{"id":2527,"date":"2026-05-13T14:58:33","date_gmt":"2026-05-13T12:58:33","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2527"},"modified":"2026-05-13T14:58:33","modified_gmt":"2026-05-13T12:58:33","slug":"det-allvarligaste-brottet-mot-manskligheten-slavhandel-och-slaveri","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2026\/05\/13\/det-allvarligaste-brottet-mot-manskligheten-slavhandel-och-slaveri\/","title":{"rendered":"Det allvarligaste brottet mot m\u00e4nskligheten: slavhandel och slaveri"},"content":{"rendered":"

Av: Professor Holger Weiss<\/span><\/h3>\n

Den 25 mars 2026, p\u00e5 den internationella minnesdagen f\u00f6r slaveriets och transatlantiska slavhandelns offer, antog F\u00f6renta nationernas generalf\u00f6rsamling en resolution som erk\u00e4nde handeln med f\u00f6rslavade afrikaner och den rasifierade f\u00f6rslavningen av afrikaner som det allvarligaste brottet mot m\u00e4nskligheten<\/a>. Detta, betonar United Nations<\/strong> Declaration of the Trafficking of Enslaved Africans and Racialized Chattel Enslavement of Africans as the Gravest Crime against Humanity (UNDOTEA): <\/strong>\u201dP\u00e5 grund av det avg\u00f6rande avbrottet i v\u00e4rldshistorien, dess omfattning, varaktighet, systematiska karakt\u00e4r, brutalitet och best\u00e5ende konsekvenser som forts\u00e4tter att pr\u00e4gla alla m\u00e4nniskors liv genom rasifierade system f\u00f6r arbete, egendom och kapital.\u201d Resolutionen understryker vidare: \u201dVikten av att ta itu med historiska or\u00e4ttvisor som drabbat afrikaner och m\u00e4nniskor i diasporan p\u00e5 ett s\u00e4tt som fr\u00e4mjar r\u00e4ttvisa, m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, v\u00e4rdighet och l\u00e4kning, samtidigt som den betonade att krav p\u00e5 ers\u00e4ttning<\/a> utg\u00f6r ett konkret steg mot gottg\u00f6relse<\/a>.\u201d<\/p>\n

<\/p>\n

I omr\u00f6stningen st\u00f6dde 123 stater den juridiskt ickebindande resolutionen, medan tre stater \u2013 Argentina, Israel och USA \u00a0\u2013 r\u00f6stade emot och 52 lade ned sin r\u00f6st. Tudelningen i omr\u00f6stningen \u00e5terspeglade s\u00e5v\u00e4l den postkoloniala uppdelningen av v\u00e4rlden i globala nord och globala syd som den historiska i utnyttjare och utnyttjade, f\u00f6rslavare och f\u00f6rslavade. Divergerande former av historiebruk, historiekultur och historietolkning krockade med grundl\u00e4ggande fr\u00e5gor om moral, r\u00e4ttvisa och tidsuppfattning. P\u00e5 den ena sidan stod och st\u00e5r f\u00f6r\u00f6varna och nyttodragarna, stater vars tidigare inv\u00e5nare i historisk tid varit aktivt engagerade att etablera och uppr\u00e4tth\u00e5lla slaveri och slavhandeln men som yrkar p\u00e5 att dra ett streck mellan det f\u00f6rflutna och nutiden. Deras uppfattning \u00e4r att dagens stater, regeringar och inv\u00e5nare inte kan st\u00e4llas inf\u00f6r r\u00e4tta f\u00f6r g\u00e5ngna tiders of\u00f6rr\u00e4tter, inte minst d\u00e5 akt\u00f6rer i historisk tid inte br\u00f6t mot lagar eller normer. Enligt den mest envisa och konservativa tolkning kan varken urs\u00e4kt eller ers\u00e4ttning komma i fr\u00e5ga.<\/p>\n

P\u00e5 den andra sidan barri\u00e4ren st\u00e5r \u00e4ttlingarna till de f\u00f6rslavade och f\u00f6rtryckta. Nyttodragarna best\u00e4mde l\u00e4nge ber\u00e4ttelsen om det f\u00f6rflutna men i takt med blottl\u00e4ggandet av koloniala f\u00f6rest\u00e4llningar och myter har de underkuvades ber\u00e4ttelser tr\u00e4tt i f\u00f6rgrunden och erh\u00e5llit tolkningsf\u00f6retr\u00e4de. Omtvistat, f\u00f6rvisso, men det \u00e4r en global majoritet som kr\u00e4ver att deras historieuppfattning och -tolkning b\u00f6r bli riktgivande. Den gamla, i globala nord \u00e4nnu dominerande eurocentriska ber\u00e4ttelsen om individens och samh\u00e4llens framsteg och utveckling i Euroamerika har en parallell postkolonial och subaltern motber\u00e4ttelse om offren och priset f\u00f6r denna framg\u00e5ng.<\/p>\n

