{"id":2460,"date":"2025-12-09T15:39:30","date_gmt":"2025-12-09T13:39:30","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2460"},"modified":"2025-12-09T15:39:30","modified_gmt":"2025-12-09T13:39:30","slug":"ny-maritimhistoria-i-abo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2025\/12\/09\/ny-maritimhistoria-i-abo\/","title":{"rendered":"Ny maritimhistoria i \u00c5bo"},"content":{"rendered":"

Av: Martina Hjertman, FD<\/span><\/h3>\n

Under tv\u00e5 halvdagar i slutet av oktober 2025 samlades maritimhistoriskt intresserade och inriktade forskare och museianst\u00e4llda i Forum Marinums lokaler, f\u00f6r att i workshopform diskutera fr\u00e5gor och perspektiv inordnande under vad som internationellt ibland kallas new maritime history<\/em>. Workshopen med namnet Social Seas: Exploring Maritime Lives, Work, and Worlds through New Maritime History<\/em> blev till som ett resultat av att jag sj\u00e4lv, under h\u00f6sten 2025, befinner mig som g\u00e4stforskare vid historie\u00e4mnet p\u00e5 \u00c5bo Akademi samt vid Sj\u00f6historiska institutet vid \u00c5bo Akademi. Vistelsen har m\u00f6jliggjorts genom ett stipendium fr\u00e5n Bernadotteprogrammet och Kungliga Gustav Adolfs Akademien, som ger nydisputerade b\u00e5de ekonomiskt st\u00f6d och v\u00e4rdefulla m\u00f6jligheter till internationalisering och akademiskt n\u00e4tverkande i olika former. Jag kan varmt rekommendera doktorander och nydisputerade att s\u00f6ka detta stipendium n\u00e4r tillf\u00e4lle ges.<\/p>\n

<\/p>\n

Under h\u00f6sten har jag s\u00e5ledes vistats i vackra och v\u00e4nliga \u00c5bo, med mitt p\u00e5g\u00e5ende forskningsprojekt om kvinnliga, f\u00f6rkl\u00e4dda sj\u00f6m\u00e4n. Under en diskussion om att presentera mitt projekt f\u00f6r personal p\u00e5 Forum Marinum v\u00e4cktes, i samspr\u00e5k med Sari M\u00e4enp\u00e4\u00e4 fr\u00e5n Forum Marinum och Robert Louhimies fr\u00e5n Sj\u00f6historiska institutet, i st\u00e4llet id\u00e9n till en workshop. Det k\u00e4ndes b\u00e5de roligare och helt rimligt att l\u00e5ta fler f\u00e5 ta del av den m\u00f6jlighet jag sj\u00e4lv f\u00e5tt genom g\u00e4stvistelsen: att m\u00f6ta maritimhistoriskt verksamma forskare och museiprofessionella. Workshopen v\u00e4xte d\u00e4rf\u00f6r fram som en naturlig synergieffekt, med m\u00e5let att samla en bredare krets i f\u00e4ltet, skapa nya kontakter och st\u00e4rka v\u00e5ra n\u00e4tverk. Formatet syftade till att skapa ett gener\u00f6st samtalsklimat d\u00e4r b\u00e5de museiverksamma och forskare i olika delar av karri\u00e4ren kunde utbyta id\u00e9er och erfarenheter. Totalt m\u00f6ttes tolv deltagare \u00f6ver spr\u00e5kliga, nationella och akademiska gr\u00e4nser, fr\u00e5n \u00c5bo Akademi, \u00c5bo universitet, Forum Marinum, Sj\u00f6historiska institutet, Rio kulturkooperativ G\u00f6teborg, samt G\u00f6teborgs universitet. Det sociala syftet att samla maritimhistoriskt verksamma kan ocks\u00e5 motiveras vetenskapligt. Trots att sj\u00f6farten haft en avg\u00f6rande betydelse i historien och maritimhistoria borde inta en sj\u00e4lvklar plats i forskningen, \u00e4r det snarare s\u00e5 att specialiserade forskningsmilj\u00f6er i dag krymper eller f\u00f6rsvinner.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Workshopen p\u00e5g\u00e5r. Foto: Martina Hjertman<\/p><\/div>\n

Det \u00f6vergripande temat f\u00f6r workshopen var det internationellt v\u00e4xande f\u00e4ltet new maritime history<\/em>. Men vad inneb\u00e4r egentligen denna riktning och hur \u00e4r den relevant i en nordisk kontext? Den nya maritimhistorian kan f\u00f6rst\u00e5s som en vidareutveckling av de traditionella perspektiven som l\u00e4nge dominerat f\u00e4ltet \u2013 fokus p\u00e5 flottor, handel, imperier och teknik \u2013 men som nu kompletteras med sociala, kulturella och ekologiska dimensioner. Det handlar mindre om att \u00f6verge det etablerade, och mer om att bredda det.<\/p>\n

