{"id":2577,"date":"2026-11-05T11:35:36","date_gmt":"2026-11-05T09:35:36","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2577"},"modified":"2026-11-05T11:35:36","modified_gmt":"2026-11-05T09:35:36","slug":"sverige-och-greklandskommissionen-1942-1945","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2026\/11\/05\/sverige-och-greklandskommissionen-1942-1945\/","title":{"rendered":"Sverige och Greklandskommissionen 1942\u20131945"},"content":{"rendered":"

Av: <\/strong>Eddie Bj\u00f6rkl\u00f6f, doktorand<\/span><\/h3>\n

\u00c5r 2025 donerades tv\u00e5 R\u00f6da Kors-delegaters personarkiv (Jean Liebergs och Gottfrid Walld\u00e9ns) till Svenska Institutet i Athen och f\u00f6rvaltas av Nordiska biblioteket i Athen, som \u00e4gs och drivs av de fyra nordiska instituten i Aten och d\u00e4r undertecknad arbetar som forskarbibliotekarie och arkivarie. Jean Lieberg (1897\u20131985) var delegat i Grekland 1944 och materialet i arkivet ber\u00f6r huvudsakligen hans tid i Thessaloniki. Gottfrid Walld\u00e9n (1902\u20131967) var under merparten av ockupationen delegationens ekonomichef, och var i bosatt i Aten \u00e4ven efter kriget. Walld\u00e9n var noggrann i sin dokumentation och hans arkiv str\u00e4cker sig fr\u00e5n 1919 till 1967 och inkluderar \u00f6ver 2\u00a0500 handlingar, till stor del korrespondens.
\n
\nGreklandshj\u00e4lpen n\u00e4mns som den st\u00f6rsta humanit\u00e4ra insatsen under andra v\u00e4rldskriget, och behovet uppstod efter att Grekland oktober 1940 invaderats av Italien efter att Grekland bland annat avvisat Italiens krav p\u00e5 territoriella eftergifter och tillst\u00e5nd f\u00f6r italienska trupper att passera ohindrat genom landet. Det grekiska f\u00f6rsvaret var dock \u00f6verraskande framg\u00e5ngsrikt, vilket ledde till att Italien i april 1941 fick bist\u00e5nd av Tyskland. Invasionen (Operation Marita) resulterade i en ockupation av Grekland som varade fram till 1944, vilken i kombination med de allierades blockad p\u00e5 sj\u00f6transporter orsakade en f\u00f6r\u00f6dande hungersn\u00f6d som ledde till att uppskattningsvis 300\u00a0000 svalt ihj\u00e4l under ockupationen.<\/p>\n

Den krigstida situationen i Grekland var katastrofal, i synnerhet under de f\u00f6rsta \u00e5ren av ockupationen, och sett till befolkningsm\u00e4ngden hade Grekland bland det h\u00f6gsta d\u00f6dstalet under andra v\u00e4rldskriget med uppskattningsvis omkring 700\u00a0000 d\u00f6da. Det var omkring tio procent av hela befolkningen, inklusive omkring nittio procent av den judiska befolkningen, vilken uppskattas ha varit omkring 80\u00a0000 f\u00f6re kriget.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Svenska Dagbladet 24 oktober 1945 med artikeln \u201dSverigegatan Grekernas tack till v\u00e5rt land\u201d. Gottfrid Walld\u00e9n syns p\u00e5 h\u00f6gra fotot, l\u00e4ngst till v\u00e4nster. (Nordiska biblioteket i Athen, GW 2:2 4-332)<\/p><\/div>\n

Sveriges inblandning i den humanit\u00e4ra insatsen kunde ske tack vare landets neutralitet. Det hj\u00e4lptes \u00e4ven av att privata akt\u00f6rer och institutioner verkade f\u00f6r att h\u00f6ja medvetenheten om krisen runtomkring i v\u00e4rlden. I Sverige slog exempelvis Gunnar Cederschi\u00f6ld (1887\u20131949) larm d\u00e5 han i egenskap av krigskorrespondent i Aten publicerade texter om kriget och grafiskt beskrev den efterf\u00f6ljande katastrofala humanit\u00e4ra situationen i \u00e5tminstone Stockholms-Tidningen. Han fick \u00e4ven st\u00f6d av, bland andra, arkeologer och klassicister som hade band till Grekland. Cederschi\u00f6ld n\u00e4mns \u00e4ven i vissa k\u00e4llor ligga bakom tanken att f\u00f6rse den humanit\u00e4ra insatsen med svenska skepp, d\u00e5 han bevittnat hur tidigare f\u00f6rs\u00e4ndelser aldrig n\u00e5dde Grekland d\u00e5 inga rederier kunde eller v\u00e5gade komma till Grekland i och med blockaden. F\u00f6rslaget kom att l\u00e4ggas fram till Svenska R\u00f6da Korset, och fick st\u00f6d av d\u00e5varande ordf\u00f6randen, prins Carl (1861\u20131951).<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ett barn betraktar skeppet Virginia i Pireaus, fr\u00e5n \u0395\u03bb\u03bb\u03b7\u03bd\u03b9\u03ba\u03bf\u03cd \u039b\u03bf\u03b3\u03bf\u03c4\u03b5\u03c7\u03bd\u03b9\u03ba\u03bf\u03cd \u03ba\u03b1\u03b9 \u0399\u03c3\u03c4\u03bf\u03c1\u03b9\u03ba\u03bf\u03cd \u0391\u03c1\u03c7\u03b5\u03af\u03bf\u03c5 (\u0395\u039b\u0399\u0391), Dimitris Papademos (DP40.03.02)<\/p><\/div>\n

