{"id":2452,"date":"2025-11-25T11:27:17","date_gmt":"2025-11-25T09:27:17","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2452"},"modified":"2025-11-25T11:27:17","modified_gmt":"2025-11-25T09:27:17","slug":"att-leva-under-hot-om-forpassning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2025\/11\/25\/att-leva-under-hot-om-forpassning\/","title":{"rendered":"Att leva under hot om f\u00f6rpassning"},"content":{"rendered":"

Av: Ann-Catrin \u00d6stman, \u00e4ldre universitetslektor<\/span><\/h3>\n

I de nyheter som f\u00f6rmedlas fr\u00e5n USA ing\u00e5r uppgifter om gripande av s\u00e5dana som inte anses ha fullv\u00e4rdiga r\u00e4ttigheter att vistas och bo i landet. Vi kan l\u00e4sa om tillslag och r\u00e4der som utf\u00f6rs av myndighet satt att deportera flyktingar och andra som uppeh\u00e5ller sig olagligt i landet. Tvivelsutan sprider \u00e5tg\u00e4rderna r\u00e4dsla och vanmakt; f\u00f6r ett stort antal m\u00e4nniskor som \u00e4r integrerade i amerikanskt samh\u00e4lle pr\u00e4glas vardagen av hotet om deportering.<\/p>\n

I Finland och Sverige f\u00f6rs samtidigt diskussioner om hur reglerna kring uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd f\u00f6r nyanl\u00e4nda och invandrade ska stramas upp.<\/p>\n

F\u00f6r 200 \u00e5r sedan f\u00f6rh\u00f6rde landsh\u00f6vdingen i Kymmeneg\u00e5rds l\u00e4n en grupp invandrade ester som misst\u00e4nktes ha kommit till storfurstend\u00f6met utan tillb\u00f6rliga dokument. Bland de rannsakade fanns ynglingarna J\u00f6ran Johansson och Thomas Johansson som hade rymt fr\u00e5n ett gods i Kuusalu, en ort i norra Estland. I tre \u00e5r hade den 25-\u00e5rige Thomas vistats i nyl\u00e4ndska kusttrakter, medan J\u00f6ran som var ett par \u00e4ldre hade kommit \u00f6ver till Finland f\u00f6r sju \u00e5r sedan. \u00a0Under f\u00f6rh\u00f6ret klagade J\u00f6ran och Thomas p\u00e5 \u201df\u00f6reg\u00e5ngen streng behandling\u201d p\u00e5 det gods, Kolga, d\u00e4r de hade arbetat. Kanske en v\u00e4djan kan sk\u00f6njas bakom den korta passagen i det protokollf\u00f6rda som finns kvar f\u00f6r oss att l\u00e4sa idag.<\/p>\n

Under n\u00e5gra \u00e5r i slutet av 1820-talet rannsakades ett trettiotal m\u00e4n vars r\u00e4tt till uppeh\u00e5ll i storfurstend\u00f6met hade satts i fr\u00e5ga. Under f\u00f6rh\u00f6ren pekade m\u00e4nnen, i dessa k\u00e4llor ben\u00e4mnda livl\u00e4ndare, p\u00e5 utsattheten i hemtrakterna. N\u00e5gra beskrev sig sj\u00e4lva som livegna \u00e4ven om livegenskapen hade avskaffats i medlet av 1810-talet. F\u00f6rh\u00e5llandena var forts\u00e4ttningsvis sv\u00e5ra och ynglingar i det estniska guvernementet kunde utskrivas f\u00f6r l\u00e5ngvarig tj\u00e4nstg\u00f6ring i den ryska arm\u00e9n<\/p>\n