K\u00e4rnan i denna f\u00f6rnyelse \u00e4r en f\u00f6rskjutning av uppm\u00e4rksamheten: fr\u00e5n eliter och institutioner till vardagens akt\u00f6rer, erfarenheter och relationer. Detta inkluderar exempelvis arbete, genus, kropp, migration, minnen, materiella kulturer och landskap \u2013 och i allt h\u00f6gre grad \u00e4ven icke-m\u00e4nskliga akt\u00f6rer och havets ekologiska processer. F\u00e4ltet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r tv\u00e4rdisciplin\u00e4rt och drar impulser fr\u00e5n bland annat milj\u00f6historia, antropologi, arkeologi, geografi och digital humaniora. En viktig tidig impuls kom fr\u00e5n Frank Broeze, som redan under slutet av 1980-talet argumenterade f\u00f6r en bredare maritimhistoria d\u00e4r kultur, arbete och samh\u00e4lle gavs plats j\u00e4mte fartyg och handel. Gelina Harlaftis vidareutvecklade 2020 detta syns\u00e4tt till en metodologisk modell som analyserar m\u00e4nniskans handlingar p\u00e5<\/em>, kring<\/em>, i<\/em>, p\u00e5 grund av<\/em> och om<\/em> havet \u2013 ett s\u00e4tt att synligg\u00f6ra hur havet fungerar som en aktiv kraft i historien snarare \u00e4n en kuliss.<\/p>\n

I dag \u00e4r maritimhistoria d\u00e4rf\u00f6r ett \u00f6ppet och pluralistiskt f\u00e4lt d\u00e4r havet och sj\u00f6farten placeras mitt i historiens huvudf\u00e5ra. Det kopplar samman globalhistoriska perspektiv \u2013 d\u00e4r maritima dynamiker ses ha v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande inverkan \u2013 med milj\u00f6historiska perspektiv, d\u00e4r haven sj\u00e4lva som dynamiska milj\u00f6er och ekologiska processer som inverkar p\u00e5 m\u00e4nsklighetens historia. Det tangerar ocks\u00e5 den bredare humanistiska inriktningen bl\u00e5 humaniora<\/em>, som s\u00e4rskilt betonar kulturella representationer av havet och samtidens milj\u00f6fr\u00e5gor. \u00c4ven om bl\u00e5 humaniora \u00e4r ett st\u00f6rre humanistiskt paraply och den nya maritimhistorian har en tydligare historisk f\u00f6rankring, m\u00f6ts de i ambitionen att f\u00f6rst\u00e5 hur m\u00e4nniskor och hav formats av varandra. Sammanfattningsvis utg\u00f6r den nya maritimhistorian inte ett nytt subf\u00e4lt, utan en omartikulering av maritimhistoria som s\u00e5dan \u2013 mer inkluderande, mer tv\u00e4rvetenskaplig och b\u00e4ttre anpassad f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 b\u00e5de vardagens och v\u00e4rldens relationer till havet.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Andrine Nilsen presenterar. Foto: Martina Hjertman<\/p><\/div>\n

Det var just den \u201dnya\u201d maritimhistorians bredd och f\u00f6rnyelse som blev tydlig under workshopens presentationer. Deltagarna visade p\u00e5 ett imponerande s\u00e4tt hur maritima studier i Norden i dag r\u00f6r sig mot ett mer pluralistiskt och metodologiskt \u00f6ppet f\u00e4lt. Genom olika geografiska perspektiv, k\u00e4lltyper och analytiska ing\u00e5ngar illustrerade varje bidrag hur den nya maritimhistorian faktiskt praktiseras. \u00a0Att f\u00f6lja workshopens tre tematiskt organiserade sessioner gav en konkret bild av hur bred och vital den nya maritimhistorian \u00e4r n\u00e4r den praktiseras i nordisk kontext. I sessionen Mobility, Boundaries, and Encounters across Waters<\/em> framkom hur det maritima landskapet utg\u00f6r b\u00e5de en fysisk och social f\u00f6rhandlingszon. Ann-Catrin \u00d6stman<\/strong> visade hur flykt \u00f6ver Finska viken i b\u00f6rjan av 1800-talet speglar gr\u00e4nskontroll, risk och osynliggjorda erfarenheter, medan Emil Kaukonen<\/strong> belyste hur svenska sj\u00f6m\u00e4n i Marocko navigerade diplomatins och fr\u00e4mlingskapets villkor genom konsulatet i Tanger. Otso Kortekangas<\/strong> flyttade d\u00e4refter perspektivet norrut och visade hur samiska handelsv\u00e4gar och ekologiska sammanhang band samman Arktis och \u00d6stersj\u00f6n som ett sammanh\u00e4ngande maritimt rum l\u00e5ngt f\u00f6re nationalstatens gr\u00e4nser. Tillsammans visade dessa presentationer hur mobilitet, m\u00f6ten och oj\u00e4mlika maktrelationer skapat maritima kontaktytor som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt bortom traditionell nationell historieskrivning.<\/p>\n