UNDOTEA \u00e4r en milstolpe i den p\u00e5g\u00e5ende omf\u00f6rhandlingen av tolkningsf\u00f6retr\u00e4det om det f\u00f6rflutna. Processen har l\u00e5nga r\u00f6tter och m\u00e5nga r\u00f6ster. Den ifr\u00e5gas\u00e4tter och utmanar r\u00e5dande dominerande moral-, r\u00e4tts- och tidsuppfattningar och efterstr\u00e4var att ers\u00e4tta dem med ingenting mindre \u00e4n en ny tolkning av det f\u00f6rflutna: det g\u00e5r inte att dra ett streck \u00f6ver historiska of\u00f6rr\u00e4tter, de finns kvar och drabbar efterkommande generationer. Globala nord har f\u00f6r sin del bidragit till denna process genom N\u00fcrnbergr\u00e4tteg\u00e5ngarna d\u00e4r f\u00f6r\u00f6varna inte kunde f\u00f6rsvara sina handlingar med h\u00e4nvisning till att de inte br\u00f6t mot g\u00e4llande tysk lag, i st\u00e4llet st\u00e4lldes deras handlingar i relation till m\u00e4nskligheten och kunde d\u00f6mas retroaktivt. Omedvetet eller inte \u00f6ppnade N\u00fcrnbergr\u00e4tteg\u00e5ngarna Pandoras ask: kunde nazister d\u00f6mas f\u00f6r handlingar de beg\u00e5tt i det f\u00f6rflutna b\u00f6r \u00e4ven andra f\u00f6r\u00f6vare kunna d\u00f6mas f\u00f6r brott emot m\u00e4nskligheten. Avst\u00e5nd i tid och rum kan inte vara utslagsgivande, ej heller f\u00f6r\u00f6varens hudf\u00e4rg eller religi\u00f6sa tillh\u00f6righet.<\/p>\n

I br\u00e4nnpunkten \u00e4r fr\u00e5gan om ansvar och dess dimensioner i tid och rum. \u00c4r dagens stater och regeringar ansvariga f\u00f6r brott mot m\u00e4nskligheten som ut\u00f6vats i det f\u00f6rflutna av dess unders\u00e5tar och medborgare? \u00c4r det fr\u00e5ga om kollektiva eller individuella handlingar och d\u00e4rmed kollektivt eller individuellt ansvar? Hur l\u00e5ngt str\u00e4cker sig ansvaret, \u00e4r det fr\u00e5ga om direkta eller \u00e4ven indirekta kopplingar? Var dra en gr\u00e4ns eller \u00e4r det \u00f6verhuvudtaget m\u00f6jligt att dra en gr\u00e4ns?<\/p>\n

Stater och regeringar i globala nord har l\u00e4ngre resonerat kring gr\u00e4nsdragningar i fr\u00e5ga om slaveri och slavhandel: dagens stater och kollektiv \u00e4r inte ansvariga f\u00f6r handlingar i f\u00f6rfluten tid. Gr\u00e4nsdragningen i tid har framf\u00f6r allt g\u00e4llt initieringen, etableringen och uppr\u00e4tth\u00e5llandet av den transatlantiska slavhandeln och plantageslaveriet i Amerikorna och Karibien. N\u00e4r fr\u00e5gan om urs\u00e4kt och ers\u00e4ttning togs upp av afrikanska regeringschefer i b\u00f6rjan av 1990-talet tillbakavisade deras motparter i de forna europeiska slavhandelsstaterna dessa krav med h\u00e4nvisning till s\u00e5v\u00e4l tidsfaktorn (handling utf\u00f6rd i f\u00f6rfluten tid) som akt\u00f6rskap (afrikanska slavj\u00e4gare s\u00e5lde f\u00f6rslavade individer till europ\u00e9erna).<\/p>\n