Under f\u00f6rh\u00f6ren pressades m\u00e4nnen att ange vistelseorter under tiden i Finland och d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r vi en liten inblick i hur livet f\u00f6r dessa m\u00e4n tedde sig. R\u00e4tt m\u00e5nga av de f\u00f6rh\u00f6rda hade i likhet med Thomas och J\u00f6ran verkat som dr\u00e4ngar i kusttrakter. De flesta hade flyttat r\u00e4tt ofta och vanligen med orlovssedlar, ett intyg som m\u00f6jliggjorde ny tj\u00e4nstg\u00f6ring. Under f\u00f6rh\u00f6ret redogjorde en man vid namn J\u00f6ran J\u00f6ransson f\u00f6r nio olika st\u00e4llen d\u00e4r han hade tj\u00e4nstgjort under sina 18 \u00e5r i Finland. Efter f\u00f6rh\u00f6ret f\u00f6rpassades J\u00f6ransson: f\u00f6rst till landsh\u00f6vdingen i Viborg och d\u00e4rifr\u00e5n skulle han skickas till det estniska guvernementet och \u201dtill dess hemort befordras\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Pern\u00e5 var en av de orter d\u00e4r de f\u00f6rekom estnisk bos\u00e4ttning vid 1800-talets b\u00f6rjan. Bild: Pern\u00e5 kyrka, Johan Knutson 1844-1846, Nationalgalleriet\/ Ateneums konstmuseum.<\/p><\/div>\n

Under slutet av den svenska tiden hade myndigheterna uppmanat pr\u00e4sterna att skriva in lutherska rymlingar i f\u00f6rsamlingarna \u00e4ven om Ryssland p\u00e5 basis av f\u00f6rdrag kunde kr\u00e4va utl\u00e4mning. \u00a0Efter \u00e5r 1809 kunde representanter f\u00f6r den nya \u00f6verheten mera kraftfullt st\u00e4lla krav p\u00e5 tj\u00e4nsteinnehavare i Finland. \u00a0I slutet av 1820-talet f\u00f6refaller efterspaningar av s\u00e5dana som idag kunde kallas f\u00f6r pappersl\u00f6sa ha intensifierats i \u00f6stra Nyland \u2013 och i k\u00e4llorna \u00e5terfinns fr\u00e4mst exempel p\u00e5 hur l\u00e4nsm\u00e4n och andra tj\u00e4nsteinnehavare i Pern\u00e5 och Lovisa h\u00f6rsammade \u00f6verhetens befallningar. Detta var ett av de omr\u00e5den d\u00e4r det sedan tidigare fanns estnisk bos\u00e4ttning. Var det s\u00e5 att tj\u00e4nstem\u00e4nnen just h\u00e4r uppvisade nit? Eller verkade man under p\u00e5tryckning? Det kan ocks\u00e5 ha r\u00f6rt sig om tillf\u00e4lligheter.<\/p>\n

F\u00f6r landsh\u00f6vdingen som fattade beslut om f\u00f6rpassning var det inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt \u2013 och i de kvarvarande dokumenten finns det exempel att denne visade f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att m\u00e4nnen \u201dtagit till flyckten\u201d. I n\u00e5gra fall ingick ocks\u00e5 kommentarer om att m\u00e4nnen uppf\u00f6rt sig v\u00e4l i Finland i de dokument som s\u00e4ndes till kejsard\u00f6mets representanter. Thomas och J\u00f6ran hade s\u00f6kt sig till just Pern\u00e5 \u2013 just d\u00e4r ska det ha funnit en pr\u00e4st som kunde hj\u00e4lpa personer i deras situation och det \u00a0var \u00e4ven d\u00e4r som de i hamnade i blickf\u00e5nget.<\/p>\n

De efterl\u00e4mnade protokollen \u00e4r vanligen kortfattade och vi kan enbart f\u00f6rest\u00e4lla oss de k\u00e4nslor som hems\u00f6kte m\u00e4nnen. De flesta av de f\u00f6rh\u00f6rda hade uppeh\u00e5llit sig i \u00f6ver fem \u00e5r i storfurstend\u00f6met och merparten de m\u00e4n som hade f\u00f6rpassats till f\u00f6rh\u00f6r p\u00e5 landskansliet kom att utvisas.<\/p>\n

