{"id":2490,"date":"2026-04-15T10:06:57","date_gmt":"2026-04-15T08:06:57","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2490"},"modified":"2026-04-15T12:41:46","modified_gmt":"2026-04-15T10:41:46","slug":"analogt-och-digitalt-bor-kunna-samexistera-i-arkiv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2026\/04\/15\/analogt-och-digitalt-bor-kunna-samexistera-i-arkiv\/","title":{"rendered":"Analogt och digitalt b\u00f6r kunna samexistera i arkiv"},"content":{"rendered":"

Av:\u00a0 Johanna Ilmakunnas<\/span><\/h2>\n

Arkiv och andra minnesorganisationer h\u00f6r med sina samlingar till de samh\u00e4llsb\u00e4rande institutioner som tenderar att tas f\u00f6r givna i v\u00e5ra nordiska demokratier. Samtidigt som arkivinstitutioner f\u00f6refaller varaktiga och solida, f\u00f6rst\u00f6rs arkivsamlingar v\u00e4rlden \u00f6ver i krisomr\u00e5den till f\u00f6ljd av krig och naturkatastrofer. I stabila demokratier som Finland kan arkivens verksamhet d\u00e4remot lamsl\u00e5s av ekonomiska och administrativa omst\u00e4llningar. Arkivens samh\u00e4llsb\u00e4rande arbete hotas \u00e4ven av beslutsfattares svaga f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r minnesorganisationers betydelse f\u00f6r demokrati och medborgarinflytande.<\/p>\n

<\/p>\n

Med v\u00e4xande oro har jag f\u00f6ljt Riksarkivets planer p\u00e5 nedst\u00e4ngningar av verksamhetsst\u00e4llen och tron p\u00e5 att digital leverans av best\u00e4llt material skulle vara antingen kostnadseffektivt eller \u00f6nskv\u00e4rt ur anv\u00e4ndarens synvinkel. F\u00f6rst\u00e5 mig r\u00e4tt, digitalisering av arkivmaterial och kulturarv \u00e4r otroligt v\u00e4rdefullt och har under de senaste decennierna tillg\u00e4ngliggjort skatter som man tidigare endast kunde dr\u00f6mma om. Det har ocks\u00e5 r\u00e4ddat arkivmaterial och kulturarv som hotats av krig och konflikter, s\u00e5som exempelvis i Ukraina, d\u00e4r Ryssland medvetet har f\u00f6rst\u00f6rt arkiv, mus\u00e9er och andra minnesorganisationer. Under de f\u00f6rsta m\u00e5naderna av Rysslands fullskaliga invasion 2022 r\u00e4ddades ukrainska arkiv genom medveten och snabb digitalisering. Det \u00e4r emellertid inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis klokt att digitalisera allt material i arkiven och detta borde ledningen f\u00f6r Riksarkivet f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n

Sj\u00e4lv har jag ofta forskat i privata samlingar som endast ett par andra forskare hade g\u00e5tt genom sedan arkiven senast ordnades p\u00e5 1950-talet. Det handlar om hundratals mappar 1700-talsmaterial som varit v\u00e4rdefulla f\u00f6r ett f\u00e5tal enskilda forskare, men som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r n\u00e5got det skulle l\u00f6na sig att digitalisera. Dessutom har jag forskat i k\u00e4llmaterialets materiella dimensioner, vilket inte \u00e4r m\u00f6jligt om arkivenheterna vore tillg\u00e4ngliga endast digitalt. Om jag skulle ha beh\u00f6vt f\u00f6lja Riksarkivets nuvarande principer p\u00e5 digital leverans skulle materialinsamlingen f\u00f6r min doktorsavhandling ha tagit flera \u00e5r. F\u00f6rvisso anv\u00e4nde jag material som finns p\u00e5 Sveriges Riksarkiv, som \u00e5tminstone inte \u00e4nnu lika radikalt har begr\u00e4nsat forskares och andra anv\u00e4ndares tillg\u00e5ng till arkiv som Finlands Riksarkiv g\u00f6r nu, \u00e4ven om begr\u00e4nsade \u00f6ppettider g\u00f6r effektivt arbete i arkiv sv\u00e5rt f\u00f6r alla som inte bor d\u00e4r arkiven finns.<\/p>\n

