{"id":2396,"date":"2025-05-20T09:40:31","date_gmt":"2025-05-20T07:40:31","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2396"},"modified":"2025-05-20T09:40:31","modified_gmt":"2025-05-20T07:40:31","slug":"nordisk-arbetarhistoria-i-blickfanget-rapport-fran-nordic-labour-history-conference-i-tammerfors-7-10-maj-2025","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2025\/05\/20\/nordisk-arbetarhistoria-i-blickfanget-rapport-fran-nordic-labour-history-conference-i-tammerfors-7-10-maj-2025\/","title":{"rendered":"Nordisk arbetarhistoria i blickf\u00e5nget \u2013 Rapport fr\u00e5n Nordic Labour History Conference i Tammerfors 7\u201310 maj 2025"},"content":{"rendered":"

Av: Matias Kaihovirta, docent<\/span><\/h3>\n

De nordiska arbetarhistorikerna har samlats till gemensam konferens sedan 1974. Den 7\u201310 maj 2025 var det \u00e5ter Finlands tur att st\u00e5 v\u00e4rd, denna g\u00e5ng i Tammerfors. Intervallen mellan konferenserna har varierat, och den l\u00e4ngsta pausen \u2013 tolv \u00e5r \u2013 inf\u00f6ll mellan 2004 och 2016, d\u00e5 det nordiska arbetarhistoriska samarbetet l\u00e5g i tr\u00e4da.<\/p>\n

Efter \u00e5terstarten i Reykjavik 2016 har de nordiska arbetarhistoriska konferenserna f\u00f6r\u00e4ndrats en del. Konferensspr\u00e5ket \u00e4r numera helt p\u00e5 engelska, dels f\u00f6r att kunna inkludera utomnordiska deltagare, dels f\u00f6r att kunskaperna i skandinaviska spr\u00e5k bland nordiska historiker \u00e4r svagare \u00e4n tidigare.<\/p>\n

En annan inneh\u00e5llsm\u00e4ssig f\u00f6r\u00e4ndring g\u00e4ller arbetarhistoria som forskningsf\u00e4lt. De klassiska begreppen arbetare, arbete, arbetarkultur och arbetarr\u00f6relse har utvidgats, om denna f\u00f6r\u00e4ndring har n\u00e5gra nordiska arbetarhistoriker skrivit om tidigare<\/a>. \u00c4ven konferensen i Tammerfors 2025 bj\u00f6d p\u00e5 nya intressanta perspektiv och \u00e4ven nya tolkningar av tidigare klassiska \u00e4mnen inom arbetarhistoria.<\/p>\n

<\/p>\n

I den h\u00e4r bloggtexten vill jag lyfta fram n\u00e5gra presentationer som jag fann s\u00e4rskilt tankev\u00e4ckande under konferensen i Tammerfors. F\u00f6rhoppningen \u00e4r att de kan bidra med nya infallsvinklar och perspektiv p\u00e5 nordisk arbetarhistoria. Det ska dock s\u00e4gas att detta \u00e4r ett begr\u00e4nsat urval ur ett i \u00f6vrigt mycket inneh\u00e5llsrikt program. Konferensprogrammet i sin helhet och korta sammandrag av varje presentation kan l\u00e4sas h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Jag menar att forskningsf\u00e4lt utvecklas genom korsbefruktning med andra discipliner. Ett tydligt exempel presenterades i sessionen Decentring the Swedish Model. Industrial Relations and Indigenous Labour in the Far North Between the 1930s and 1980s<\/em>, med de svenska forskarna Inger Jonsson, Silke Neunsinger och \u00c5sa \u00d6ssbo. De kombinerar arbetarhistoria med urfolksforskning och riktar fokus mot samerna i Sverige. Hur p\u00e5verkades urfolkens traditionella f\u00f6rs\u00f6rjningsformer av de ideal och praktiker som v\u00e4xte fram kring fast anst\u00e4llning \u2013 en b\u00e4rande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen?<\/p>\n

Ett nytt angreppss\u00e4tt p\u00e5 samisk historia \u00e4r h\u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och arbetsmarknadens utveckling, snarare \u00e4n att \u2013 som tidigare forskning ofta gjort \u2013 fokusera p\u00e5 folkhemmet och v\u00e4lf\u00e4rdsstatens relation till samer och andra minoriteter. Urfolkens arbetarhistoria, eller arbetarhistoria ur ett urfolksperspektiv, \u00e4r f\u00f6rhoppningsvis ett forskningsf\u00e4lt vi f\u00e5r se mer av fram\u00f6ver. Det \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt med tanke p\u00e5 \u00e5terindustrialiseringen och de omfattande ekonomiska satsningarna i Arktisomr\u00e5det.<\/p>\n