F\u00f6rhandlingarna och den politiska man\u00f6vreringen f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra den humanit\u00e4ra insatsen i Grekland var l\u00e5nga och oerh\u00f6rt komplexa, och den slutliga \u00f6verenskommelsen stipulerade bland mycket annat att f\u00f6rn\u00f6denheterna p\u00e5 intet vis f\u00e5r gagna ockupationsmakterna (eller de allierade). Det f\u00f6rutsatte kontroll av en neutral part, vilket efter fortsatta f\u00f6rhandlingar ledde till en kompromiss: en kommission, verksam under internationella R\u00f6da Korset och best\u00e5ende av delegater fr\u00e5n tv\u00e5 neutrala l\u00e4nder, Sverige och Schweiz, skulle ansvara f\u00f6r frakt, f\u00f6rdelning, och logistik. De svenska delegaterna, \u00e5tta till en b\u00f6rjan, var prim\u00e4rt ansvariga f\u00f6r matvaror, och de schweiziska, till en b\u00f6rjan sju, f\u00f6r l\u00e4kemedel.<\/p>\n

De f\u00f6rsta delegaterna och skeppen n\u00e5dde Grekland fr\u00e5n och mars 1942 fram\u00e5t. \u00d6ver olika tidpunkter fram till 1945 kom omkring 20 svenska lejdfartyg och 29 svenska delegater (plus tv\u00e5 ordf\u00f6randen) att delta i insatsen. Av dessa sj\u00f6nk eller allvarligt skadades fyra av skeppen av bombardemang eller minor, och tv\u00e5 delegater miste livet. Antalet anst\u00e4llda varierade, men i Aten-omr\u00e5det hade de \u00e5tminstone omkring 3\u00a0000 anst\u00e4llda, i provinserna omkring 1\u00a0000, samt tusentals samarbetspartner. Enligt slutrapporten av Bengt Helger transporterades 623\u00a0274,6 ton f\u00f6rn\u00f6denheter p\u00e5 de svenska skeppen mellan 1942 och 1945, merparten fr\u00e5n Kanada och Argentina.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Svenska R\u00f6da Korset organiserade stora insamlingar f\u00f6r Grekland under kriget. Wikimedia commons\/Nordisk Rotorgravyr via IMS Vintage Photos<\/p><\/div>\n

Greklandskommissionen har \u00e4ven l\u00e4mnat sina sp\u00e5r i Atens stadsbild i form av ett gatunamn i stadsdelen Kolonaki: \u039f\u03b4\u03cc\u03c2 \u03a3\u03bf\u03c5\u03b7\u03b4\u03af\u03b1\u03c2 (Odos Souidias, allts\u00e5 Sverigegatan). Denna fick sitt nuvarande namn under en h\u00f6gtidlig ceremoni 1945, d\u00e5 R\u00f6da Korsets insats hedrades. Det kan till\u00e4ggas att \u039f\u03b4\u03cc\u03c2 \u03a3\u03bf\u03c5\u03b7\u03b4\u03af\u03b1\u03c2 senare fick f\u00f6rst\u00e4rkning av \u039f\u03b4\u03cc\u03c2 \u039f\u03cd\u03bb\u03c9\u03c6 \u03a0\u03ac\u03bb\u03bc\u03b5 (Odos Oulof Palme) inte l\u00e5ngt fr\u00e5n Kolonaki, en av de cirka tjugo Olof Palme-gatorna som finns runtomkring i Grekland.<\/p>\n