Kravet p\u00e5 urs\u00e4kt och ers\u00e4ttning f\u00f6rblev dock en central grundbult i den moraliska och politiska diskursen om historiska of\u00f6rr\u00e4ttelsers tidsliga och rumsliga dimensioner i globala syd. Trots protester fr\u00e5n globala nord skrevs det in i slutdeklarationen f\u00f6r FN:s v\u00e4rldskonferens mot rasism, rasdiskriminering, fr\u00e4mlingsfientlighet och relaterad intolerans, vilken \u00e4gde rum 2001 i Durban. Fem \u00e5r senare deklarerade FN:s generalf\u00f6rsamling att slavhandeln och slaveriet b\u00f6r r\u00e4knas \u201dbland de v\u00e4rsta kr\u00e4nkningarna av de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna i m\u00e4nsklighetens historia\u201d, och uts\u00e5g den 25 mars till den internationella dagen f\u00f6r att fira tv\u00e5hundra\u00e5rsdagen av avskaffandet av den (brittiska) transatlantiska slavhandeln<\/a>. Sedan 2008 har det varit en av FN:s tre minnesdagar. De tv\u00e5 andra minnesdagarna tillkom tidigare. Den ena uppm\u00e4rksammar avskaffandet av (det moderna) slaveriet och instiftades av FN:s generalf\u00f6rsamling redan 1986 och firas den 2 december i \u00e5minnelse av FN:s konvention ang\u00e5ende bek\u00e4mpande av handel med m\u00e4nniskor och utnyttjande av andras prostitution fr\u00e5n 1949; konventionen antogs den 2.12.1949. Den andra \u00e4r den internationella dagen till minnet av slaveriet och dess avskaffande som firas den 23 augusti; minnesdagen instiftades av UNESCO \u00e5r 1997<\/a> till \u00e5minnelse av utbrottet av stora slavupproret p\u00e5 Saint Domingue<\/a> natten till den 23.8.1791.<\/p>\n

I Finland tillhandah\u00e5ller visserligen Suomen YK-liitto\/Finlands FN-f\u00f6rbund information om de tre FN-dagarna<\/a> men n\u00e5gon st\u00f6rre synlighet verkar dagarna inte ha f\u00e5tt. Material om slaveriets och slavhandelns historiska och moderna former \u00e4r dock tillg\u00e4ngligt f\u00f6r att anv\u00e4ndas inom undervisning i gymnasier och h\u00f6gskolor. I Sverige uppm\u00e4rksammas d\u00e4rut\u00f6ver avskaffandet av slaveriet p\u00e5 den svenska kolonin Saint Barth\u00e9lemy med en minnesdag den 9 oktober; material p\u00e5 svenska f\u00f6r temadagar tillhandah\u00e5lls exempelvis av Forum f\u00f6r levande historia<\/a> och SO-rummet<\/a>.<\/p>\n

Medan den transatlantiska slavhandelns och det atlantiska slaveriets historiska dimensioner redan l\u00e4nge \u00f6ppnats upp och debatterats i skolor, h\u00f6gskolor och av olika akt\u00f6rer inom medborgarsamh\u00e4llet i Finland, \u00e4r staten och dess representanter tysta om ansvarsfr\u00e5gan. N\u00e5gon officiell diskurs om kraven p\u00e5 urs\u00e4kt och ers\u00e4ttning finns inte p\u00e5 den politiska agendan vilket delvis kan h\u00e4rledas fr\u00e5n den dominerande historiekulturen och historietolkningen om att Finland varken hade n\u00e5gra kolonier eller r\u00e4knas bland de historiska akt\u00f6rerna inom den transatlantiska slavhandeln och det atlantiska slaveriet. Gr\u00e4nsdragningen i Finland \u00e4r s\u00e5ledes \u00e5r 1809. I Sverige, d\u00e4r fr\u00e5gan om slaveriet och slavhandeln under svensk flagg inte kan bortf\u00f6rklaras, r\u00e5der dock samma tystnad i ansvarsfr\u00e5gan p\u00e5 officiellt h\u00e5ll. Dito \u00e4r fallet i Danmark och Norge.<\/p>\n