\"\"<\/a>

De planerade \u00e4ndringarna skulle f\u00e5 betydande konsekvenser f\u00f6r arkivmaterialets till\u00e4nglighet. Bild: Riksarkivet, CC BY 2.0<\/p><\/div>\n

Finlands Riksarkiv menar att anv\u00e4ndningen av analogt material och arkivsalarna har sjunkit samtidigt som anv\u00e4ndningen av digitala tj\u00e4nster har \u00f6kat. Detta \u00e4r givetvis sant. V\u00e4rdefullt och ofta anv\u00e4nt material som domb\u00f6cker \u00e4r digitaliserade. Samtidigt som exempelvis sl\u00e4ktforskare, som redan p\u00e5 1990-talet l\u00e4t digitalisera kyrkob\u00f6cker, mera s\u00e4llan kommer till forskarsalarna. Alla best\u00e4llningar g\u00f6rs digitalt, vilket \u00f6kar anv\u00e4ndningen av digitala tj\u00e4nster. Begr\u00e4nsade \u00f6ppettider \u00e4r en naturlig f\u00f6rklaring till minskade kundbes\u00f6k. Det finns \u00e4ven andra m\u00f6jligheter. N\u00e4r Finska Litteraturs\u00e4llskapet ett par \u00e5r sedan f\u00f6rl\u00e4ngde \u00f6ppettiderna f\u00f6r sitt arkiv, \u00f6kade ocks\u00e5 antalet kundbes\u00f6k.<\/p>\n

Diskussioner med historikerkolleger och andra arkivanv\u00e4ndare runtom i Finland ber\u00e4ttar om frustration och oro. Digital leverans inneb\u00e4r l\u00e5nga v\u00e4ntetider eller v\u00e4ldigt h\u00f6ga kostnader, eftersom man m\u00e5ste betala n\u00e4stan 60 euro f\u00f6r digitalisering per arkivenhet. Endast en enhet (l\u00e4s: en mapp) \u00e5t g\u00e5ngen kan best\u00e4llas kostnadsfritt, medan den f\u00f6ljande kostnadsfria best\u00e4llningen kan g\u00f6ras f\u00f6rst efter att den f\u00f6reg\u00e5ende har levererats. Riksarkivet siktar p\u00e5 leverans inom 14 dygn, men f\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4r leveranstiderna \u00e4nnu l\u00e4ngre.<\/p>\n

Forskare eller studerande kan beh\u00f6va g\u00e5 igenom tiotals arkivenheter innan man vet om det i materielat \u00f6verhuvudtaget finns det som man letar efter. F\u00f6rmodligen beh\u00f6ver \u00e4nnu mer material best\u00e4llas fram n\u00e4r man letar vidare. N\u00e4r arkiv digitaliseras utifr\u00e5n kundbehov resulterar digitaliseringen s\u00e4llan i st\u00f6rre enhetliga samlingar, utan blir ist\u00e4llet spretig och sporadisk. Kvaliteten p\u00e5 digitaliseringen, s\u00e4rskilt dess metadata, \u00e4r \u00e5tminstone i nul\u00e4get inte\u00a0 tillr\u00e4ckligt h\u00f6g f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra anv\u00e4ndningen av avancerade digitala metoder. N\u00e5gon big data kan man inte heller tala om, eftersom de digitaliserade enheterna \u00e4r b\u00e5de sm\u00e5, sporadiska och spretiga.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Forskarsalen i \u00c5bo. Bild: Riksarkivet, CC BY 2.0<\/p><\/div>\n