Ett annat nytt och omdiskuterat perspektiv inom arbetarhistorien \u00e4r djurstudier. Kan djur \u00f6verhuvudtaget inkluderas i en arbetarhistorisk analys? Historikerna Maria Jalava, Mary Hilson och Petter Norring menar att s\u00e4rskilt boskapsdjur \u00e4mnad f\u00f6r matproduktion mycket v\u00e4l kan betraktas ur ett arbetarhistoriskt perspektiv. Deras presentationer kretsade kring den framv\u00e4xande industriella svinhush\u00e5llningen i b\u00f6rjan av 1900-talet i Finland och Danmark. Med hj\u00e4lp av kritisk teori diskuterade de m\u00e4nniskans relation till djur i en historisk arbetskontext.<\/p>\n

Jalava f\u00f6rde fram att boskapsdjur kan f\u00f6rst\u00e5s som en form av arbetare, utsatta f\u00f6r p\u00e5tvingat arbete \u2013 \u201dthe ultimate subaltern\u201d \u2013 och som \u201dsuperexploaterade\u201d levande varor i den kapitalistiska produktionen. Hilsons studie fokuserade p\u00e5 de nya industriella slakterierna i Danmark, d\u00e4r tv\u00e5 typer av arbetare m\u00f6ttes: slakteriarbetarna och svinen.<\/p>\n

Sessionen bj\u00f6d p\u00e5 insiktsfulla presentationer och intressanta diskussioner, som utmanade invanda perspektiv. Samtidigt \u00e4r det inte oproblematiskt att kombinera arbetarhistoria och djurstudier. Jalava lyfte att det inom socialhistorien l\u00e4nge funnits en motvilja mot att j\u00e4mf\u00f6ra arbetare med djur \u2013 en analogi som m\u00e5nga arbetare sj\u00e4lva har tagit avst\u00e5nd fr\u00e5n.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

En viktig kommentar under sessionen kom fr\u00e5n konferensens tredje keynote-talare, Christian de Vito fr\u00e5n Wiens universitet. Han p\u00e5pekade att E. P. Thompsons ber\u00f6mda definition av klass \u2013 att arbetarna skapar sig sj\u00e4lva som klass \u2013 inte g\u00e5r att till\u00e4mpa p\u00e5 djur. H\u00e4r finns en utmaning f\u00f6r den som vill f\u00f6rena djurstudier med arbetarhistoria. Thompson motsatte sig n\u00e4mligen varje form av arbetarhistoria som reducerade arbetare till passiva objekt f\u00f6r exploatering och f\u00f6rnekade deras subjektiva roll i klassbildningen. Djur kan kanske ses som en klass i sig \u2013 i l\u00f6s marxistisk bem\u00e4rkelse \u2013 men knappast som en klass f\u00f6r sig. Undantaget \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s George Orwells Djurfarmen<\/em>.<\/p>\n

En annan av konferensens tre utm\u00e4rkta keynote-talare var Pirjo Markkola \u2013 Finlands \u201dgrand old lady\u201d inom socialhistoria och tidigare professor vid \u00c5bo Akademi. Hon riktade blicken mot den nordiska j\u00e4mst\u00e4lldheten och dess historiska koppling till id\u00e9n om delat familjef\u00f6rs\u00f6rjningsansvar och kvinnors emancipation genom l\u00f6nearbete.<\/p>\n

Markkola analyserade vad som k\u00e4nnetecknar det specifikt nordiska i uttrycket \u201dNordic gender equality\u201d, med utg\u00e5ngspunkt i rapporter och kommitt\u00e9utredningar inom Nordiska r\u00e5det fr\u00e5n 1970-talet och fram\u00e5t. Hennes slutsatser \u00e4r m\u00e5nga och viktiga \u2013 inte som en hyllning till den nordiska j\u00e4mst\u00e4lldheten i sig, utan som en kritisk och nyanserad analys av de nationalistiska f\u00f6rest\u00e4llningar som pr\u00e4glar nordiska k\u00f6ns- och j\u00e4mst\u00e4lldhetsnormer.<\/p>\n

Tv\u00e5 saker utm\u00e4rker nordisk j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitik fram till idag: en bin\u00e4r k\u00f6nsuppfattning och en stark betoning p\u00e5 l\u00f6nearbete som ett slags normativ indikator f\u00f6r b\u00e5de j\u00e4mst\u00e4lldhet och individuell frihet. Under f\u00f6rel\u00e4sningen kom \u00e4ven en intressant publikfr\u00e5ga fr\u00e5n en deltagare med italiensk bakgrund, som noterade hur starkt den nordiska j\u00e4mst\u00e4lldheten f\u00f6rlitar sig p\u00e5 statens roll. Detta g\u00e4ller fortfarande, \u00e4ven om \u2013 som ocks\u00e5 Markkola p\u00e5pekade \u2013 m\u00e5nga nordiska regeringar i dag f\u00f6r en mer restriktiv invandringspolitik och intar en konservativ h\u00e5llning i fr\u00e5gor om k\u00f6n och j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/p>\n

