{"id":267,"date":"2015-03-31T14:28:13","date_gmt":"2015-03-31T14:28:13","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=267"},"modified":"2015-04-14T08:25:56","modified_gmt":"2015-04-14T08:25:56","slug":"jasa-du-ar-alltsa-kommunist","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2015\/03\/31\/jasa-du-ar-alltsa-kommunist\/","title":{"rendered":"\u201dJas\u00e5, du \u00e4r allts\u00e5 kommunist\u2026\u201d"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Brussels-congress.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-272\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Brussels-congress-300x117.jpg\" alt=\"Brussels Congress 1927\" width=\"300\" height=\"117\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Brussels-congress-300x117.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Brussels-congress.jpg 900w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Definierar valet av forskningsfr\u00e5ga <a href=\"http:\/\/abo.academia.edu\/FredrikPetersson\">vem du \u00e4r<\/a>? N\u00e4r jag precis hade p\u00e5b\u00f6rjat mina doktorandstudier\/forskning vid historie\u00e4mnet p\u00e5 \u00c5bo Akademi 2005 st\u00e4lldes jag inf\u00f6r p\u00e5st\u00e5endet \u201d[J]as\u00e5, du \u00e4r allts\u00e5 kommunist\u201d under en festlig tillst\u00e4llning i Stockholm (vilken fest det var kommer jag dock inte ih\u00e5g). Jag hade precis genomf\u00f6rt mina f\u00f6rsta forskningsresor till det <a href=\"http:\/\/rgaspi.org\/\">Ryska statliga arkivet f\u00f6r social och politisk historia (RGASPI) i Moskva<\/a> f\u00f6r att analysera dokument med anknytning till avhandlingen, ett arkiv som inneh\u00e5ller bland annat den <a href=\"http:\/\/www.loc.gov\/rr\/european\/comintern\/comintern-home.html\">Kommunistiska internationalens<\/a> papper, dokument med anslutning till Lenin och Stalin (\u00e5tminstone en del) samt andra relevanta dokumentsamlingar kopplade till <a href=\"www.sovdoc.rusarchives.ru\">Sovjetunionens historia<\/a>. Min omedelbara reaktion p\u00e5 personens p\u00e5st\u00e5ende om min s\u00e5 kallade politiska l\u00e4ggning var f\u00f6rst skratt, vilket f\u00f6ljdes av omedelbar f\u00f6rnekelse f\u00f6r att slutligen landa i en l\u00e4ngre diskussion om kommunism som ideologi och praktik. I efterhand tolkade jag det hela som om jag m\u00e5ste ha varit otydlig i hur jag f\u00f6rklarade <a href=\"http:\/\/www.abo.fi\/public\/News\/Item\/item\/7111\">mitt doktorandprojekt om anti-imperialistiska r\u00f6relser och internationell kommunism under mellankrigstiden<\/a>. Fr\u00e5gan v\u00e4ckte dock n\u00e5got i mig som har h\u00e4ngt med alltsedan dess. F\u00f6r det f\u00f6rsta, jag brukar undvika att prata om min politiska st\u00e5ndpunkt men i detta fall kunde jag utan motst\u00e5nd deklarera att jag inte \u00e4r kommunist. F\u00f6r det andra s\u00e5 misst\u00e4nker jag att detta ber\u00f6r n\u00e5got djupare, dvs. hur gr\u00e4nserna mellan objektivitet och subjektivitet inom humaniora alltf\u00f6r l\u00e4tt kan suddas ut. Och slutligen: vad s\u00e4ger din forskning om dig sj\u00e4lv?<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.nytimes.com\/2012\/02\/05\/books\/review\/tony-judt-reviews-his-lifes-journey.html?_r=0\">Forskning inom historia handlar om att urskilja m\u00f6nster, r\u00f6relser eller h\u00e4ndelser om m\u00e4nniskor och samh\u00e4llen<\/a>. Vare sig du v\u00e4ljer att anamma ett mikro- eller makrohistoriskt perspektiv \u2013 regionalt, nationellt eller internationellt \u2013 eller utg\u00e5r ifr\u00e5n ett p\u00e5 f\u00f6rhand givet teoretiskt ramverk \u2013 det rumsliga, genus, diskursivt osv. \u2013 s\u00e5 \u00e4r m\u00e4nniskan i n\u00e5gon form av samh\u00e4llelig kontext den centrala komponenten. Anledningen till varf\u00f6r jag konfronterades med p\u00e5st\u00e5endet (m\u00e4rk v\u00e4l att jag inte skriver \u201dbeskyllning\u201d eller \u201dmisstanken\u201d) om att jag \u00e4r kommunist kan f\u00f6rklaras med okunskap. Det vill s\u00e4ga, antingen hade jag inte tillr\u00e4ckligt med insikt eller f\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r att f\u00f6rmedla tydligt nog vad jag forskar om i b\u00f6rjan av min akademiska resa som doktorand, men, rent konkret tror jag det hela handlar om stigmatisering kring historiska kontexter och samband.