{"id":2384,"date":"2025-05-13T09:56:46","date_gmt":"2025-05-13T07:56:46","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2384"},"modified":"2025-05-13T09:56:46","modified_gmt":"2025-05-13T07:56:46","slug":"rasideologi-och-massproducerade-bilder","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2025\/05\/13\/rasideologi-och-massproducerade-bilder\/","title":{"rendered":"Rasideologi och massproducerade bilder"},"content":{"rendered":"

Av: Sandra Waller, doktorand<\/span><\/h3>\n

Genombrott inom tryckteknologin p\u00e5 1800-talet innebar att tidningar kunde tryckas b\u00e5de snabbare och i st\u00f6rre upplagor.\u00a0 I Europa kan man se upprinningen till dagens mediesamh\u00e4lle i den nyhetsspridning med bilder som uppstod i samband med Krimkriget 1853\u20131856. Xylografi eller tr\u00e4gravyr var den vanligaste metoden f\u00f6r att trycka bilder som g\u00e5r att f\u00f6rena med text, och metoden f\u00f6r att kopiera tr\u00e4gravyren till metallformer som var b\u00e5de mer h\u00e5llbara och l\u00e4ttare att trycka kallas f\u00f6r stereotypisering.<\/p>\n

<\/p>\n

N\u00e4r man idag talar om stereotypisering \u00e4r det oftast i bem\u00e4rkelsen f\u00f6rest\u00e4llningar om s\u00e4rskilda m\u00e4nniskogrupper, vilka ofta ocks\u00e5 \u00e4r f\u00f6rdomsfulla. Filmteoretikern Richard Dyer i The Role of Stereotypes<\/em> (1999), skriver att:<\/p>\n

The effectiveness of stereotypes resides in the way they invoke a consensus<\/p><\/blockquote>\n

och po\u00e4ngterar att stereotypisering handlar om vilka som har makten att framst\u00e4lla och uppr\u00e4tth\u00e5lla stereotyper snarare \u00e4n de grupper som stereotypiseras.<\/p>\n

Stereotypisering som socialkonstruktivistisk term \u00e4r \u00e4nd\u00e5 starkt sammankopplat med bilder och deras historia. Historieforskning visar att serier och politiska sk\u00e4mtteckningar, som s\u00e4llan har varit huvudsakliga k\u00e4llor f\u00f6r historiker utan oftare anv\u00e4nts som illustrationer, \u00e4r viktiga och anv\u00e4ndbara f\u00f6r att kunna analysera attityder och f\u00f6rst\u00e5elser genom tiderna. Delvis just f\u00f6r att serier och sk\u00e4mtteckningar ofta anv\u00e4nder sig av stereotyper som fungerar genom att definiera normer. Den brittiska tidskriften Punch<\/em> \u00e4r den mest k\u00e4nda av 1800-talets sk\u00e4mttidningar, och var f\u00f6rebild f\u00f6r m\u00e5nga andra likande tidskrifter i Europa.<\/p>\n

En av de \u00e4ldsta stereotyperna i sk\u00e4mtteckningstraditionen \u00e4r den antisemitiska stereotypen, som baserar sig p\u00e5 \u00e4nnu \u00e4ldre judef\u00f6rf\u00f6ljelser i Europa. Den svenskspr\u00e5kiga satirtidningen Fyren<\/em>, som utkom i Finland 1898\u20131922, var anm\u00e4rkningsv\u00e4rt antisemitisk \u00e4ven f\u00f6r sin tid, men vid den h\u00e4r tiden var den antisemitiska stereotypen allm\u00e4ngiltig och samma karikatyrer kunde spridas b\u00e5de \u00f6ver nationsgr\u00e4nser och politiska linjedragningar. Upphovsr\u00e4tt togs s\u00e4llan i beaktande, och det var f\u00f6rst mot slutet av 1800-talet som det blev vanligt att tecknare signerade sina verk.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Fyrens p\u00e4rmbild, 30.01.1909 (Nationalbibliotekets digitala samlingar) med texten \u201dDikt och verklighet eller Judef\u00f6rf\u00f6ljelsen i Finland\u201d.<\/p><\/div>\n

I Finland hade den antisemitiska stereotypen dock inte samma genomslagskraft som till exempel i det kontinentala Europa, eftersom judebefolkningen var relativt liten. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste antisemitiska bilder ofta \u00e5terf\u00f6ljas av en text som utpekar figurerna som \u201cjudiska\u201d p\u00e5 olika s\u00e4tt. I p\u00e4rmbilden ovan anv\u00e4nds begreppet \u201cjudef\u00f6rf\u00f6ljelse” ironiskt, f\u00f6r att peka ut karikatyrens objekt f\u00f6r en publik som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis kan utl\u00e4sa det fr\u00e5n blotta bilden.<\/p>\n