I Norden finns arkivmaterial som ber\u00f6r Greklandskommissionen tillg\u00e4ngligt i bland annat Riksarkivet i Sverige, Kungliga biblioteket i Sverige, och Nationalmuseet i Danmark. Det har forskats en del om Greklandskommissionen, bland andra av Axel Sotiris Walld\u00e9n (Gottfrids son), Marie Mauzy, och Mogens Pelt, men det \u00e4r ett omr\u00e5de med mycket potential f\u00f6r fortsatt forskning.<\/p>\n

K\u00e4ll- och litteraturf\u00f6rteckning:<\/p>\n

Omslagets bild: Svenska R\u00f6da Kors-skeppet Akka, taget fr\u00e5n: From Lapland to the Acropolis (Axel Sotiris Walld\u00e9n), s. 250<\/p>\n

Litteratur:<\/p>\n

Antonios Antoniadis. Greklands Moderna Historia<\/em>, Historiska Media (Lund, 2022)<\/p>\n

Beaton, Roderick. Greece. Biography of a Modern Nation<\/em>, The University of Chicago Press (Chicago, 2019)<\/p>\n

Close, David H. \u00a0The Origins of the Greek Civil War<\/em>, Longman (New York, 1995)<\/p>\n

Ehrenstr\u00e5le, Hans. Fredsm\u00e4klare i Grekland. Med R\u00f6da Korset bland partisaner, patrioter, parasiter<\/em>, Albert Bonniers f\u00f6rlag (Stockholm, 1945)<\/p>\n

Ehrenstr\u00e5la, Hans. \u201dSvenskarna i Greklandskommissionen\u201d, s. 4\u201317 i Hellenika<\/em> nr. 67, mars 1994 (Stockholm, Svenska Atheninstitutets v\u00e4nner)<\/p>\n

Helger, Bengt. Ravitaillement de la Gr\u00e8ce pendant l’occupation 1941\u20131944 et pendant les premiers cinq mois apr\u00e8s la liberation. Rapport final de la Commission de Gestion pour les Secours en Gr\u00e8ce sous les auspices du Comit\u00e9 International de la Croix-Rouge<\/em>. Impr. de la ”Soci\u00e9t\u00e9 hell\u00e9nique d’\u00e9ditions” (Athen,1949)<\/p>\n

Mauzy, Marie. \u201cInter Arma Caritas<\/em>: The Swedish Red Cross in Greece in the 1940s\u201d, s. 97-112 i Clogg, Richard. Bearing Gifts to Greeks: Humanitarian Aid to Greece in the 1940s<\/em>, Palgrave Macmillan (New York, 2008)<\/p>\n

Mazower, Mark. Inside Hitler\u2019s Greece. The Experience of Occuption. 1941-44<\/em>, Yale University Press (New Haven and London, 1995)<\/p>\n

Nagrelius, \u00c5ke. \u201dOm svenskarna i Greklandskommissionen\u201d, s. 16-18 i Hellenika <\/em>nr. 71, mars 1995 (Svenska Atheninstitutets v\u00e4nner)<\/p>\n

Sundberg, Anders. \u201dBiografiska notiser till \u201dSvenskarna i Greklandskommissionen\u201d, s. 18 Hellenika<\/em> nr. 67, mars 1994 (Stockholm, Svenska Atheninstitutets v\u00e4nner)<\/p>\n

Walld\u00e9n, Axel Sotiris. From Lapland to the Acropolis: The European Itinerary of a Swede in the 20th<\/sup> Century<\/em>, Publit\/Holmbergs (Malm\u00f6, 2016)<\/p>\n

Eddie Bj\u00f6rkl\u00f6f arbetar som forskarbibliotekarie och arkivarie vid Nordiska biblioteket i Athen, samt doktorerar p\u00e5 deltid vid \u00c5bo Akademi med rubriken Arkivvetenskapens skapandeprocess. F\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och attityder gentemot kulturarvs- och minnesorganisationer 1975-.<\/em><\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Eddie Bj\u00f6rkl\u00f6f, doktorand \u00c5r 2025 donerades tv\u00e5 R\u00f6da Kors-delegaters personarkiv (Jean Liebergs och Gottfrid Walld\u00e9ns) till Svenska Institutet i Athen och f\u00f6rvaltas av Nordiska biblioteket i Athen, som \u00e4gs och drivs av de fyra nordiska instituten i Aten och d\u00e4r undertecknad arbetar som forskarbibliotekarie och arkivarie. Jean Lieberg (1897\u20131985) var delegat i Grekland 1944 […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2572,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,721,722],"tags":[529,723],"class_list":["post-2577","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-andra-varldskriget","category-greklandskommissionen","tag-hungersnod","tag-roda-korset"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2577","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2577"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2577\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2587,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2577\/revisions\/2587"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2572"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2577"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2577"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2577"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}