Historiker \u00e4r b\u00e5de nyfikna p\u00e5 nya metoder och skickliga p\u00e5 att anv\u00e4nda digitala metoder; det h\u00f6r till yrkets natur. Vi vill hitta nya l\u00f6sningar f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna hitta svar p\u00e5 de forskningsfr\u00e5gor som intresserar oss. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det m\u00e5nga som redan l\u00e4nge har anv\u00e4nt olika digitala metoder \u2013 och gl\u00e4der sig \u00f6ver allt omsorgsfullt digitaliserade material \u2013 inklusive textigenk\u00e4nningsverktyg s\u00e5som Transkribus, som Riksarkivet f\u00f6rtj\u00e4nstfullt har varit med att utveckla och som de ocks\u00e5 starkt tror p\u00e5. Dessv\u00e4rre \u00e4r denna tro inte helt befogad, eftersom det finns mycket material som de verktyg som utvecklats under de senaste \u00e5ren \u00e4nnu inte klarar av. Detta har jag och mina kolleger sett i flera olika projekt. Fortfarande \u00e4r inget AI-verktyg tillr\u00e4ckligt p\u00e5litligt f\u00f6r att klara av alla gamla handstilar och dokument.<\/p>\n

Ett ytterligare orosmoment \u00e4r l\u00e5ngtidsf\u00f6rvaringen och de reella kostnaderna f\u00f6r digitaliseringen. Vid upprepade tillf\u00e4llen har jag f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 svar fr\u00e5n Riksarkivets ledning g\u00e4llande l\u00e5ngtidsf\u00f6rvaring av digitaliserat material och hur de reella kostnaderna har ber\u00e4knats. Men fr\u00e5gan har inte blivit besvarad. Om vi t\u00e4nker tillbaka i tiden \u00e4r det bara drygt hundra \u00e5r sedan vi gick in i 1900-talet! F\u00f6r inte att tala om medeltiden som inte den heller var s\u00e5 l\u00e4nge sedan ur ett historiskt perspektiv. Men n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 svar p\u00e5 Riksarkivets planer f\u00f6r l\u00e5ngtidsf\u00f6rvaringen av det digitala materialet, samt dess kostnader, finns det ingen som kan besvara fr\u00e5gan om vad planen \u00e4r g\u00e4llande femtio, hundra eller tusen \u00e5r fram\u00e5t. Med tanke p\u00e5 den svindlade \u00e5rliga \u00f6kningen av de digitala tj\u00e4nsterna (f\u00f6r att inte tala om de s\u00e4kerhetsproblem som finns) \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 hur Riksarkivet kan motivera deras digitala leverans med besparingar. I dag \u00e4r endast cirka fem procent av materialet i Riksarkivet digitaliserat.<\/p>\n

\"\"<\/a>

\u00c5bo landsarkiv ritades av arkitekten Yrj\u00f6 A. Armas Waskinen och stod f\u00e4rdigt 1932. Idag h\u00f6r det tidigare landsarkivet till Riksarkivet som ett av dess verksamhetsst\u00e4llen. Bild: Riksarkivet, CC BY 2.0<\/p><\/div>\n

\u00c4rendet \u00e4r komplext och handlar om \u00e4nnu st\u00f6rre saker \u00e4n enbart historikers, forskares, eller studerandes tillg\u00e5ng till arkiv. \u00c4ven f\u00f6rfattare, filmskapare, journalister och till och med tj\u00e4nstem\u00e4n h\u00e4mtar fakta fr\u00e5n arkiv. Komplexiteten syns i hur sv\u00e5rt det \u00e4r f\u00f6r historiker att f\u00f6ra en dialog med Riksarkivet, eller f\u00f6r journalister att greppa omfattningen av \u00e4ndringarna. Detta syns till exempel i intervjuer med historiker och Riksarkivets generaldirekt\u00f6r i b\u00e5de HBL<\/em><\/a> och Uusi juttu<\/em><\/a>. Generaldirekt\u00f6ren svarar inte egentligen p\u00e5 forskarnas och andra arkivanv\u00e4ndarnas oro, utan flyttar fokuset till n\u00e5got annat. Liksom i Uusi juttu<\/em> till att ungdomarna i dagens skola inte l\u00e4r sig att l\u00e4sa handskriven text (i Uusi juttus<\/em> audioversion, inte i den skrivna texten). Hon kringg\u00e5r den element\u00e4ra fr\u00e5gan om tillg\u00e5ngen till b\u00e5de digitala och analoga arkiv, en fr\u00e5ga som oroar m\u00e5nga och som strider mot de lagstadgade principerna om medborgarnas r\u00e4tt till v\u00e5rt gemensamma kulturarv.<\/p>\n

