{"id":2590,"date":"2026-11-13T13:13:01","date_gmt":"2026-11-13T11:13:01","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=2590"},"modified":"2026-11-13T13:13:01","modified_gmt":"2026-11-13T11:13:01","slug":"1433-dagar-om-tid-tillgang-och-historiskt-arbete","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2026\/11\/13\/1433-dagar-om-tid-tillgang-och-historiskt-arbete\/","title":{"rendered":"1433 dagar: Om tid, tillg\u00e5ng och historiskt arbete"},"content":{"rendered":"

Av: Andreas Granberg, FD<\/span><\/h3>\n

1433 dagar. S\u00e5 l\u00e5ng tid uppgav sig Kristian Vilhelm \u00c5kerblom, folkskoll\u00e4rare och en av sin tids mest produktiva hembygdsforskare i \u00d6sterbotten, ha tillbringat p\u00e5 Statsarkivet i Helsingfors (Riksarkivet fr\u00e5n och med 1939). Bakom siffran d\u00f6ljer sig tusentals timmar i l\u00e4sesalarna och ett l\u00e5ngsiktigt arbete med att samla, bearbeta och organisera historiskt material. \u00a0Trots att han stod utanf\u00f6r den akademiska historieforskningen \u00e4gnade han en stor del av sitt liv \u00e5t att skriva lokalhistoria p\u00e5 eget initiativ och ofta utan ekonomisk ers\u00e4ttning.<\/p>\n

<\/p>\n

\"\"<\/a>

Kristian Vilhelm \u00c5kerblom (1877\u20131954), Kvevlax. SLS. \u00d6TA 201 foto 21<\/p><\/div>\n

Detta tal pekar inte bara p\u00e5 en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd arbetsinsats, utan ocks\u00e5 p\u00e5 en f\u00f6rest\u00e4llning om historiskt arbete som l\u00e5ngsamt, m\u00f6dosamt och beroende av tillg\u00e5ng till arkivmaterial. \u00c5kerbloms bevarade anteckningsb\u00f6cker ger en s\u00e4llsynt inblick i denna process. De t\u00e4ta avskrifterna visar hur arkivens material steg f\u00f6r steg omvandlades till historisk kunskap.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 en siffra som jag \u00e5terkommer till i mitt eget forskningsarbete, d\u00e4r jag unders\u00f6ker villkoren f\u00f6r lokalhistorisk kunskapsproduktion i Finland under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft. I dag framst\u00e5r den som mer \u00e4n en upplysning om en enskild forskares arbetsinsats. N\u00e4r \u00f6ppettider begr\u00e4nsas och arkivverksamhet omorganiseras riktas uppm\u00e4rksamheten mot de praktiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r historiskt arbete. \u00c5kerbloms 1433 dagar blir d\u00e4rmed inte bara en historisk uppgift, utan ocks\u00e5 ett m\u00e5tt p\u00e5 de villkor som kr\u00e4vs f\u00f6r att historisk kunskap ska kunna produceras.<\/p>\n

\"\"<\/a>

En av \u00c5kerbloms anteckningsb\u00f6cker, nedtecknad i Statsarkivet 1919, inneh\u00e5llande material om \u00d6sterbottens historia. Anteckningsboken \u00e4r den sextonde i en serie om totalt 20 k\u00e4nda volymer, varav n\u00e5gra har g\u00e5tt f\u00f6rlorade. Fotografiet \u00e4r taget i Korsholms \u00e4mbetshus, d\u00e4r \u00c5kerbloms privata arkiv f\u00f6rvaras. Foto: f\u00f6rfattaren.<\/p><\/div>\n

Om \u00c5kerblom hade levt i dag hade hans arbete sannolikt sett annorlunda ut. Mycket av det material han m\u00f6dosamt skrev av f\u00f6r hand hade kunnat best\u00e4llas fram i digital form, kanske till och med n\u00e5s hemifr\u00e5n. Hans 1433 dagar i Riksarkivet hade i s\u00e5 fall kunnat reduceras avsev\u00e4rt. Samtidigt \u00e4r det inte sj\u00e4lvklart att n\u00e5got likv\u00e4rdigt hade uppn\u00e5tts.<\/p>\n