I sessionen Maritime Knowledge, Communities, and Memories<\/em> framh\u00e4vdes hur maritimhistoria formas genom kunskap, arbetsliv och ber\u00e4ttelser. Heidi Pitk\u00e4nen<\/strong> visade hur 1700-talets navigat\u00f6rer fungerade som kunskapsb\u00e4rare d\u00e4r akademi, instrument och maritim praktik v\u00e4vdes samman. Mikko Meronen<\/strong> lyfte en helt annan tidsperiod men ett n\u00e4rliggande epistemologiskt perspektiv genom sitt arbete med minnen fr\u00e5n kalla krigets finska flotta \u2212 ett exempel p\u00e5 hur muntliga k\u00e4llor och personliga ber\u00e4ttelser kan f\u00f6rskjuta fokus fr\u00e5n institution till individ. Evelina Blom<\/strong> diskuterade sina forskningsinriktningar i relation till Sj\u00f6historiska institutets arkiv och visade hur arkivens struktur formar vilka maritima ber\u00e4ttelser som blir synliga. Andrine Nilsen<\/strong> avslutade sessionen med att omtolka Masthugget i G\u00f6teborg \u00e5r 1816, genom att kombinera kartmaterial och mantalsl\u00e4ngder vilket visade hur maritima stadsdelar rymmer komplexa och ofta missf\u00f6rst\u00e5dda sociala landskap. Sessionen som helhet illustrerade hur den nya maritimhistorian riktar blicken mot kunskap, gemenskaper och minnen i st\u00e4llet f\u00f6r institutioner, teknologier och eliter.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Deltagarna ombord museifartyget Sigyn. Foto: Martina Hjertman<\/p><\/div>\n

Den bredare maritimhistorians \u00f6kade uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 tidigare marginaliserade akt\u00f6rer inkluderar \u00e4ven de ickem\u00e4nskliga. F\u00e4ltet har under senare \u00e5r integrerats med human\u2013animal-studies<\/em>, d\u00e4r studier av allt fr\u00e5n r\u00e5ttor till skeppsmask visar hur djur och marina organismer haft djupg\u00e5ende betydelse f\u00f6r m\u00e4nniskors liv, samh\u00e4llsplanering och skeppsteknologisk utveckling. Det mer-\u00e4n-m\u00e4nskliga perspektivet m\u00e4rktes inte minst under workshopens tredje och avslutande session, Maritime Species, Traces, and Futures<\/em>, vilket demonstrerar hur nya ekologiska perspektiv och mellanartsliga relationer nu \u00e4r djupt integrerade i f\u00e4ltet. Emilia Syv\u00e4salmi<\/strong> visade hur kaptenshustrur p\u00e5 amerikanska valf\u00e5ngstfartyg skrev om b\u00e5de m\u00e4nskliga och icke-m\u00e4nskliga akt\u00f6rer \u2013 fr\u00e5n valar till djur ombord \u2013 vilket \u00f6ppnar f\u00f6r sociala och ekologiska l\u00e4sningar av valf\u00e5ngstens praktik. Sari M\u00e4enp\u00e4\u00e4<\/strong> redovisade ett gemensamt projekt med Pinja Hiltunen<\/strong>, vilket demonstrerade hur museisamlingar (Forum Marinums egna) kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att sp\u00e5ra relationer mellan m\u00e4nniskor och djur ombord och i havet, genom f\u00f6rem\u00e5l, materialitet och souvenirtraditioner, och hur s\u00e5dant material kan omtolkas i ljuset av mellanartsliga perspektiv. Robert Louhimies<\/strong> flyttade perspektivet till vardagliga reseerfarenheter kring 1800 och diskuterade hur tid, v\u00e4der och komfort pr\u00e4glade sj\u00f6resor innan \u00e5ngfartygens standardisering. Avslutningsvis hastade jag sj\u00e4lv fram en presentation \u2212 innan v\u00e5rt exklusiva bes\u00f6k ombord g\u00f6teborgsbyggda barken Sigyn<\/em> \u2013 som diskuterade sp\u00e5rbarheten av kvinnliga sj\u00f6m\u00e4n i f\u00f6rkl\u00e4dnad och hur fragmentariska k\u00e4llor kan \u00f6ppna f\u00f6r nya metodologiska angreppss\u00e4tt kring marginaliserade grupper. Sessionen visade tillsammans hur f\u00e4ltet vidgar sig mot b\u00e5de ekologiska, materiella och minoritetsorienterade l\u00e4sningar av det maritima f\u00f6rflutna.<\/p>\n

