><\/i>Vol. 144, no 3, 527-535.<\/span><\/p>\n

Clarke J, McIvor A, McEwan A, Burns S (2024): Gender and Deindustrialization: A Transnational Historiographical Review. <\/span>International Labor and Working-Class History<\/span><\/i>, 105: 85-103. doi:10.1017\/S0147547924000024<\/span><\/p>\n

Kaihovirta, M. & Holm, C. (red.) (2022): <\/span>Klasskamp p\u00e5 svenska. Akt\u00f6rer, id\u00e9er och erfarenheter i 1900-talets finlandssvenska arbetarr\u00f6relse. <\/span><\/i>Papers on labour history X. THPTS: Helsinki.<\/span><\/p>\n

Kaihovirta, M. & Holm, C (2024): Minoritetserfarenheter och industrialiseringsprocesser (MOI): Ett erfarenhetshistoriskt perspektiv p\u00e5 av- och \u00e5terindustrialisering i det svenska Finland, 1945\u20132025. <\/span>Arbetarhistoria: meddelande fr\u00e5n arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek <\/span><\/i>189\u2013190: 110\u2013111.<\/span><\/p>\n

Kivim\u00e4ki, V., Suodenjoki, S. & Vahtikari, T. (eds.) (2021): <\/span>Lived Nation as the History of Experiences and Emotions in Finland, 1800-2000. <\/span><\/i>Palgrave MacMillan. <\/span>doi:10.1007\/978-3-030-69882-9<\/span><\/a>\u00a0<\/span><\/p>\n

Linkon, S.L. (2018): <\/span>The Half-Life of Deindustrialization<\/span><\/i>, University of Michigan Press: Ann Arbor.<\/span><\/p>\n

L\u00f6nnqvist, B., Nordlund, I., St\u00e5hls, M. & B\u00e5sk, K. (1997): <\/span>Industrisamh\u00e4lle och arbetarkultur. En etnologisk studie \u00f6ver Tolkis cellulosafabrik i Borg\u00e5 landskommun 1893\u20131975. <\/span><\/i>Folklivsstudier XX. Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland: Helsingfors.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Christoffer Holm \u00e4r doktorand i allm\u00e4n historia och forskar i nedl\u00e4ggningen av och strukturomvandlingen efter st\u00e5lverket Koverhar i sydv\u00e4stra Finland \u00e5r 2012. Vid sidan av avhandlingen arbetar han som manusf\u00f6rfattare, frilansskribent och redakt\u00f6r p\u00e5 f\u00f6rlaget Libraria.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av Christoffer Holm, doktorand De senaste \u00e5rtiondena har stora delar av den gamla industrialiserade v\u00e4rlden upplevt omfattande f\u00f6r\u00e4ndringar. Arbetsplatser har f\u00f6rlorats, fabriker har \u00f6vergivits och sociala omst\u00e4llningar och problem har f\u00f6ljt. Allt anses ha b\u00f6rjat i Nordamerika p\u00e5 1970-talet, men olika industrialiserings- och avindustrialiseringsprocesser har skett i alla tider sedan industrier uppkom, mer eller mindre […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2375,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,141,285],"tags":[692,691],"class_list":["post-2372","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-finland","category-samtidshistoria","tag-erfarenhetshistoria","tag-industrihistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2372","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2372"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2372\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2382,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2372\/revisions\/2382"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2375"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2372"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2372"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2372"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}