{"id":2531,"date":"2026-09-01T09:03:12","date_gmt":"2026-09-01T07:03:12","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2531"},"modified":"2026-09-01T09:15:01","modified_gmt":"2026-09-01T07:15:01","slug":"sommarskolan-vetenskapligt-skrivande-och-skapandets-gladje","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2026\/09\/01\/sommarskolan-vetenskapligt-skrivande-och-skapandets-gladje\/","title":{"rendered":"Sommarskolan: Vetenskapligt skrivande och skapandets gl\u00e4dje"},"content":{"rendered":"

Av: Josefine Sj\u00f6berg, doktorand<\/span><\/h3>\n

I mitten av augusti ordnades den gemensamma sommarskolan f\u00f6r nordisk historia vid \u00c5bo Akademi och Finlands historia vid \u00c5bo universitet. Ett tiotal doktorander samlades i Arken, f\u00f6r att diskutera temat \u201dDet vetenskapliga skrivandet och skapandets gl\u00e4dje\u201d. P\u00e5 programmet stod b\u00e5de ett antal f\u00f6redrag och workshoppar. Vi diskuterade utmaningar som vi har upplevt i v\u00e5ra skrivprocesser, och delade med oss av tips f\u00f6r hur man kan g\u00f6ra dem mer njutbara.<\/p>\n

<\/p>\n

Dagens f\u00f6rsta f\u00f6redrag h\u00f6lls av professor Henrik Meinander, som talade om sina erfarenheter av det vetenskapliga skrivandets olika arbetsmoment. Han betonade vikten av en god planering innan man tar itu med arbetet. Det \u00e4r viktigt att k\u00e4nna till sitt eget skrivs\u00e4tt f\u00f6r att kunna g\u00f6ra upp realistiska planer. Ur ett arbetsekonomiskt perspektiv \u00e4r det b\u00e4st att g\u00f6ra upp prelimin\u00e4ra dispositioner f\u00f6r all sorts text man skriver, \u00e4ven f\u00f6r underkapitel. Vad g\u00e4ller spr\u00e5kbruk, lyfte Meinander fram den amerikanska historikern Peter Gays tankar om att stilen som man skriver p\u00e5 inte enbart \u00e4r dekoration, utan en del av tolkningen. Ett f\u00e4ngslande spr\u00e5k \u00e4r d\u00e4rmed inget hinder f\u00f6r en noggrann k\u00e4llanalys eller textens vetenskaplighet. Slutligen lyfte Meinander \u00e4ven fram vikten av att kunna utst\u00e5 os\u00e4kerhet och sv\u00e5ra k\u00e4nslor i skrivprocessen. Denna fr\u00e5ga engagerade publiken och diskuterades vidare under den efterf\u00f6ljande fr\u00e5gestunden. Kontentan blev att os\u00e4kerheten b\u00f6r behandlas som en naturlig del av processen och inte n\u00e5got som ska k\u00e4mpas bort. Det \u00e4r viktigt att v\u00e5ga skriva mitt i de k\u00e4nslorna, och inte ta det som ett tecken p\u00e5 att man inte kan eller borde skriva \u00e4n. Ett noggrant planerande av skrivarbetet kan hj\u00e4lpa en att navigera i os\u00e4kerheterna.<\/p>\n

D\u00e4refter ber\u00e4ttade professor Johanna Ilmakunnas och professor Charlotta Wolff om forskarens rutiner och skrivandet som en tankeprocess. Ilmakunnas lyfte speciellt fram vikten av att hitta en balans mellan frihet och tv\u00e5ng i sin arbetsprocess, f\u00f6r att kunna uppleva forskargl\u00e4dje och kreativitet. Kreativitet och inspiration kommer s\u00e4llan av sig sj\u00e4lv ur tomma intet, utan det kr\u00e4ver oftast ett ramverk av disciplin. Rutiner och planering ger frihet f\u00f6r tankarna och kreativiteten, d\u00e5 inte all energi g\u00e5r \u00e5t till att fundera ut vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras n\u00e4st. \u00c4ven Wolff betonade betydelsen av god planering och rutin f\u00f6r att kreativiteten ska kunna fl\u00f6da. Skrivande \u00e4r en inl\u00e4rd f\u00e4rdighet som beh\u00f6ver \u00f6vas upp, genom att l\u00e4sa och skriva brett inom olika stilregister. Till skrivf\u00e4rdigheterna h\u00f6r \u00e4ven att bem\u00e4stra sitt eget spr\u00e5k och l\u00e4ra k\u00e4nna sitt eget skrivman\u00e9r. Vi t\u00e4nker genom spr\u00e5ket, och dessutom ligger det en stor gl\u00e4dje i k\u00e4nslan av att kunna hantera spr\u00e5ket, framh\u00f6ll Wolff.<\/p>\n

\"\"<\/a>

(Jean-Louis Ernest Meissonier. \u201dYoung Man Writing\u201d, 1852. Mus\u00e9e du Louvre)<\/p><\/div>\n

