FD Johanna Wassholm<\/p>\n
\u201dStudierna <\/a>kr\u00e4ver orimliga uppoffringar i tid och resurser\u201d. \u201dObligatoriet <\/a>f\u00f6der motvilja mot spr\u00e5ket\u201d. \u201dSpr\u00e5kstudiet <\/a>hindrar studenter fr\u00e5n att f\u00e5 sin examen\u201d. \u201dDet finns andra spr\u00e5k som \u00e4r viktigare att l\u00e4ra sig<\/a>\u201d. \u201dUndervisningsmetoderna <\/a>\u00e4r ineffektiva och alltf\u00f6r teoribetonade\u201d. \u201dEleverna kommer aldrig <\/a>att ha n\u00e5gon praktisk nytta av spr\u00e5ket\u201d.\u00a0 \u201dSpr\u00e5ket symboliserar<\/a> en fr\u00e4mmande makts f\u00f6rtryck\u201d.<\/p>\n Argumenten l\u00e5ter bekanta, men detta ska inte handla om obligatorisk svenskundervisning \u00e5r 2015. Exakt samma argument som i dagens diskussion hittar vi n\u00e4mligen i den livliga debatt som p\u00e5 1810- och 1820-talen f\u00f6rdes om obligatorisk skolryska i Finland. N\u00e4r Finland 1809 blev ett storfurstend\u00f6me inom det ryska riket aktualiserades fr\u00e5gan om hur kommunikationen mellan storfurstend\u00f6met och Ryssland skulle ske. Spr\u00e5ket utgjorde i sig inget hinder \u2013 de i huvudsak svenskspr\u00e5kiga finl\u00e4ndska tj\u00e4nstem\u00e4nnen kommunicerade obehindrat med de ryska myndigheterna p\u00e5 franska \u2013 tidens \u201duniversalspr\u00e5k\u201d och de ryska h\u00f6gre samh\u00e4llsskiktens samtalsspr\u00e5k l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet \u2013 och tyska, ett viktigt spr\u00e5k inom den ryska administrationen. Samtidigt framf\u00f6rdes b\u00e5de fr\u00e5n ryskt och finskt h\u00e5ll \u00f6nskem\u00e5l om att finl\u00e4ndarna i framtiden skulle ha beredskap att kommunicera p\u00e5 ryska, ett spr\u00e5k som f\u00e5 i Finland beh\u00e4rskade 1809. Det handlade om ett s\u00e4tt att kulturellt och symboliskt n\u00e4rma storfurstend\u00f6met till riket, men fr\u00e5n den finska politiska elitens sida \u00e4ven om att gardera sig f\u00f6r m\u00f6jligheten att ryskan en dag skulle g\u00f6ras till administrativt spr\u00e5k i Finland. Om s\u00e5 skedde, vilket var n\u00e4ra ett sekel senare, var det viktigt att finl\u00e4ndska tj\u00e4nstem\u00e4n kunde ryska f\u00f6r att man inte skulle bli tvungen att ers\u00e4tta dem med ryska tj\u00e4nstem\u00e4n.<\/p>\n Med detta i \u00e5tanke inf\u00f6rdes ryska spr\u00e5ket p\u00e5 1810-talet som ett l\u00e4ro\u00e4mne i Finlands trivialskolor, l\u00e4roverk och vid universitet. Det nya \u00e4mnet st\u00f6tte fr\u00e5n b\u00f6rjan p\u00e5 h\u00e4ftigt motst\u00e5nd fr\u00e5n elever, studenter och allm\u00e4nheten, delvis \u00e4ven fr\u00e5n finska myndigheters h\u00e5ll. En del av kritiken riktade sig mot missf\u00f6rh\u00e5llanden som orsakades av rent praktiska omst\u00e4ndigheter; spr\u00e5ket hade inte undervisats i Finland tidigare och attityderna p\u00e5verkades negativt av att det r\u00e5dde brist b\u00e5de p\u00e5 l\u00e4mpliga l\u00e4romedel och kompetenta l\u00e4rare. I huvudsak var kritiken dock av mera principiell art, s\u00e4rskilt efter att det fr\u00e5n 1817 blev obligatoriskt att visa prov p\u00e5 kunskaper i ryska i \u00e4mbetsexamen. Och \u00e4nnu v\u00e4rre \u2013 i studentexamen. Delvis p\u00e5 grund av motst\u00e5ndet befriades efter hand allt fler grupper fr\u00e5n kraven p\u00e5 kunskaper i ryska och obligatoriet avskaffades, i alla fall tillf\u00e4lligt.<\/p>\n Ryskan blev under resten av den autonoma tiden ett spr\u00e5k som framf\u00f6r allt de som tillh\u00f6rde samh\u00e4llseliten i Finland beh\u00e4rskade. De som siktade mot storfurstend\u00f6mets h\u00f6gsta statliga tj\u00e4nster, inom senaten och centraladministrationen och vid det finl\u00e4ndska statssekretariatet i S:t Petersburg. De som gjorde karri\u00e4r inom det vidstr\u00e4ckta ryska rikets milit\u00e4ra och civila administration \u2013 finl\u00e4ndarna var \u00f6verrepresenterade inom den ryska arm\u00e9ns officersk\u00e5r och vi hittar finl\u00e4ndare t.ex. som guvern\u00f6rer i