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.theguardian.com\/books\/2014\/jan\/30\/oxford-handbook-history-communism-review\">Kommunismens historia under 1900-talet<\/a> \u00e4r ett tydligt exempel p\u00e5 detta. Forskning om den \u201d<a href=\"http:\/\/www.foreignaffairs.com\/articles\/141487\/keith-gessen\/whats-the-matter-with-russia\">sovjetiska perioden<\/a>\u201d i Rysslands l\u00e5nga historia \u00e4r ett dynamiskt \u00e4mne utsatt f\u00f6r st\u00e4ndiga f\u00f6r\u00e4ndringar i form av nya tolkningar, <a href=\"http:\/\/www.jstor.org\/discover\/10.2307\/4502285?sid=21106304435253&amp;uid=5910312&amp;uid=67&amp;uid=62&amp;uid=17512&amp;uid=17516&amp;uid=2&amp;uid=3737976&amp;uid=3&amp;uid=2129&amp;uid=70\">revisioner av tidigare politiska och sociala perspektiv<\/a> eller den akademiska bataljen mellan paradigm som det totalit\u00e4ra kontra det socialhistoriska. Det verkar n\u00e4stan som om det vi skyr, det klarar vi inte heller av att f\u00f6rst\u00e5. Det \u00e4r h\u00e4r historikern finner sin plats och roll. Tv\u00e5 exempel belyser dilemmat vidare. F\u00f6r det f\u00f6rsta, kommunismens historia i Sverige har f\u00e5tt ett n\u00e4st intill nostalgiskt skimmer. Detta kan till stor del f\u00f6rklaras med att det svenska kommunistpartiet (Skp, men som nu g\u00e5r under namnet V\u00e4nsterpartiet, tidigare V\u00e4nsterpartiet kommunisterna, VPK) endast har tagit f\u00f6rsiktiga steg i f\u00f6rlikandet med sin <a href=\"http:\/\/www.dn.se\/nyheter\/sverige\/svenska-folket-har-ratt-att-fa-veta\/\">historiska relation till Sovjetunionen<\/a>. Det andra exemplet \u00e4r det \u00e5rliga utdelandet av <a href=\"http:\/\/www.dn.se\/kultur-noje\/kulturdebatt\/alakoski-tackade-nej-till-leninpris\/\">Lenin-priset i Varberg under Jan Myrdals beskydd<\/a>, en aningen obskyr tillst\u00e4llning som l\u00e4mnar en d\u00e5lig smak i munnen. Vi kan ju l\u00e4tt f\u00f6rest\u00e4lla oss reaktionerna om vi skulle vrida p\u00e5 den politiska skalan diametralt sett, en fr\u00e5ga jag l\u00e4mnar vidare till l\u00e4sarens fantasi att klura ut. Kommunismens historia har varit och kommer att forts\u00e4tta vara kontroversiell, men det g\u00e5r inte att f\u00f6rneka att kommunismen utg\u00f6r en central del i formandet och f\u00f6rst\u00e5elsen av 1900-talets historia. <a href=\"http:\/\/www.anneapplebaum.com\/gulag-a-history\/\">Journalisten och historikern Anne Applebaum lyfte fr\u00e5gan i boken <em>Gulag. De sovjetiska l\u00e4grens historia<\/em> (2003)<\/a> d\u00e4r hon i rent profetiska termer kom fram till slutsatsen att \u201dtragiskt nog har Rysslands bristande intresse f\u00f6r sitt f\u00f6rflutna ber\u00f6vat ryssarna s\u00e5v\u00e4l hj\u00e4ltar som offer\u201d. N\u00e5v\u00e4l, i dagens Ryssland har en sanktionerad process fr\u00e5n ovan inletts i syfte att inkorporera Stalin som akt\u00f6r och <a href=\"http:\/\/www.nytimes.com\/books\/98\/03\/01\/home\/solz-gulag.html\">Gulag-arkipelagen<\/a> som struktur i landets \u201dnationella historia\u201d med tveksamma resultat, bland annat har den <a href=\"http:\/\/www.memo.ru\/eng\/\">icke-statliga ryska organisationen Memorial<\/a> utsatts f\u00f6r p\u00e5tryckningar. Om detta kan man l\u00e4sa vidare om i bland annat den uttalat opartiska nyhetsf\u00f6rmedlaren <a href=\"https:\/\/meduza.io\/en\">Meduzas <\/a>arbete.