Sammanfattningsvis r\u00f6r sig den nordiska arbetarhistorien fram\u00e5t som forskningsf\u00e4lt. Visst fanns det m\u00e5nga presentationer som behandlade mer traditionella \u00e4mnen \u2013 socialdemokrati, fackliga relationer, strejker \u2013 men dessa utgjorde knappast n\u00e5got hegemoniskt centrum, utan var en del bland m\u00e5nga v\u00e4rdefulla forskningsproblem.<\/p>\n

St\u00e4mningen p\u00e5 konferensen var mycket god. Deltagarna \u2013 en del faktiskt ikl\u00e4dda rutiga skjortor och snabba med att samlas \u00f6ver ett \u00f6lstop \u2013 bidrog till den \u00f6ppna atmosf\u00e4ren. Tammerfors \u00e4r, med r\u00e4tta, den ultimata arbetarhistorikerstaden. Och konferensen kunde inte ha b\u00f6rjat mer passande: en endagsstrejk vid universitetet tvingade fram en flytt av \u00f6ppningsdagen till Arbetarmuseet Werstas i Finlaysonomr\u00e5det. P\u00e5 stadens officiella mottagning l\u00e4ste museichefen och arbetarhistorikern Kalle Kallio Jack Londons dikt The Scab<\/em>, och f\u00f6rbannade d\u00e4rmed sitt eget strejkbryteri.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Konferensprogrammet inneh\u00f6ll \u00e4ven tv\u00e5 filmvisningar. S\u00e4rskilt dokument\u00e4ren The Potato Revolution. Telling the Story of the Women who Inspired the Swedish Hunger Uprisings of 1917<\/em> gjorde intryck p\u00e5 den internationella publiken. En annan h\u00f6jdpunkt \u2013 i dessa bastueuforiska tider \u2013 var bes\u00f6ket till Rajaportin sauna i Pispala, Finlands \u00e4ldsta \u00e4nnu aktiva allm\u00e4nna bastu. \u00c5bo Akademi hade tv\u00e5 representanter p\u00e5 plats, och under avslutningsmiddagen p\u00e5 Folkets hus underh\u00f6ll den ena av oss, doktorand Calle Strandberg, den internationella publiken med Lasse Erikssons version av Cotton Fields<\/em> p\u00e5 N\u00e4rpesdialekt \u2013 det vill s\u00e4ga K\u00e5tongfields<\/em>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fram\u00f6ver hoppas jag p\u00e5 fler tv\u00e4rvetenskapliga m\u00f6ten f\u00f6r att f\u00f6ra den nordiska arbetarhistorien vidare. Jag hade hoppats att \u00e4mnen som arbetarr\u00f6relsens rasism, nationalism och populism, invandrar- och minoritetsperspektiv p\u00e5 arbetarhistoria, likas\u00e5 queer- och maskulinitetsperspektiv och studier av avindustrialisering i Norden hade synts till p\u00e5 programmet. H\u00e4r finns mycket kvar att g\u00f6ra f\u00f6r att locka forskare fr\u00e5n andra f\u00e4lt till arbetarhistoria. Dessutom hoppas jag ocks\u00e5 att vi i framtiden kan diskutera om det \u00f6ver huvud taget finns n\u00e5got som kan kallas nordisk arbetarhistoria<\/em> \u2013 och vad vi i s\u00e5 fall menar med det \u201dnordiska\u201d i arbetarhistoria. Den diskussionen beh\u00f6ver st\u00e4ndigt f\u00f6ras i en f\u00f6r\u00e4nderlig v\u00e4rld.<\/p>\n

M\u00e5 detta bli n\u00e5got att lyfta fram p\u00e5 n\u00e4sta nordiska arbetarhistorikerkonferens, som h\u00e5lls i Uppsala 2028.<\/p>\n

Matias Kaihovirta \u00e4r forskare och docent i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi.<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Matias Kaihovirta, docent De nordiska arbetarhistorikerna har samlats till gemensam konferens sedan 1974. Den 7\u201310 maj 2025 var det \u00e5ter Finlands tur att st\u00e5 v\u00e4rd, denna g\u00e5ng i Tammerfors. Intervallen mellan konferenserna har varierat, och den l\u00e4ngsta pausen \u2013 tolv \u00e5r \u2013 inf\u00f6ll mellan 2004 och 2016, d\u00e5 det nordiska arbetarhistoriska samarbetet l\u00e5g i […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2398,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[394,392],"tags":[694],"class_list":["post-2396","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fran-faltet","category-konferenser","tag-arbetarhistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2396","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2396"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2396\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2405,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2396\/revisions\/2405"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2398"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2396"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2396"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2396"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}