I en nyutgiven antologi, <\/em>Arbete och sk\u00f6rd<\/em><\/a> som handlar om f\u00f6rs\u00f6rjning i det agrara, ing\u00e5r min studie av dessa m\u00e4ns levnadsvillkor. Hur tog de sig fram i en situation som denna? Protokollen fr\u00e5n de f\u00f6rh\u00f6r som f\u00f6ranstaltades p\u00e5 landsh\u00f6vdingens kansli, p\u00e5 landskansliet, ger oss en liten inblick i livet f\u00f6r dem som kunde f\u00f6rpassas. Och kanske pr\u00e4glades gripandena av samma slumpm\u00e4ssighet som i dag f\u00f6refaller forma den amerikanska jakten p\u00e5 s\u00e5dana som kan deporteras.<\/p>\n

<\/h6>\n
Litteratur:<\/h6>\n

Kuvaja, Christer. \u201dEstnisk inflyttning till den nyl\u00e4ndska sk\u00e4rg\u00e5rden och kusten under senare h\u00e4lften av 1700-talet och b\u00f6rjan av 1800-talet,\u201d I K\u00f6pa salt i C\u00e1diz och andra ber\u00e4ttelser, <\/em>redigerad av Henrika Tandefelt et al. Siltala, 2020.<\/p>\n

Orrman, Eljas.\u201dVirolaiset Suomen etel\u00e4rannikolla 1700- ja 1800-luvulla.\u201d Genos<\/em> 67, no.3 (1996): 98\u2013106.<\/p>\n

Papp, David.\u00a0 \u2019\u201dLivl\u00e4ndska rymlingar\u201d. Estl\u00e4ndsk allmoges flykt till Sverige under 1700- och 1800-talen,\u201d i Estl\u00e4ndare i Sverige: historia, spr\u00e5k, kultur<\/em>, redigerad av Raimo Raag och Harald Runblom. Uppsala universitet, 1988.<\/p>\n

Sir\u00e9n, Olle. Sarvlaks G\u00e5rdshush\u00e5llningen och g\u00e5rdssamh\u00e4llet fr\u00e5n 1600-talet till 1900-talet.<\/em> Svenska litteraturs\u00e4llskapet, 1980.<\/p>\n

Tervonen, Miika. \u201dN\u00e4k\u00f6kulmia karkotuksiin historiallisena tutkimuskohteena\u201d, I Suomesta poistetut. N\u00e4k\u00f6kulmia karkotuksiin ja k\u00e4\u00e4nnytyksiin, <\/em>redigerad av P\u00e4ivi Pirkkalainen et al. Tampere 2022.<\/p>\n

\u00d6stman, Ann-Catrin. \u201cEstniska \u00f6verl\u00f6pare i Finland p\u00e5 1810-talet.\u201d Historisk tidskrift f\u00f6r Finland <\/em>10, no 3 (2023), 201\u2013233.<\/p>\n

Ann-Catrin \u00d6stman (FD), \u00e4r \u00e4ldre universitetslektor i historia vid \u00c5bo Akademi. Hon \u00e4r verksam inom projektet \u201dV\u00e5gor av f\u00f6rvisning \u2013 reglering och praktiker i norra Europa ca 1450\u20131900\u201d<\/a>, som finansieras av Finlands Akademi och Svenska kulturfonden.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Ann-Catrin \u00d6stman, \u00e4ldre universitetslektor I de nyheter som f\u00f6rmedlas fr\u00e5n USA ing\u00e5r uppgifter om gripande av s\u00e5dana som inte anses ha fullv\u00e4rdiga r\u00e4ttigheter att vistas och bo i landet. Vi kan l\u00e4sa om tillslag och r\u00e4der som utf\u00f6rs av myndighet satt att deportera flyktingar och andra som uppeh\u00e5ller sig olagligt i landet. Tvivelsutan sprider […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2453,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,141,143],"tags":[701,665,702,703,640],"class_list":["post-2452","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-146","category-finland","category-nordisk-historia","tag-estland","tag-forvisningar","tag-livland","tag-rattsprotokoll","tag-rymlingar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2452","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2452"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2452\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2455,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2452\/revisions\/2455"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2453"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2452"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2452"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2452"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}