Bilderna i dessa satiriska tidskrifter var ett s\u00e4tt att marknadsf\u00f6ra tidningen, f\u00f6r att f\u00e5 folk att k\u00f6pa. I samband med den h\u00e4r kommersialiseringen av media och massproducerade bilder blir ocks\u00e5 folks yttre utseende kopplade med inre egenskaper. Judebilden rasifieras, och antisemitiska stereotyper som publiceras i bland annat satiriska tidskrifter har tydliga rasmark\u00f6rer som svart h\u00e5r och stor, krokig n\u00e4sa (s\u00e5 kallad \u201cjudesexa\u201d). Andra rasistiska stereotyper avbildas ocks\u00e5 med specifika drag, f\u00f6r om det yttre utseendet motsvarar inre egenskaper, och den r\u00e5dande rasideologin f\u00f6rordar en rashierarki d\u00e4r olika raser har olika egenskaper, kan man ocks\u00e5 motivera diskriminering p\u00e5 grund av upplevda rastillh\u00f6righeter.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Urklipp, Fyren, 17.07.1909, nr 29, s. 4 (Nationalbibliotekets digitala samlingar).<\/p><\/div>\n

Fyren var, likt andra finl\u00e4ndska publikationer under den ryska tiden, censurerad och man fick inte publicera kritik av det ryska kejsard\u00f6met eller av dess tj\u00e4nstem\u00e4n. Detta gjorde att n\u00e4r en satirisk tidskrift ville kritisera dessa anv\u00e4nde man sig av en st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dare i form av en stereotypisk ryss som oftast hade specifika drag som m\u00f6rkt h\u00e5r och, som i bilden ovan, milit\u00e4runiform. \u00a0Detta som ett exempel p\u00e5 det s\u00e4tt som folkslag blev f\u00f6rknippade med visuella mark\u00f6rer, som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis alltid var rasistiskt, men som nog var till stor nytta f\u00f6r rasideologin, och som var viktigt i Finland under en tid d\u00e4r den nationalistiska r\u00f6relsen ville bygga samh\u00f6righet bland annat genom att skapa en visuell representation av det finska folket.<\/p>\n

Eftersom Finland befann sig i en gr\u00e4nsmark enligt tidens r\u00e5dande rasideologi var det viktigt att understryka finnarnas blonda h\u00e5r och bl\u00e5 \u00f6gon \u2013 deras vithet m\u00e5ste markeras. D\u00e4rf\u00f6r presenteras ocks\u00e5 svarta stereotyper som uttryckligen ociviliserade och ofta l\u00f6jliga, f\u00f6r om svarta folkslag \u00e4r barbariska \u00e4r vita folkslag (l\u00e4s: finl\u00e4ndare) civiliserade och har b\u00e5de r\u00e4tt och f\u00f6rm\u00e5ga att bilda sin egen nation. Antisvarta karikatyrer har inom finl\u00e4ndsk historieskrivning ofta avf\u00e4rdats som en importvara utan lokal f\u00f6rankring, men h\u00e4r nedan avbildas en svart karikatyr i en serie som kritiserar senatens beslut att utse Leo Harmaja till trafikinspekt\u00f6r vid J\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsens tariffbyr\u00e5. I b\u00e5de text och bild st\u00e5r den svarta figuren i dockstorlek f\u00f6r inkompetens eller n\u00e5got ot\u00e4nkbart, i en specifik finl\u00e4ndsk kontext.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Fyren, 11.09.1909, nr. 37, s. 5 (Nationalbibliotekets digitala samlingar).<\/p><\/div>\n

Begreppet civilisation f\u00e5r allts\u00e5 en rasistisk dimension, och genom diskursen att svarta m\u00e4nniskor \u00e4r ociviliserade har vita m\u00e4nniskor ett mandat att civilisera dem, vilket var ett av de s\u00e4tt som v\u00e4stv\u00e4rlden r\u00e4ttf\u00e4rdigade kolonialism. Och bilder m\u00e5ste inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00f6rest\u00e4lla uppenbart rasistiska stereotyper f\u00f6r att passa in i den rasideologiska uppst\u00e4llningen av afrikaner och svarta som ociviliserade och barbariska n\u00e4r den vita v\u00e4stv\u00e4rlden uppbyggs som civiliserad och upplyst. F\u00f6rest\u00e4llningen om vita m\u00e4nniskor som de som ska l\u00e4ra ut, och inte bli l\u00e4rda, lever kvar och uppr\u00e4tth\u00e5lls bland annat i bilder och f\u00f6rest\u00e4llningar, ocks\u00e5 i Finland.<\/p>\n

Sandra Waller, FM, doktorand i Nordisk historia vid \u00c5bo Akademi, forskar om visuella framst\u00e4llningar av ras och exotism i en finl\u00e4ndsk nationalistisk kontext.<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Sandra Waller, doktorand Genombrott inom tryckteknologin p\u00e5 1800-talet innebar att tidningar kunde tryckas b\u00e5de snabbare och i st\u00f6rre upplagor.\u00a0 I Europa kan man se upprinningen till dagens mediesamh\u00e4lle i den nyhetsspridning med bilder som uppstod i samband med Krimkriget 1853\u20131856. Xylografi eller tr\u00e4gravyr var den vanligaste metoden f\u00f6r att trycka bilder som g\u00e5r att […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2385,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,149,141],"tags":[459,281,693],"class_list":["post-2384","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-europa","category-finland","tag-kallor-kallmaterial","tag-kolonialism","tag-stereotyper"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2384","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2384"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2384\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2394,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2384\/revisions\/2394"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2385"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2384"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2384"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2384"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}