Sammanfattningsvis gav dessa tre sessioner en tydlig bild av hur maritimhistoria i Norden inte bara f\u00f6ljer internationella trender, utan ocks\u00e5 tillf\u00f6r viktiga perspektiv genom sitt fokus p\u00e5 gr\u00e4nszoner, sm\u00e5statliga akt\u00f6rer, minoriteter, lokala arkiv och museala materialiteter. Workshopens bredd \u2212 fr\u00e5n Arktis till Marocko, fr\u00e5n 1700-talets navigationsvetenskap till kalla krigets minneskulturer, fr\u00e5n djur till hamnomr\u00e5dens sociala topografi \u2212 illustrerade hur f\u00e4ltet forts\u00e4tter att v\u00e4xa i b\u00e5de fr\u00e5gor och metoder. Det v\u00e4cker ocks\u00e5 fr\u00e5gan inte bara om vad new maritime history<\/em> \u00e4r, utan vad den kan bli i en nordisk kontext: ett \u00f6ppet, pluralistiskt och tv\u00e4rdisciplin\u00e4rt f\u00e4lt d\u00e4r relationer mellan hav, m\u00e4nniskor, djur, milj\u00f6, materialitet och minnen st\u00e5r i centrum.<\/p>\n

Litteratur<\/strong><\/p>\n

Broeze, Frank. 1989. \u201dFrom the Periphery to the Mainstream: The Challenge of Australia\u2019s Maritime History\u201d. Great Circle<\/em> 11 (1): 1\u201313.<\/p>\n

Harlaftis, Gelina. 2020. \u201dMaritime History: A New Version of the Old Version and the True History of the Sea\u201d. International Journal of Maritime History<\/em> 32 (2): 383\u2013402. https:\/\/doi.org\/10.1177\/0843871420924243.<\/p>\n

Lee Nelson, Derek, och Adam Sundberg. 2023. \u201dShipworms and Maritime Ecology in the Age of Sail\u201d. I Maritime Animals: Ships, Species, Stories<\/em>, redigerad av Kaori Nagai, 1st edition, 38\u201355. University Park, Pennsylvania: Penn State University Press.<\/p>\n

Morgan, Kenneth, red. 2025. The Routledge History of the Modern Maritime World since 1500<\/em>. Routledge.<\/p>\n

Pol\u00f3nia, Am\u00e9lia. 2017. \u201dMaritime History: A Gateway to Global History?\u201d I Maritime History as Global History<\/em>, redigerad av Maria Fusaro och Am\u00e9lia Pol\u00f3nia, 43:1\u201320. Research in Maritime History, No.43. St John\u2019s, Nfld: Liverpool University Press.<\/p>\n

Skotnes-Brown, Jules. 2022. \u201dScurrying Seafarers: Shipboard Rats, Plague, and the Land\/Sea Border\u201d. Journal of Global History<\/em>, 1\u201323. https:\/\/doi.org\/10.1017\/S1740022822000158.<\/p>\n

L\u00e4nk<\/strong><\/p>\n

https:\/\/www.abo.fi\/en\/institute-of-maritime-history\/thinking-with-the-sea\/<\/a><\/p>\n

Martina Hjertman \u00e4r fil. doktor i historisk arkeologi, har arbetat med samlingsf\u00f6rvaltning i museisammanhang, arkeologisk uppdragsverksamhet och driver nu ett projekt vid G\u00f6teborgs universitet om kvinnor till sj\u00f6ss.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Martina Hjertman, FD Under tv\u00e5 halvdagar i slutet av oktober 2025 samlades maritimhistoriskt intresserade och inriktade forskare och museianst\u00e4llda i Forum Marinums lokaler, f\u00f6r att i workshopform diskutera fr\u00e5gor och perspektiv inordnande under vad som internationellt ibland kallas new maritime history. Workshopen med namnet Social Seas: Exploring Maritime Lives, Work, and Worlds through New […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2458,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[400,394,477],"tags":[238,704,459,74],"class_list":["post-2460","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualiteter","category-fran-faltet","category-gastforskare","tag-forskning","tag-havet","tag-kallor-kallmaterial","tag-transnationell-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2460","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2460"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2460\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2463,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2460\/revisions\/2463"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2458"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2460"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}