Den officiella tystnaden i ansvarsfr\u00e5gan i de tre skandinaviska l\u00e4nderna \u00e4r i par med n\u00e4stan alla andra europeiska stater som varit involverade i den transatlantiska slavhandeln och det atlantiska slaveriet. Enade stod de och tillbakavisade Karibiska gemenskapen CARICOM<\/a>:s tio-punktsplan<\/a> samt kraven p\u00e5 formell urs\u00e4kt och ers\u00e4ttning 2014. Den gemensamma fronten h\u00f6ll till 2022 d\u00e5 den nederl\u00e4ndska premi\u00e4rministern framf\u00f6rde en officiell urs\u00e4kt f\u00f6r landets inblandning i uppr\u00e4tth\u00e5llandet av slavhandel och slaveri f\u00f6ljt av landets kung 2023. I omr\u00f6stningen i FN:s generalf\u00f6rsamling lade dock landet liksom de \u00f6vriga staterna i globala nord inklusive de nordiska l\u00e4nderna, ned sin r\u00f6st. I Finland n\u00e5dde nyheten om UNDOTEA knappt \u00f6ver nyhetstr\u00f6skeln<\/a>, i Sverige h\u00f6jdes kritiska r\u00f6ster \u00f6ver landets st\u00e4llningstagande<\/a> och historikern Fredrik Thomasson pekade med r\u00e4tta p\u00e5 att det var fr\u00e5gan om ers\u00e4ttning som var utslagsgivande.<\/p>\n

\"\"<\/a>

R\u00f6stningen i FN:s generalf\u00f6rsamling den 25 mars 2026 om resolutionen som f\u00f6rd\u00f6mer f\u00f6rslavning och handeln med f\u00f6rslavade m\u00e4nniskor som det v\u00e4rsta brottet mot m\u00e4nskligheten . Bild: UN-Photo\/Manuel El\u00edas<\/p><\/div>\n

De forna europeiska slavhandelsnationernas beteende i omr\u00f6stningen i FN:s generalf\u00f6rsamling den 25 mars f\u00f6rv\u00e5nar inte. De l\u00e4nder som d\u00e4remot sticker ut bland staterna som lade ned sin r\u00f6st \u00e4r Fiji, Georgien, Japan, Kambodja, Oman, Palau och Paraguay. Fr\u00e5gan st\u00e4ller sig huruvida dessa staters beteende var realpolitiskt eller historiepolitiskt betingat. I Omans fall \u00e4r det entydigt fr\u00e5ga om ett historiepolitiskt beslut eftersom landet har ett l\u00e5ngt f\u00f6rflutet i uppr\u00e4tth\u00e5llandet av slavhandeln och slaveriet i den indiska oceanen. Betecknande \u00e4r \u00e4ven att illustrationen som ingick i FN:s nyhetsrapport om godk\u00e4nnandet av UNDOTEA var ett fotografi p\u00e5 minnesm\u00e4rket \u00f6ver slaveriet p\u00e5 Zanzibar. Plantageslaveriet p\u00e5 \u00f6n inr\u00e4ttades i b\u00f6rjan av 1800-talet d\u00e5 Zanzibar stod under Omans \u00f6verh\u00f6ghet.<\/p>\n

Lika f\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r att stater s\u00e5som Algeriet, Brasilien, Egypten, kungariket Saudi-Arabien, Libyen, Marocko, Sudan, Turkiet och Tunisien godk\u00e4nde FN-resolutionen. Kommer deras stats\u00f6verhuvud att be om urs\u00e4kt f\u00f6r staternas involvering och uppr\u00e4tth\u00e5llandet av slavhandeln \u00f6ver Atlanten, Sahara och R\u00f6da havet? Eller h\u00e4vdar de att deras postkoloniala stater inte kan st\u00e4llas till svars f\u00f6r historiska akt\u00f6rer, s\u00e5som unders\u00e5tar i kejsarriket Brasilien, kungariket Marocko, osmanska riket och Egypten under Alawiyya-\u00e4tten? Eller h\u00e4vdar de att de att resolution enbart f\u00f6rd\u00f6mde den transatlantiska slavhandeln och det atlantiska plantageslaveriet? Brasiliens beteende \u00e4r i s\u00e5 fall en positiv \u00f6ppning. Signalerar den centrala akt\u00f6ren under det s\u00e5 kallade \u2019Andra slaveriet\u2019 (Second slavery) och den \u2019G\u00f6mda Atlanten\u2019 (Hidden Atlantic), med vilket avses plantageslaveriets fortlevnad och expansion i Brasilien, Kuba och USA samt den transatlantiska slavhandelns \u2019legala\u2019 forts\u00e4ttning s\u00f6der om Ekvatorn under 1800-talet, en beredskap f\u00f6r urs\u00e4kt och ers\u00e4ttning?<\/p>\n