Alaska. Och slutligen de som tack vare kunskaperna kunde vara verksamma inom handel, kultur och vetenskap i Ryssland. Allt handlade sj\u00e4lvklart inte om tillvaratagna m\u00f6jligheter. I slutet av 1800-talet blev finl\u00e4ndarnas kunskaper i ryska viktiga n\u00e4r f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r den \u00e4ktryska patriotismen i sina tidningar och tidskrifter aggressivt gick till angrepp mot Finlands autonoma st\u00e4llning. I denna statsr\u00e4ttsliga kamp, som p\u00e5gick fr\u00e5n 1880-talet fram till att Finland blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt \u00e5r 1917, var det viktigt att man p\u00e5 finskt h\u00e5ll kunde f\u00f6lja med den interna\u00a0ryska debatten f\u00f6r att f\u00e5 en uppfattning om vilka ideologier som var i r\u00f6relse och f\u00f6r att kunna bem\u00f6ta den politik som hade som m\u00e5l att f\u00f6rinta Finlands autonomi. Kunskaper i ryska hade allts\u00e5 f\u00f6rutom som en individuell m\u00f6jlighet betydelse som ett verktyg i f\u00f6rsvaret mot ett politiskt hot. Gemensamt f\u00f6r de tv\u00e5 aspekterna \u00e4r att de finl\u00e4ndare som kunde ryska p\u00e5 s\u00e4tt och vis fick monopol p\u00e5 att definiera och formulera Finlands f\u00f6rh\u00e5llande till Ryssland.<\/p>\n Alla som uppskattar spr\u00e5kkunskaper torde skriva under p\u00e5st\u00e5endet att \u201dalla spr\u00e5k \u00e4r nyttiga\u201d, men faktum kvarst\u00e5r: vart \u00e4n Finland sig i v\u00e4rlden v\u00e4nder kommer Sverige att geografiskt finnas till v\u00e4ster om oss och Ryssland till \u00f6ster om oss. De h\u00e4r grannarna kan vi inte flytta ifr\u00e5n eller vr\u00e4ka. Inte ens n\u00e4r de st\u00f6r oss. N\u00e4r vi speglar oss mot Ryssland kommer vi att se Sverige i bakgrunden, och tv\u00e4rtom. Visst kan vi kommunicera p\u00e5 engelska med andra nordbor \u2013 med ryssar \u00e4r detta inte lika sj\u00e4lvklart. Men utan kunskaper i grannl\u00e4ndernas spr\u00e5k kan vi inte greppa de signaler den samtida mediedebatten s\u00e4nder, inte l\u00e4sa de senaste b\u00f6ckerna eller se den senaste filmen som tar pulsen p\u00e5 samh\u00e4llsklimatet hos grannarna. Detta har de som beh\u00e4rskar grannarnas spr\u00e5k monopol p\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" FD Johanna Wassholm \u201dStudierna kr\u00e4ver orimliga uppoffringar i tid och resurser\u201d. \u201dObligatoriet f\u00f6der motvilja mot spr\u00e5ket\u201d. \u201dSpr\u00e5kstudiet hindrar studenter fr\u00e5n att f\u00e5 sin examen\u201d. \u201dDet finns andra spr\u00e5k som \u00e4r viktigare att l\u00e4ra sig\u201d. \u201dUndervisningsmetoderna \u00e4r ineffektiva och alltf\u00f6r teoribetonade\u201d. \u201dEleverna kommer aldrig att ha n\u00e5gon praktisk nytta av spr\u00e5ket\u201d.\u00a0 \u201dSpr\u00e5ket symboliserar en fr\u00e4mmande makts […]<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,147,148,141,143,1,137,140],"tags":[88,82,4,84,85,86,5,83,87,22,100,102,101],"class_list":["post-260","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-146","category-1900-tal","category-2000-tal","category-finland","category-nordisk-historia","category-okategoriserade","category-ryssland","category-sverige","tag-debatt","tag-finland","tag-historia","tag-kultur","tag-nordisk-historia","tag-rysk-historia","tag-ryssland","tag-sprakfraga","tag-svensksprakighet","tag-sverige","tag-tvangsryska","tag-tvangssprak","tag-tvangssvenska"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/260","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=260"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/260\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":279,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/260\/revisions\/279"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=260"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=260"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=260"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}