<\/p>\n<p>Men det \u00e4r inte kommunismens historia i Ryssland som \u00e4r det centrala h\u00e4r, utan fr\u00e5gan om forskning och individ b\u00f6r ses som ett och det samma. Den brittiske historikern <a href=\"http:\/\/www.normandavies.com\/books\/gods-playground\/?lang=en\">Norman Davies skrev i <em>God\u2019s Playground. A History of Poland<\/em> (vol.I-II, 1979-81)<\/a> att han en g\u00e5ng hade f\u00e5tt fr\u00e5gan om hur han kunde forska och f\u00f6rst\u00e5 en nations historia s\u00e5som Polen. Andemeningen var den att Davies inte kunde g\u00f6ra det eftersom han inte hade n\u00e5gra sl\u00e4ktband till Polen. Som svar p\u00e5 detta h\u00e4vdade Davies att en historiker som fokuserar p\u00e5 Polen eller n\u00e5got annat objekt f\u00f6r den delen, b\u00f6r uppm\u00e4rksamma \u201dm\u00e4nniskors \u00f6vertygelser och str\u00e4vanden\u201d f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 id\u00e9er och m\u00f6nster. Rent konkret handlar Davies anm\u00e4rkning om att se p\u00e5 sitt forskningsobjekt utan att vara f\u00e4rgad av tidigare f\u00f6rest\u00e4llningar, en objektiv utg\u00e5ngspunkt som inkluderar nyfikenhet samt ett genuint intresse f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 m\u00e4nniskans roll i samh\u00e4llen, ideologier eller system.<\/p>\n<p>Om n\u00e5got har tagit mig f\u00f6r kommunist s\u00e5 kan jag lugnt informera att mitt intresse kan h\u00e4rledas till studiet av makt och kontroll samt subversiva uttryck i form av organiserade politiska och sociala r\u00f6relser\/organisationer under 1900-talets historia. Med detta som utg\u00e5ngspunkt s\u00e5 passar det globala fenomenet internationell kommunism under 1900-talet v\u00e4l in p\u00e5 vad jag \u00e4r ute efter. Nu har forskningen om kommunismens effekter och uttryck kommit s\u00e5 l\u00e5ngt att <a href=\"https:\/\/books.google.se\/books?id=9gCTBgAAQBAJ&amp;pg=PA1796&amp;lpg=PA1796&amp;dq=vatlin+die+komintern&amp;source=bl&amp;ots=CuOOZoKScA&amp;sig=oqB8BxD6oE56jFG7s1ISgk7Q_hQ&amp;hl=en&amp;sa=X&amp;ei=-qoaVbmGNsaosAGl8oDoAw&amp;ved=0CDEQ6AEwAg#v=onepage&amp;q=vatlin%20die%20komintern&amp;f=false\">myter och legender existerar sida vid sida med empiriskt belagda studier<\/a>, baserade fr\u00e4mst p\u00e5 forskning i tidigare st\u00e4ngda arkiv i Ryssland och Tyskland. F\u00f6rhoppningsvis har f\u00f6rst\u00e5elsen skiftat fr\u00e5n att \u201djas\u00e5, du \u00e4r allts\u00e5 kommunist\u201d till att \u201djas\u00e5, du \u00e4r en historiker som forskar om kommunism och subversiva r\u00f6relser under 1900-talet\u201d. N\u00e5v\u00e4l, det senare \u00e4r ocks\u00e5 en utmaning att f\u00f6ra fram tydligt och konkret i sociala sammanhang.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Definierar valet av forskningsfr\u00e5ga vem du \u00e4r? N\u00e4r jag precis hade p\u00e5b\u00f6rjat mina doktorandstudier\/forskning vid historie\u00e4mnet p\u00e5 \u00c5bo Akademi 2005 st\u00e4lldes jag inf\u00f6r p\u00e5st\u00e5endet \u201d[J]as\u00e5, du \u00e4r allts\u00e5 kommunist\u201d under en festlig tillst\u00e4llning i Stockholm (vilken fest det var kommer jag dock inte ih\u00e5g). Jag hade precis genomf\u00f6rt mina f\u00f6rsta forskningsresor till det Ryska statliga [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,148,142,139,1,137,140],"tags":[90,98,115,118,110,119,4,108,9,109,89,103,113,112,117,116,114,86,111,104,105,106,107],"class_list":["post-267","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-tal","category-2000-tal","category-globalhistoria","category-historiografi","category-okategoriserade","category-ryssland","category-sverige","tag-1900-talets-historia","tag-abo-akademi","tag-abo-akademi-historieamnet","tag-anne-applebaum","tag-comintern-archive","tag-gulag","tag-historia","tag-historiografi","tag-humaniora","tag-komintern","tag-kommunism","tag-leninpriset","tag-meduza","tag-memorial","tag-norman-davies","tag-polen","tag-rgaspi","tag-rysk-historia","tag-sovjetiska-perioden","tag-svensk-kommunism","tag-vansterpartiet","tag-vansterpartiet-kommunisterna","tag-varberg"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/267","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=267"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/267\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":283,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/267\/revisions\/283"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=267"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=267"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=267"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}