Sommarskolans andra del innefattade diskussioner i sm\u00e5grupper och en avslutande gemensam diskussion kring ett par givna artiklar. Vi fick m\u00f6jlighet att g\u00e5 in p\u00e5 djupet kring v\u00e5ra egna erfarenheter av skrivkramp. M\u00e5nga lyfte fram utmaningen i att h\u00e5lla uppe en kontinuerlig och balanserad skrivrutin. Vi konstaterade att man beh\u00f6ver l\u00e4ra k\u00e4nna sig sj\u00e4lv v\u00e4l f\u00f6r att kunna skapa h\u00e5llbara rutiner. Det g\u00e5r att ta inspiration fr\u00e5n andras arbetss\u00e4tt, men i slut\u00e4ndan beh\u00f6ver man \u00e4nd\u00e5 anpassa metoderna f\u00f6r sina egna villkor. Det g\u00e4ller exempelvis att l\u00e4ra k\u00e4nna vilken tid p\u00e5 dygnet som man skriver b\u00e4st, och anpassa sina dagar utg\u00e5ende fr\u00e5n det. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt b\u00f6r man skapa sig en skrivmilj\u00f6 som passar ens eget s\u00e4tt att arbeta – vissa trivs i kontorsmilj\u00f6 medan andra helst skriver hemma eller p\u00e5 caf\u00e9er. Man b\u00f6r \u00e4ven komma ih\u00e5g att varva skrivandet med forskandets andra moment: att l\u00e4sa, t\u00e4nka och prata om forskning. Man beh\u00f6ver inte \u00e4lska att skriva, men alla kan hitta s\u00e4tt att g\u00f6ra det s\u00e5 njutbart som m\u00f6jligt.<\/p>\n

\"\"<\/a>

L\u00e4sande \u00e4r ocks\u00e5 en viktig del av skrivprocessen. (Hugo Simberg. ”Lukeva nainen”, 1911. Finlands Nationalgalleris samling \/Konstmuseet Ateneum)<\/p><\/div>\n

Diskussionerna under dagen belyste hur vi alla, kanske f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande, tampas med liknande sv\u00e5righeter d\u00e5 det kommer till skrivande. Det \u00e4r l\u00e4tt att gl\u00f6mma bort , och tro att os\u00e4kerheterna och det obekv\u00e4ma i att skriva \u00e4r ett tecken p\u00e5 ens egna otillr\u00e4cklighet, d\u00e5 det faktiskt enbart \u00e4r en naturlig del av arbetsprocessen. Dagens talare po\u00e4ngterade rentav att os\u00e4kerheten och de obekv\u00e4ma k\u00e4nslorna \u00e4r ett krav f\u00f6r att kunna skapa god vetenskaplig text. Det gynnar kritiskt t\u00e4nkande och slipar argumentationen. Att kunna v\u00e4nda os\u00e4kerheterna till ett positivt hj\u00e4lpmedel i skrivprocessen \u00e4r ett v\u00e4rdefullt skift i tankes\u00e4tt, som man inte kan p\u00e5minnas nog om. Sommarskolan utgjorde p\u00e5 detta s\u00e4tt ett v\u00e4lkommet forum f\u00f6r att fritt kunna utbyta tankar om de osynliga processerna som ligger bakom de f\u00e4rdiga texterna vi producerar. Skapandets gl\u00e4dje tr\u00e4der fram d\u00e5 vi l\u00e4r oss att leva med os\u00e4kerheterna och ger oss sj\u00e4lva till\u00e5telse att s\u00f6ka forskargl\u00e4dje och kreativitet inom ramarna f\u00f6r olika textformats begr\u00e4nsningar.<\/p>\n

 <\/p>\n

Sommarskolans litteraturtips: <\/strong><\/p>\n

Peter Gay. Style in History<\/em>. New York, 1974.<\/p>\n

Ge\u0301rard Genette. Palimpsestes. La litte\u0301rature au second degre\u0301<\/em>. Seuil, 1982.<\/p>\n

My Hellsing. \u201dAtt fostras till forskare\u201d. 1700-tal. Nordic Journal for Eighteenth-Century Studies<\/em> 21 (2024), 174\u2013183.<\/p>\n

Penelope J. Corfield & Tim Hitchcock. Becoming a Historian. An Informal Guide<\/em>. University of London Press, 2022.<\/p>\n

Natalia Mehlman Petrzela & Sarah Manekin. \u201dThe Accountability Partnership. Writing and Surviving in the Digital Age\u201d. Jack Dougherty & Kristen Nawrotzki (eds.). Writing History in the Digital Age<\/em>, 235\u2013245. University of Michigan Press, 2013.<\/p>\n

 <\/p>\n

Josefine Sj\u00f6berg<\/a> \u00e4r doktorand i Nordisk historia. Hon skriver sin avhandling om skriftpraktiker och f\u00f6rfalskningsbrott i det tidiga 1800-talets Finland. Avhandlingen skrivs inom projektet \u201dF\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft\u201d<\/a>, som finansierades av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Josefine Sj\u00f6berg, doktorand I mitten av augusti ordnades den gemensamma sommarskolan f\u00f6r nordisk historia vid \u00c5bo Akademi och Finlands historia vid \u00c5bo universitet. Ett tiotal doktorander samlades i Arken, f\u00f6r att diskutera temat \u201dDet vetenskapliga skrivandet och skapandets gl\u00e4dje\u201d. P\u00e5 programmet stod b\u00e5de ett antal f\u00f6redrag och workshoppar. Vi diskuterade utmaningar som vi har […]<\/p>\n","protected":false},"author":748,"featured_media":2532,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[715,394,143],"tags":[716,643,717],"class_list":["post-2531","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-forskarens-vardag","category-fran-faltet","category-nordisk-historia","tag-forskarseminarium","tag-forskarstudier","tag-workshop"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2531","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/748"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2531"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2531\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2542,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2531\/revisions\/2542"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2532"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2531"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2531"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2531"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}