Trots stora ord om tillg\u00e4ngligheten genom digital leverans \u00e4r verkligheten inte s\u00e5 enkel. Riksarkivets tolkning av allt material som \u00e4r yngre \u00e4n hundra \u00e5r och inneh\u00e5ller personnamn \u00e4r s\u00e5 str\u00e4ng att dessa digitala filer enbart kan l\u00e4sas p\u00e5 Riksarkivets verksamhetsst\u00e4llen, av vilka alla f\u00f6rutom Helsingfors, \u00c5bo, Vasa, Samearkivet i Enare och centralarkivet i S:t Michel ska st\u00e4ngas senast 2030. Exempelvis i \u00c5bo har Riksarkivet \u00f6ppet en g\u00e5ng i m\u00e5naden. D\u00e5 f\u00e5r forskare, studerande och andra anv\u00e4ndare komma till arkivet och l\u00e4sa digitalt material som Riksarkivet menar \u00e4r tillg\u00e4ngligt och enkelt att anv\u00e4nda.<\/p>\n

En del av Riksarkivets digitaliseringsiver och vilda tankar om att digitalisering alltid leder till besparingar och b\u00e4ttre tillg\u00e5ng till materialet h\u00e4rstammar fr\u00e5n de ofattbart stora besparingar som myndigheten beh\u00f6ver g\u00f6ra n\u00e4r hela Finland sparar. H\u00e4r borde politiker reagera och f\u00f6rst\u00e5 att arkiv \u00e4r en oers\u00e4ttlig del av demokratin. Riksarkivets nuvarande planer inkluderar inte enbart digitalisering och nedl\u00e4ggning av verksamhetsst\u00e4llen, utan ocks\u00e5 ett dyrt nybygge i S:t Michel, d\u00e4r Riksarkivet vill koncentrera b\u00e5de materialet och sin verksamhet. Men hur kostnadseffektivt, ekologiskt och f\u00f6rnuftigt \u00e4r det att bygga nytt i st\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda gamla, fungerande arkivbyggnader? Att samla lejonparten av arkivmaterialet p\u00e5 ett geografiskt st\u00e4lle \u00e4r ocks\u00e5 en s\u00e4kerhetsfr\u00e5ga som noggrant borde \u00f6verv\u00e4gas.<\/p>\n

Allt detta begr\u00e4nsar den i grundlagen stadgade friheten f\u00f6r forskning och h\u00f6gre utbildning. Det finns ett egenv\u00e4rde i att en liberal demokrati som Finland v\u00e4rnar om sina arkiv och det material som finns och kommer att finnas och samlas till arkiven f\u00f6r framtidens behov. Vilka dessa \u00e4r avg\u00f6rs b\u00e5de i dag och i framtiden.<\/p>\n

Johanna Ilmakunnas \u00e4r professor i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi. Hon leder projektet Att samla, bevara och anv\u00e4nda \u2013 Socialt akt\u00f6rskap kring privata arkiv i Finland och Norden 1680\u20131920<\/em> (2026\u20132029), finansierat av SLS och Svenska kulturfonden.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av:\u00a0 Johanna Ilmakunnas Arkiv och andra minnesorganisationer h\u00f6r med sina samlingar till de samh\u00e4llsb\u00e4rande institutioner som tenderar att tas f\u00f6r givna i v\u00e5ra nordiska demokratier. Samtidigt som arkivinstitutioner f\u00f6refaller varaktiga och solida, f\u00f6rst\u00f6rs arkivsamlingar v\u00e4rlden \u00f6ver i krisomr\u00e5den till f\u00f6ljd av krig och naturkatastrofer. I stabila demokratier som Finland kan arkivens verksamhet d\u00e4remot lamsl\u00e5s av […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2494,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148,400,141,345],"tags":[353,711,712],"class_list":["post-2490","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-2000-tal","category-aktualiteter","category-finland","category-historiepolitik","tag-arkiv","tag-arkivforskning","tag-riksarkivet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2490","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2490"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2490\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2507,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2490\/revisions\/2507"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2494"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2490"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2490"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2490"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}