Jag har sj\u00e4lv blivit p\u00e5mind om denna skillnad under arbetet med \u00c5kerbloms efterl\u00e4mnade material. Genom Riksarkivets digitaliseringstj\u00e4nst har jag best\u00e4llt fram material ur hans privata arkiv i Vasa, en mapp i taget. Det \u00e4r en l\u00e5ngsam process, d\u00e4r varje best\u00e4llning f\u00f6reg\u00e5s av ett val, och d\u00e4r det man inte aktivt efterfr\u00e5gar f\u00f6rblir osynligt. Parallellt har jag ocks\u00e5 haft m\u00f6jlighet att arbeta i arkivmilj\u00f6, i Korsholms kommuns arkiv d\u00e4r merparten av \u00c5kerbloms material bevaras.<\/p>\n

Skillnaden mellan dessa arbetss\u00e4tt \u00e4r p\u00e5taglig. Att vistas i arkivet inneb\u00e4r inte bara tillg\u00e5ng till material, utan ocks\u00e5 tillg\u00e5ng till de sammanhang d\u00e4r materialet ing\u00e5r. Nya fr\u00e5gor uppst\u00e5r i m\u00f6tet med k\u00e4llorna, och det som f\u00f6rst framst\u00e5r som perifert kan visa sig vara avg\u00f6rande. M\u00f6jligheten att f\u00f6lja ov\u00e4ntade sp\u00e5r och att l\u00e5ta forskningsprocessen styras av s\u00e5dana uppt\u00e4ckter \u00e4r en viktig del av det historiska arbetet.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Mappar med material ur Kristian Vilhelm \u00c5kerbloms privata arkiv i Korsholms kommuns arkiv. Samlingen best\u00e5r av det k\u00e4llmaterial som \u00c5kerblom sj\u00e4lv samlade in och ger en uppfattning om den omfattande dokumentation som l\u00e5g till grund f\u00f6r hans lokalhistoriska verksamhet. Foto: f\u00f6rfattaren.<\/p><\/div>\n

Samtidigt b\u00f6r de 1433 dagarna f\u00f6rst\u00e5s i ljuset av \u00c5kerbloms s\u00e4rskilda f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Genom sina uppdrag som lantdagsledamot och senare riksdagsman vistades han regelbundet i Helsingfors under l\u00e5nga perioder. Tiden mellan och efter sammantr\u00e4dena kunde d\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r arbete i Riksarkivet. Han har sj\u00e4lv beskrivit hur han skyndade fr\u00e5n m\u00f6tena till arkivet och \u00e4gnade resten av dagen \u00e5t att l\u00e4sa och skriva av k\u00e4llmaterial om \u00d6sterbotten.<\/p>\n

Hans arbetsinsats var utan tvekan betydande, men den vilade ocks\u00e5 p\u00e5 en tillg\u00e5ng till arkivet som f\u00e5 hade. I detta avseende var \u00c5kerblom snarare ett undantag \u00e4n regel. Samtidigt handlade villkoren f\u00f6r lokalhistoriskt arbete om mer \u00e4n praktiska m\u00f6jligheter att forska. Under 1930-talet f\u00f6r\u00e4ndrades ocks\u00e5 synen p\u00e5 vem som ans\u00e5gs ha kompetens att bedriva historiskt arbete. Med grundandet av Lokalhistoriska byr\u00e5n 1933 och en \u00f6kande professionalisering av f\u00e4ltet kom akademisk utbildning att tillm\u00e4tas allt st\u00f6rre betydelse. F\u00f6r personer som \u00c5kerblom, verksamma utanf\u00f6r universiteten, innebar detta att deras insatser inte alltid uppfattades som en tillg\u00e5ng. Hans egna texter vittnar om en medvetenhet om denna utveckling och om en viss frustration \u00f6ver att hans arbete inte fullt ut erk\u00e4ndes.<\/p>\n