UNDOTEA kr\u00e4ver en ompr\u00f6vning av v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av det f\u00f6rflutna. N\u00e4r detta v\u00e4l har kommit i g\u00e5ng m\u00e5ste \u00e4ven v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r f\u00f6rslavningens och de f\u00f6rslavade individernas historia \u00e4ndras. Det \u00e4r fr\u00e5ga om en global erfarenhet och inkluderar f\u00f6rslavandets olika schatteringar och former. Ur ett globalhistoriskt perspektiv \u00e4r det fr\u00e5ga om slaveriernas<\/em> \u2013 i plural \u2013 globala historia vilken \u00e4r gr\u00e4ns\u00f6verskridande i tid och rum.<\/p>\n

Referenser och litteratur i urval:<\/strong><\/p>\n

Dale Tomich, \u201dThe Second Slavery and World Capitalism: A Perspective for Historical Inquiry\u201d, International Review of Social History<\/em> 63:3 (2018): 477\u2013501; Michael Zeuske, \u201cOut of the Americas: Slave traders and the Hidden Atlantic<\/em> in the nineteenth century\u201d, Atlantic Studies<\/em> 15:1 (2018): 103\u2013135.<\/p>\n

Holger Weiss, \u201dSlaveri. F\u00f6rtryck, maktut\u00f6vning och v\u00e5ld fr\u00e5n forntid till nutid\u201d, i Natur & Kulturs Globalhistoria<\/em>, Band 2, red. Klas-G\u00f6ran Karlsson (Stockholm: Natur och Kultur, 2022), 529\u2013569.<\/p>\n

Michael Zeuske, Handbuch Geschichte der Sklaverei. Eine Globalgeschichte von den Anf\u00e4ngen bis zur Gegenwart<\/em> (Berlin: De Gruyter Oldenbourg, 2019).<\/p>\n

Stephan Conermann, Claudia Rauhat, Ulrike Schmieder and Michael Zeuske eds. \u201dThe Cultural Heritage of Slavery in the Nordic Countries\u201d, Cultural Heritage and Slavery: Perspectives from Europe<\/em>, (Berlin\/Boston: De Gruyter, 2023), 223\u2013251.<\/p>\n

The Cambridge World History of Slavery<\/em>, Vol 1-4 (Cambridge: Cambridge University Press, 2011\u20132021).<\/p>\n

The Palgrave Handbook of Global Slavery Throughout History<\/em>, eds. Damain Pargas and Juliane Schiel (London: Palgrave MacMillan, 2023).<\/p>\n

Hannah Lindgren, \u201dD\u00e4rf\u00f6r avstod Sverige i FN-omr\u00f6stning om slaveriet\u201d, SVT 2.4.2026 < https:\/\/www.svt.se\/kultur\/darfor-avstod-sverige-i-fn-omrostning-om-slaveriet<\/a> ><\/p>\n

Yrj\u00f6 Kokkonen, \u201dOrjuus ollut pahin rikos ihmisyytt\u00e4 vastaan \u2013 EU ei kannattanut YK:n p\u00e4\u00e4t\u00f6slauselmaa\u201d, Yle uutiset, 25.3.2026, < https:\/\/yle.fi\/a\/74-20217385<\/a> ><\/p>\n

Declaration of the Trafficking of Enslaved Africans and Racialized Chattel Enslavement of Africans as the Gravest Crime against Humanity : resolution \/ adopted by the General Assembly < https:\/\/digitallibrary.un.org\/record\/4106660<\/a> > 13.5.2026<\/p>\n

Holger Weiss \u00e4r professor i allm\u00e4n historia via \u00c5bo Akademi och affilierad professor i historia vid G\u00f6teborgs universitet.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Professor Holger Weiss Den 25 mars 2026, p\u00e5 den internationella minnesdagen f\u00f6r slaveriets och transatlantiska slavhandelns offer, antog F\u00f6renta nationernas generalf\u00f6rsamling en resolution som erk\u00e4nde handeln med f\u00f6rslavade afrikaner och den rasifierade f\u00f6rslavningen av afrikaner som det allvarligaste brottet mot m\u00e4nskligheten. Detta, betonar United Nations Declaration of the Trafficking of Enslaved Africans and Racialized […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2526,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148,400,149,142],"tags":[713,714],"class_list":["post-2527","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-2000-tal","category-aktualiteter","category-europa","category-globalhistoria","tag-slaveri","tag-slavhandel"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2527","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2527"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2527\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2529,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2527\/revisions\/2529"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2526"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2527"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2527"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2527"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}