\u00c4ven i detta avseende framst\u00e5r tid som en avg\u00f6rande faktor. \u00c5kerblom inledde sina f\u00f6rs\u00f6k som skribent redan 1907, men refuserades upprepade g\u00e5nger innan han fick sitt egentliga genombrott. Det som i efterhand kan framst\u00e5 som en framg\u00e5ngssaga \u2013 fr\u00e5n enkla villkor till erk\u00e4nnande och hedersdoktorat \u2013 var i sj\u00e4lva verket resultatet av \u00e5rtionden av arbete, os\u00e4kerhet och uth\u00e5llighet.<\/p>\n

F\u00f6r \u00c5kerblom var lokalhistorien \u00e4nd\u00e5 inte i f\u00f6rsta hand ett vetenskapligt projekt, utan ett bildningsprojekt riktat till den egna bygden. Det var ett s\u00e4tt att v\u00e4cka intresse f\u00f6r hembygden och samla vetande om \u00d6sterbotten. Men hans exempel tj\u00e4nar ocks\u00e5 som en p\u00e5minnelse om att historisk kunskap f\u00f6ruts\u00e4tter tid, tillg\u00e5ng och rum.<\/p>\n

1433 dagar \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte bara en siffra fr\u00e5n det f\u00f6rflutna. Den v\u00e4cker fr\u00e5gor om vilka villkor som g\u00f6r historiskt arbete m\u00f6jligt, \u00e4ven i en tid d\u00e5 arkiven digitaliseras och tillg\u00e5ngen omformas. <\/strong>Vad kr\u00e4vs egentligen f\u00f6r att kunna \u00e4gna 1433 dagar \u00e5t historiskt arbete, och hur m\u00e5nga ges i dag den m\u00f6jligheten?<\/p>\n

Forskningsprojektet om lokalhistorikern K.V. \u00c5kerblom och lokalhistorisk kunskapsproduktion i Finland under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft inleddes i april 2026. Projektet finansieras av Svenska kulturfonden och \u00e4r f\u00f6rlagt till Nordisk historia, \u00c5bo Akademi.<\/em><\/strong><\/p>\n

K\u00e4ll- och litteraturf\u00f6rteckning:<\/strong><\/p>\n

Ahtiainen, Pekka & Tervonen, Jukka, \u201dPaikallishistorian kaavan pitk\u00e4 kaari \u2013 ja tulevan akateemikon kriittinen katse\u201d, Ahtiainen, P., Tervonen, J. & Ter\u00e4s, K. (red.), Kaikella on paikkansa: uuden paikallishistorian suuntaviivoja<\/em>, Tampere: Vastapaino, 2010.<\/p>\n

Wester, Holger, \u201d\u00c5kerblom, Kristian Wilhelm\u201d, Biografiskt lexikon f\u00f6r Finland\u00a04<\/em>, Helsingfors & Stockholm: Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland & Atlantis 2011, s.\u00a01842\u20131844.<\/p>\n

\u00c5kerblom, Kristian Vilhelm, Opublicerad sj\u00e4lvbiografi<\/em>, 2.2. K.V. \u00c5kerbloms arkiv, Korsholms kommuns arkiv, Smedsby.<\/p>\n

Andreas Granberg<\/a> \u00e4r projektforskare i Nordisk historia vid \u00c5bo Akademi. Hans forskning kretsar kring K.V. \u00c5kerblom, lokalhistoria och historisk kunskapsproduktion i Finland under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Andreas Granberg, FD 1433 dagar. S\u00e5 l\u00e5ng tid uppgav sig Kristian Vilhelm \u00c5kerblom, folkskoll\u00e4rare och en av sin tids mest produktiva hembygdsforskare i \u00d6sterbotten, ha tillbringat p\u00e5 Statsarkivet i Helsingfors (Riksarkivet fr\u00e5n och med 1939). Bakom siffran d\u00f6ljer sig tusentals timmar i l\u00e4sesalarna och ett l\u00e5ngsiktigt arbete med att samla, bearbeta och organisera historiskt […]<\/p>\n","protected":false},"author":750,"featured_media":2592,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[725,394,724,143],"tags":[726,423],"class_list":["post-2590","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arkiv","category-fran-faltet","category-lokalhistoria","category-nordisk-historia","tag-kunskapsproduktion","tag-osterbotten"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2590","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/750"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2590"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2590\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2602,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2590\/revisions\/2602"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2592"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2590"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2590"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2590"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}